- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1545-1546

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Epirus) Athamania; Hestieotis; Thessaliotis;
Pelasgiotis och Magnesia. Nomarkierna äro indelade
i 68 eparkier, hvar och en under en epark, och
dessa åter i demer. Hvarje dem omfattar ett antal
kommuner. Hufvudstad och konungens residens är Athen
(Athina). För lagskipningen finnas en högsta domstol
i Athen (areopagen), 4 appellationsdomstolar, 10
domstolar af första instans, 3 handelsdomstolar samt
120 fredsdomstolar för mindre vigtiga rättssaker
och polisfrågor. Civillagen är en bearbetning
af den romerska rätten, "Code Napoleon" och tyska
lagar. Handels-, straff- och rättegångsbalkarnas
bestämmelser äro lån från "Code Napoleon". Lagförslag
utarbetas och granskas af ett af 15–25 medlemmar
sammansatt "statsråd" (lagberedning). – G:s budget för
1881 upptog statsinkomsterna till 49,051,560 drachmer
och statsutgifterna till 124,155,139 dr. Statsskulden
utgjorde s. å. 490,407,309 dr., deraf 320,215,176
dr. utländsk skuld. För längesedan har G. upphört att
betala räntorna på de äldsta lånen. – G:s krigsmakt
rekryteras, enligt lagen af d. 27 Nov. 1878, på
grund af allmän värnpligt utan rätt till friköpning
eller legning. Tjenstetiden utgör 3 år under fanan
(soldaten kan dock permitteras det tredje), 6 år i
reserven och 10 år i nationalgardet (flottans manskap
står 2 år i ständig tjenst och 4 år i reserven samt
öfvergår derefter till nationalgardet). Det manskap,
som icke åtgår att fylla fredsstyrkan, inkallas
till 6 månaders öfning samt derefter under en månad
två år å rad. Frivilliga antagas på 3 år och på 6
månader, om de aflagt vissa kunskapsprof. Arméns
fredsstyrka skall utgöra 12,118 man (med officerare),
951 hästar och 128 mulåsnor; enligt lagen af
d. 29 April 1880 är hären fördelad i 3 regementen
infanteri med 10 bataljoner, 11 jägarebataljoner,
1 undervisningsbataljon, 1 kavalleriregemente på
5 sqvadroner, 1 artilleriregemente med 4 fält-
och 8 bergs-batterier, 2 ingeniörbataljoner och 13
divisioner gendarmen. Vid mobilisering skall dess
styrka, enl. lag af d. 8 Jan. 1881, uppgå till
82,077 man med 6,484 hästar och 7,100 mulåsnor,
fördelade på 40 bataljoner, 15 sqvadroner, 16 fält-
och bergsbatterier, 1 fästningsartilleriregemente
och 3 ingeniörbataljoner förutom reserv-, depot- och
besättningstrupper samt gendarmen och träng. – Flottan
räknade 1881 15 fartyg om 9,562 tons drägtighet,
med 68 kanoner och 1,480 mans besättning. Poros
är flottans hufvudstation och arsenal. – Kusterna
försvaras af en mängd fästen, de flesta från
venezianernas tid. – G:s vapen utgör ett silfverkors
i blått fält och i midten af korset en af silfver och
blått delad sköld. Krigsflaggan innehåller 5 blå och
4 hvita längdstrimmor och i öfre hörnet ett hvitt
kors i blått fält jämte vapnet. Nationalfärgerna
äro himmelsblått och hvitt. – G:s enda riddareorden
är Frälsareorden, stiftad 1833.

Ny-Greklands historia. Sedan venezianerna i ett
krig 1499–1503 till osmanerna förlorat sina sista
besittningar på Morea, blef G. helt och hållet
en turkisk provins. Men i ett nytt krig, 1685–99,
återvunno venezianerna herraväldet öfver Morea. Detta
väckte

hos grekerna ett nationelt lif, hvilket bibehöll
sig, äfven sedan halfön 1715 tagits tillbaka af
turkarna. I östra Lakonien förblefvo mainoterna,
som räknade sig för spartanernas afkomlingar,
nästan oafhängiga, och de i norra G:s berg talrikt
boende klefternas fortsatta kamp mot turkarna höll
nationalitetskänslan vaken. På samma gång vunno
grekerna i Konstantinopel, fanarioterna (se Fanar),
stort inflytande dels såsom höga turkiska ämbetsmän
(så t. ex. var Alex. Maurokordatos faktiskt turkisk
utrikesminister 1698–1709), dels såsom hospodarer
i Moldava och Valakiet. Grekerna ådagalade stor
ifver i att inhemta en högre bildning och vunno
derigenom öfvervigt öfver de tvänne slaviska
stammarna i Turkiet, serber och bulgarer, hvilkas
nationalkyrkor lades under den grekiske patriarkens
styrelse. 1770, under det turkarna lågo i krig med
ryssarna, gjorde grekerna uppror, men lemnades
i sticket af ryssarna och straffades sedermera
hårdt. Icke dess mindre bibehöllo grekerna sitt
inflytande och utvecklade en ständigt växande
handelsverksamhet, i synnerhet sedan grekiska
skepp, genom det rysk-turkiska handelsfördraget
1783, fått tillåtelse att segla under rysk flagg. I
slutet af 18:de årh. stiftades den första föreningen
l. heterian till G:s frigörelse, men dess stiftare,
skalden Rhigas, utlemnades 1798 af österrikarna till
turkarna och afrättades i Belgrad. Frihetskänslan
upplågade, då Joniska öarna 1798–99 intogos af en
rysk-turkisk flotta osh derefter upphöjdes till en
sjelfständig republik under turkisk öfverhöghet
samt erhöllo Kapodistrias till statssekreterare
(till 1806). Efter att fransmännen 1807–09 hållit
öarna besatta, återupprättades 1814 republiken under
engelskt beskydd. De långvariga revolutions-krigen
(1792–1818) medförde den grekiska handelns
uppblomstring; särskildt råkade spanmålshandeln på
Svarta hafvet helt och hållet i dess händer. 1816
hade grekerna 600 skepp, med 17,000 mans besättning
och 6,000 kanoner. Välståndet befrämjade också
det andliga lifvet; en mängd nya skolor anlades
och en literatur började uppstå. Af framtida vigt
voro de omständigheterna att England under krigen
med Napoleon utrustade en kår af 6,000 man greker
under R. Church (senare grekisk general), i hvilken
bl. a. Kolokotronis fick sin militära utbildning,
samt att Ali Pascha af Janina genomförde en nästan
fullständig likställighet mellan greker och turkar
och hade många greker i sin tjenst, såsom Odyssevs,
hvilken 1814 blef chef för lifgardet. 1812 stiftades
i Odessa en ny heteria, "Filomusernas samfund",
skenbarligen med rent literär uppgift, hvilken
1818 förlade sitt hufvudsäte till Konstantinopel,
och 1814 en annan, "Brödraförbundet" (Filikerna),
hvilken efter hand kom att omfatta flertalet af de
män, som längre fram spelade en vigtig rol såsom
Mauromichalis, Maurokordatos, Odyssevs, ärkebiskop
Germanos och grefve Kapodistrias. Då den sistnämnde
vägrade att blifva heterians ledare, valdes i hans
ställe furst Alexander Ypsilanti. Uppmuntrad af
revolutionerna i Spanien och Italien 1820 samt af
Ali Paschas uppror mot sultanen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0779.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free