- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1583-1584

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grimm, Jakob Ludwig Karl - Grimm, Wilhelm Karl - Grimm, Ludwig Emil - Grimm, Hermann - Grimm, August Theodor von - Grimm, pseudonym för franske författaren L. A. E. Achard - Grimma, stad i Sachsen - Grimmared, socken i Vestergötland - Grimmelhausen, Hans Jakob Christoffel von - Grimmska lagen kallas ofta efter Jakob Grimm den af honom först fullständigt uppvisade lagen om den konsonantiska ljudskridningen (se d. o.) i det germanska urspråket - Grimne, Nord. mytol. "den maskerade", "den förklädde", ett af Odens namn - Grimnesmål. Se Grimne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Lieder der alten Edda" (del. 1, 1815) "Kinder-
und haus-märchen" (del. 1–2, 1812–15; del. 1–3,
2:dra uppl. 1822, sedan många gånger omtryckt,
i synnerhet i ett mindre urval), "Deutsche sagen"
(del. 1–2, 1816–18) m. fl. – 2. Wilhelm Karl G.,
berömd tysk germanist, den föregåendes broder,
föddes d. 24 Febr. 1786 i Hanau, blef 1804 student i
Marburg, der han studerade juridik, anställdes 1814
som sekreterare vid biblioteket i Kassel samt 1830
som underbibliotekarie i Göttingen, der han 1835 blef
e. o. professor i den filosofiska fakulteten. 1837
blef han afsatt af samma orsak som brodern Jakob
G. 1841 kallades han till Berlin såsom medlem af
dervarande vetenskapsakademi. Död i sistnämnda stad
d. 16 Dec 1859. G. gjorde sig i synnerhet förtjent om
den tyska medeltidspoesien och utgaf en mängd äldre
tyska författares verk. Hans hufvudarbete är Die
deutsche heldensage
(1829; 2:dra uppl. 1867). Andra
arbeten af G. äro "Altdänische heldenlieder,
balladen und märchen" (1811). Über deutsche runen
(1821), Über Freidank (1850–55), Zur geschichte des
reims
(1852), upplagor af "Grave Ruodolf" (1828),
"Vrîdankes bescheidenheit" (1834), "Roulandes liet"
(1838) m. fl. W. G:s Kleinere schriften hafva
nyligen börjat utgifvas samlade (bd 1, 1881). Om
hans tillsammans med brodern Jakob utgifna skrifter
se ofvan. – De båda "bröderna Grimms" mångåriga,
trogna samlif, egnadt åt likartade, ofta gemensamma
vetenskapliga forskningar, har i vetenskapens historia
en egen tjuskraft. Båda voro rikt begåfvade, ädla
naturer. Jakob var en snillrik, ursprunglig, djerf
och kraftfull personlighet; hans stil utmärkes ock
af en ovanlig sjelfständighet och friskhet. Wilhelm
var icke så uppfinningsrik, men lugn, grundlig och
omsorgsfull; hans stil var enkel och måttfull. –
3. Ludwig Emil G., tysk kopparstickare och målare,
de föregåendes broder, f. 1790, fick sin utbildning
i München hos kopparstickaren K. Hess och blef
1832 professor vid konstakademien i Kassel, hvarest
han dog 1863. G. gjorde sig känd i synnerhet genom
sina många förträffliga raderingar af porträtthufvud
(Luther och Melanchton, efter L. Kranach, m. fl.),
landskap, genrebilder, djur m. m. – 4. Hermann
G., skriftställare, son till G. 2., f. 1828, idkade
först juridiska, derpå literatur- och konsthistoriska
studier och utnämndes 1872 till professor i
konsthistoria vid universitetet i Berlin. Han har
på det skönliterära området författat dramerna
Armin (1851) och Demetrius (1854), dikten Traum und
erwachen
(s. å.), Novellen (1856; 2:dra uppl. 1862)
samt romanen Unüberwindliche mächte (1867; 2:dra
uppl. 1870). På det literaturhistoriska fältet
har han skrifvit: Essays (1859), Neue essays (2:dra
uppl. 1874), Göthe in Italien (1861) och Göthe (1877);
i konsthistorisk väg har han slutligen utgifvit:
Fünfzehn essays (1875) samt, hans hufvudarbete,
Leben Michel Angelo’s (1860–63; 4:de uppl. 1873).

1865–67 utgaf han tidskriften "Ueber künstler und
kunstwerke". l. 2. Fr. L-r.

Grimm, August Theodor von, rysk författare, f. 1806
i Tyskland, reste 1827 till Petersburg, blef der
till en början lärare vid en skola, var sedermera
först en förnäm rysk familj och derefter en son till
grefve Nesselrode följaktig på resor i Tyskland,
Frankrike och Italien samt ledde flere storfurstars
och storfurstinnors uppfostran, hvarför han 1847
utnämndes till statsråd och adelsman. 1860 flyttade
han till Berlin. En af honom 1858
utgifven roman, Die fürstin der siebenten werst, väckte stort
uppseende för sina förträffliga skildringar af
ryska förhållanden. Bland hans öfriga arbeten märkas
några utmärkta reseskildringar och det omfattande
biografiska verket Alexandra Feodorovna, kaiserin
von Russland
(1866).

Grimm, pseudonym för franske författaren
L. A. E. Achard.

Grimma, stad i Sachsen, kretsen Leipzig, på venstra
stranden af Mulde. Omkr. 7,500 innev. Gammalt slott
(grundadt i 12:te årh.), i hvilket markgrefvarna
af Meissen och kurfurstarna af Sachsen ofta
höllo hof. Ryktbar undervisningsanstalt, den
s. k. fursteskolan (Moldanum illustre), grundad af
kurfursten Moritz och invigd 1550. I närheten af
staden ligger klostergodset Nimbtschen, med ruiner af
det cistercienskloster, från hvilket Katarina von
Bora, sedermera Luthers maka, flydde (1523).

Grimmared, socken i Vestergötland, Elfsborgs
län, Marks härad. Arealen 3,121 har. 775
innev. (1880). Annex till Kungsäter, Göteborgs stift,
Marks och Bollebygds kontrakt.

Grimmelshausen, Hans Jakob Christoffel von, tysk
författare, f. omkr. 1625 i Gelnhausen, d. 1676
som byfogde i Renchen i Baden, är mest bekant som
författare till den berömda romanen Simplicissimus,
eller, såsom hela titeln lyder: Der abenteuerliche
Simplicissimus, teutsch, d. i. die beschreibung des
lebens eines seltsamen vaganten, genannt Melchior
Sternfels von Fuchshaim, an den tag gegeben von German
Schleifheim von Sulsfort
(1669). Kritiska upplagor af
detta arbete hafva utgifvits af A. v. Keller, H. Kurz
(i "Deutsche bibliothek") och J. Tittmann (i "Deutsche
dichter des 17:n jahrhunderts"). Romanen eger värde
såsom en humoristisk och trogen skildring af de råa
sederna under förra hälften af 1700-talet. G:s öfriga
arbeten äro af ringare värde.

Grimmska lagen kallas ofta efter Jakob Grimm den
af honom först fullständigt uppvisade lagen om
den konsonantiska ljudskridningen (se d. o.) i det
germanska urspråket. Fr. L-r.

Grimne, Nord. mytol. "den maskerade", "den förklädde",
ett af Odens namn. Under denna benämning uppträdde
Oden hos sin fosterson Gerröd (se d. o.). Hvad
der inträffade, skildras i Eddasången Grimnesmål.
Th. W.

Grimnesmål. Se Grimne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0798.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free