- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1579-1580

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grillparzer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

amiral en stor seger vid Po öfver venezianska flottan
under Nicola Trevisanis befäl (1431). – 4. Domenico
G., kardinal, ärkebiskop och vicelegat i Avignon,
hade förut haft öfveruppsigten öfver de påfliga
galèrerna och utmärkte sig genom sin tapperhet i
slaget vid Lepanto (1571). Sedermera gjorde han
sig känd såsom ifrig kättareförföljare. Död 1592. –
5. Geronimo G., f. 1597 i Genua, utnämndes vid unga
år af påfven till biskop af Albano och guvernör i
Rom. Af Urban VIII sändes han såsom nuntius till
Tyskland och Frankrike. De tjenster han i dessa land
gjorde den påfliga kurian förskaffade honom 1643
kardinalshatten. 1655 tillträdde han ärkebiskopsdömet
Aix-en-Provence, der han utvecklade en berömvärd
verksamhet för presterskapets förbättrande i moraliskt
hänseende samt inrättade ett prestseminarium och ett
hospital för fattige. Död 1685. – 6. Karl III Honoré,
furste af Monaco, född d. 8 Dec. 1818, efterträdde
1856 sin fader, Florestan I. Han blef 1846 förmäld
med Antoinette Ghislaine, grefvinna af Mérode,
som dog 1864.

Grimaldi, Giovanni Francesco, kallad il Bolognese,
italiensk landskapsmålare, f. i Bologna 1606, d. i
Rom 1680, var lärjunge al Caraccierna. Först bemärkt
genom sin skicklighet att teckna figurer, öfvergick
han sedermera helt och hållet till landskapsmålning,
hvarvid han tog Annibale Caracci till förebild
i dennes dekorativa framställningssätt, hvilket
han lyckligt kunde efterbilda. Han kom sedan till
Rom för att fortsätta sina studier samt fick der
skydd och beställningar af Innocentius X. 1648
begaf sig G. till Frankrike, och kardinal Mazarin
sysselsatte honom i flere år med att dekorera sitt
palats äfvensom i Louvre. Återkommen till Rom,
fann han efter Innocentius’ död nya gynnare i de
följande påfvarna. Hans bästa arbeten befinna sig
i Rom och i Louvre, som eger bl. a. hans berömda
Landskap med qvinnor, som tvätta kläder.
C. R. N.

Grimaldi, Francesco Maria, italiensk fysiker,
f. 1618, inträdde i jesuit-orden och blef lärare
vid jesuit-kollegiet i Bologna. Han utförde flere
vigtiga fysikaliska undersökningar, särskildt öfver
ljuset, hvilka efter hans död offentliggjordes i
boken Physico-mathesis de lumine, coloribus et
iride, aliisque adnexis libri II
(1665). I detta
arbete redogöres bl. a. för ljusets diffraktion
och framställes det första försöket att medelst
undulationsteorien förklara ljusets egenskaper. G. tog
en mycket verksam andel i Ricciolis gradmätning och
astronomiska undersökningar. Död 1663.

Grimaldi, Bernardino, italiensk finansminister,
f. 1838, offentliggjorde vid några och tjugo års ålder
studier öfver den neapolitanska lagstiftningen. Efter
en längre tids vistelse i utlandet sysselsatte han
sig med advokatgöromål. 1876 invaldes han i andra
kammaren, och 1879 inträdde han i Cairolis kabinett
såsom finansminister. Men då han vid budgetens
diskuterande s. å. förklarade sig ej kunna ingå på
qvarnskattens afskaffande utan dess ersättande med
andra skatter, måste han, enär de andra

ministrarna icke delade hans åsigt, utträda ur
kabinettet.

Grimas (Fr. grimace, antagl. af Fornnord.grim, grima,
hjelm, en mask, som betäcker ansigtet), afsigtlig
förvridning af anletsdragen; sur, försmädlig min;
grin. – Grimasera, göra grimaser; grina. – Grimera sig
(Fr. se grimer), teatert., måla skrynklor eller andra
för någon viss rol afpassade drag i ansigtet.

Grimelund. 1. Andreas G., norsk biskop, född på gården
Grimelund i närheten af Kristiania d. 27 Jan. 1812,
blef student 1829 och teologisk kandidat 1835. År
1844 blef han "residerende kapellan" (komminister)
i Nannestad, 1851 lärare i homiletik, pastoralteologi
och liturgik vid det praktisk-teologiska seminariet i
Kristiania samt 1856 kyrkoherde i Gjerpen. Sedan 1861
är han biskop i Trondhjems stift. Till följd af sina
omfattande kunskaper och sin stora begåfning som
predikant anses G. med rätta som en af de ypperste
bland Norges prester i närvarande tid. Utom ett stort
antal predikningar har han utgifvit Foreläsninger over
praktisk theologi i kort sammendrag
(1856), Sendebreve
til Throndhjems stifts geistlighed
(1861, 1865, 1875
och 1878), Min betragtning af skriftemålsspörgsmålet
(1877), Tre foredrag om barnedåben (1880). I
"Theologisk tidsskrift" (bd I, 1857) finnas tvänne
afhandlingar af G., Om nadverdens rette stilling i
den kirkelige gudstjeneste
och Om flere helligdages
optagelse i kirkeåret.
– 2. Johan Martin G., norsk
målare, den föregåendes son, föddes d. 15 Mars 1842,
aflade examen artium 1860 och teologisk ämbetsexamen
1866 samt var derefter någon tid lärare vid Trondhjems
katedralskola. För att utbilda sina konstnärliga anlag
lemnade han dock inom kort denna plats samt studerade
till en början under dansken E. C. V. Eckersberg
och sedermera under norrmannen Hans Gude. 1872
framträdde han första gången offentligen. G. har
tillvunnit sig mycket erkännande genom en serie
målningar med motiv dels från norska och bohuslänska
kust- och skogspartier, dels från Frankrike. Vid de
internationella konstutställningarna i Paris, Wien
och Filadelfia har han värdigt representerat sitt
fädernesland. O. A. Ö.

Grimeton, socken i Hallands län, Himle härad. Arealen
3,864 har. 838 innev. (1880). G. jämte Rolfstorp
utgör ett patronelt pastorat af 2:dra kl., Göteborgs
stift, Varbergs kontrakt. Egaren af Torestorps säteri
är patronus.

Grimhild var konung Gjukes maka. När Sigurd Fåfnesbane
kom på besök till Gjuke, önskade Grimhild att få
Sigurd till måg, men han var förut intagen af kärlek
till Brynhild, konung Budles dotter. Den trollkunniga
Grimhild gaf derför Sigurd en glömskedryck,
hvarefter han förgät Brynhild och äktade Gjukes
dotter Gudrun samt ingick edsvuret broderskap med
sina svågrar. Grimhild rådde sedan sin son att fria
till Brynhild. När Grimhilds svek blifvit upptäckt,
Brynhild dödat sig och Sigurd mördats af Gjukungarna,
påstod Atle, Brynhilds broder, att desse varit
vållande till Brynhilds död, och hotade dem med
krig. Man ingick dock förlikning på det vilkor att
Atle skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free