Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grey ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbrytelser: försäljning af pastorat, besticklighet
och högförräderi m. m. Orsakerna till hans ofärd
äro ännu icke fullt kända. Men det ser ut som
om G., i känslan af sin öfverlägsna duglighet,
åsidosatt den hänsyn, som han var skyldig den
enväldige konungen, samt tillåtit sig att afgöra
flerehanda saker på egen hand och att blanda sig
i alla förhållanden, hvarigenom konungens fåfänga
sårades. Derjämte hade han gjort både konungens
halfbroder Gyldenlöve och hans tyska gunstlingar
Ahrenstorff, Hahn och Knuth samt hertigarna af Plön
och Augustenborg till sina fiender. Den sistnämnde
hade han retat genom att bryta en aftalad förbindelse
med hertigens dotter, sannnolikt i hopp om att kunna
vinna en förnäm fransk adelsdam, de Tremouille,
prinsessa af Tarent, hvilken var slägt med både
konung Ludvig XIV och den danska drottningen.
Alla dessa personer sökte att ställa G. i dålig
dager hos konungen, som slutligen af sin älskarinna,
Sofie Amalie Moth, lät öfvertala sig att fängsla honom.
Då G., som personligen önskade Danmarks neutralitet
samt ett godt förstånd mellan Frankrike och Sverige,
äfven efter förbundet med dessa makters fiender sökte
fördröja brytningen så länge som möjligt, kommo
derjämte hans åtgöranden att stå i en tvetydig
dager. Hans sak behandlades emellertid på ett
så orättfärdigt sätt som möjligt. De hatfullaste
beskyllningar gjordes, men alla medel att anskaffa
motbevis vägrades honom. Flere af hans personliga
fiender fingo säte i den kommission, som skulle döma
honom, och hans åklagare, en inkallad tysk advokat,
Mauritius (som sjelf året derefter dömdes för
bedrägeri), lade, i öfverenssstämmelse med den
romerska rättens praxis i högförräderimål, hela
bevisningsskyldigheten på den anklagade, hvarigenom
skenet blef tillräckligt att fälla honom. Den 26
Maj dömdes G. att mista ära, lif och gods, men två
af domarena, Kristen Skeel och den lagkloke R.
Vinding, förklarade den afkunnade domen orättvis.
På den för afrättningen bestämda dagen, d. 6 Juni
1676, blef G. benådad från dödsstraffet, men i stället
dömd till lifstids fängelse. Hans gods utdelades
bland hans fiender. Han hölls derefter, 1676–80,
fången på Köpenhamns kastell och 1680–98 på Munkholm
(vid Trondhjem), hvarest han fick försmäkta i ett
hårdt fängelse, hindrad från allt arbete, endast
hänvisad till sorgliga grubblerier. Då G. 1698
lösgafs, var han för svag för att lemna Trondhjem,
hvarest han afled d. 12 Mars 1699. G:s lefnad har
blifvit skildrad af C. P. Rothe (1745), O. Wolff
(1820), L. Vedel Simonsen (utg. 1846 af Giessing)
och O. Vaupell (1:sta del. 1880). En vigtig
afhandling, "G:s stigen og fald", af Paludan
Müller, är intagen i "Historisk årbog" (1878).
E. Ebg.
Grigoriopol, stad i ryska guvernem. Cherson, vid
Dnjestr. Omkr. 7,000 innev.
Grigorjev, Vassili Vassiljevitj, rysk arkeolog,
f. 1816, blef 1836 docent i persiska språket vid
universitetet i Petersburg och befordrades 1838 till
professor i österländska språk vid lyceum i Odessa,
hvarest han grundade sällskapet för historia och
fornforskning. Efter att
åren 1852–63 varit generalguvernör i Orenburg
fick G. anställning såsom professor vid orientaliska
fakulteten i Petersburg (1863) och blef 1867 preses i
arkeologiska sällskapets orientaliska sektion. Bland
G:s arbeten märkas en samling smärre uppsatser med
titeln Rossia i Asia (1876; Ryssland och Asien)
samt On the Patan coins of India, found in the ruins
of Sarai.
Griljera (Fr. griller, af gril, halster), steka på
halster, steka med ägg och rifvet bröd; förse med
galler. – Griljerad loge [-låsj], teaterloge eller
kyrkbänk, som är försedd med galler, hvilket gör,
att man ser derinifrån, men icke ses utifrån.
Grill, svensk slägt, skall härstamma från en adlig
genuesisk ätt, Grillo (efter en i sköldemärket
förekommande gräshoppa, Ital. grillo, syrsa),
erhöll 1571 tysk riksadlig värdighet och
inkom på Gustaf II Adolfs tid till Sverige med
guldsmeden Anthony Grill från Amsterdam, dit han
flyttat från Augsburg. På grund af sin skicklighet
i proberkonsten utnämndes han till riksguardian vid
kronans myntverk, med rättighet att tillverka och
sälja guld- och silfverarbeten samt att idka
utrikes handel. – 1. Abraham G., patriot,
död 1725, Anthony G:s sonson, hade ärft en
ansenlig förmögenhet, som han ytterligare ökade genom
kloka handelsspekulationer. Under Karl XII:s krig
försträckte han ofta staten stora summor samt sålde
vid en då herskande hungersnöd med uppoffring
af 390,000 d. k:mt till nedsatt pris spanmål åt de
nödlidande. Han gaf äfven första anledningen till
stiftande af Borgerskapets enkehus i Stockholm, efter
mönster af ett sådant, "Grills hoffje", stiftadt i
Amsterdam af hans broder Anthony. – 2. Klas G.,
patriot, köpman, bruksidkare, den förres son, f.
1705 i Stockholm, stiftade 1725 derstädes jämte sin
farbroder Carlos (med hvilkens dotter, den för sin
skönhet ryktbara Anna Johanna, han 1737 gifte sig) den
högt ansedda firman "Carlos & Claës Grill", hvilken,
han efter dennes död (1736) ensam förestod till
1747, då han upptog till kompanjon sin halfbroder
Johan Abraham (se nedan). Grillska firman uppdref
sina affärer till en i Sverige då ovanlig höjd.
Den idkade direkt handel på Ostindien med
egna fartyg, var delegare i en stor segelduks- och
linnefabrik samt glasbruk i Stockholm, byggde på
sitt värf fartyg äfven för utländsk räkning och
dref stor bankirrörelse. Klas G. köpte 1748
Söderfors, 1750 Österby och 1753 Iggesunds bruk samt
1764 Torstenssonska huset (nu arffurstens palats
vid Gustaf Adolfs torg) i Stockholm. Vid sina
industriella företag sysselsatte han årligen mer
än 4,000 personer. Icke blott hans rikedom,
utan äfven det oegennyttiga sätt, hvarpå han flere
gånger använde den, har gjort hans namn bekant. Så t.
ex. lemnade han 1748 Vetenskapsakademien, hvars
ledamot han blifvit 1740, ett räntefritt lån
till uppbyggande af ett observatorium, skänkte en
betydande summa till Danviks hospital, räddade 1747
rikets och bankens kredit genom att till fulla
värdet uppköpa bankens sedlar, som fallit i kurs,
och gaf många bevis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
