- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
107-108

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grundtvig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Af detta schema finner man, att hvarje horisontalrad
begynner med en-atomiga, starkt positiva metaller
och slutar med starkt negativa metalloider. De
vertikala grupperna utgöras af grundämnen med samma
atomighet, hvilka derför gifva föreningar af analog
sammansättning. En detaljerad analys af detta schema
vore utan tvifvel af intresse, men skulle taga mer
än tillbörligt utrymme i anspråk. Vi nödgas derför
hänvisa till Mendelejeffs originalafhandling i
"Annalen der chemie und pharmacie", supplement
VIII, sid. 133 (1872). I detta schema hafva flere
grundämnen, tillhörande de sällsynta jordmetallernas
grupp, didym, erbium och de nyupptäckta decipium,
tulium, holmium m. fl., icke kunnat finna passande
platser. – Huruvida grundämnena verkligen äro enkla
eller icke har hittills icke kunnat genom försök
utrönas. Många spekulationer öfver grundämnenas
icke-enkelhet hafva framställts, men då de icke kunnat
faktiskt bevisas, äro de att anse som mer tillhörande
naturfilosofien än kemien. P. T. C.

Gruneisen, Charles Lewis, engelsk publicist, af tysk
härkomst, f. 1806, blef 1833 medarbetare och senare
underredaktör i "Morning Post" samt var 1837-38
krigskorrespondent i Spanien åt samma tidning. Der
utstod han många faror, var nära att blifva dödad,
först af carlisterna och sedan af cristinos,
som tagit honom till fånga, men lössläpptes genom
lord Palmerstons inflytande. 1839-44 var han
"Morning Posts" pariskorrespondent och sedan
dess musikkritiker, hvarjämte han skötte den
musikaliska kritiken i några andra tidningar,
bl. a. "Illustrated London News", ända till 1853,
samt i "Athenaeum". 1847 tog han initiativ till
upprättande af Italienska operan i Covent Garden,
och 1852 deltog han i stiftandet af "Conservative
land society", hvars sekreterare han var 1853-72,
liksom han för öfrigt ända från 1832 till nu tagit
en liflig del i alla de konservatives åtgärder
och stått i korrespondens med statsmän i alla
land. Under sin vistelse i Paris (1839-44) ordnade
G. en regelbunden kommunikation deremellan och London
medelst brefdufvor.

Gruner, Gottlob Siegmund, schweizisk naturforskare,
f. 1717, d. 1778, blef 1743 hofmästare hos hertigen
af Anhalt-Schaumburg och 1764 "landschreiber" för
Landshut och Frauenbrunn. Om studiet af glaciererna,
de erratiska blocken och sitt fäderneslands geologi
öfverhufvud inlade han stora förtjenster. Skrifter:
Das eisgebirge des Schweizerlandes (1760), Die
naturgeschichte Helvetiens in der alten welt
(1773),
Verzeichniss der mineralien des Schweizerlandes
(1775), äfvensom ett antal juridiska och ekonomiska
afhandlingar.

Gruner, Christian Gottfried, tysk läkare, f. 1744,
blef 1769 medicine doktor och bosatte sig som
praktiserande läkare i Breslau. År 1772 utgaf han sitt
första lärda arbete, Censura librorum hippocraticorum,
på grund af hvilket han 1773 kallades till professor
i teoretisk medicin och botanik i Jena. Der arbetade
han med stor ifver dels i medicinens historia, dels i
teoretisk medicin. Bland hans arbeten märkas Semiotice
generalis physiologiam et

pathologiam complexa
(1775), De morbo gallicoscriptores
medici et historici
(1794), Pandectae medicae, (1800)
m. fl. Derjämte utgaf han flere af de äldre läkarnas
arbeten dels i original, dels i öfversättning. G:s
vetenskapliga skriftställen utmärker sig genom mycken
grundlighet och stor tillförlitlighet. Ju äldre
han blef, dess mer fördjupade han sig i den äldre
literaturen och följde derför icke med den samtida
vetenskapens utveckling. Död 1815.

Gruner, Wilhelm Heinrich Ludwig, tysk kopparstickare,
f. 1801 i Dresden, började sina studier vid
dervarande konstakademi och fullbordade dem,
1825-28, i Milano under ledning af kopparstickarna
Anderloni och Longhi. Efter åtskilliga resor och
en flerårig vistelse i Rom begaf han sig 1841 till
England, hvarifrån han 1856 kallades till Dresden
såsom professor vid konstakademien och direktor
för det k. kopparstickskabinettet. Död i Dresden
1882. G. efterlemnade en mängd utmärkta blad,
bland hvilka må nämnas en serie kopparstick efter
italienska mästare, graverade under hans vistelse i
Rom (I mosaici della capella Chigi, 1839, m. fl.). I
England utgaf han praktverken Fresco decorations
and stuccos in Italy
(1844), The decorations of the
garden pavillon in the grounds of Buckingham-palace

(1846) och Specimens of ornamental art (1850) samt
åtskilliga gravyrer, förnämligast efter Rafael. Från
hans senaste period i Dresden härröra Die basreliefs
an der vorderseite des doms zu Orvieto
(1858), A
selection of the art treasures in the Green vaults
at Dresden
(1862), The terra-cotta architecture of
North Italy
(1867) m. m.

Grunert, Johann August, tysk matematiker,
f. 1797. d. 1872 som professor i matematik i
Greifswald, utgaf åtskilliga utmärkta matematiska
arbeten, bl. a. en del läroböcker, som upplefvat
många upplagor.

Grunert, Karl, tysk tragisk skådespelare, f. 1811,
d. 1869, var under sin bästa tid engagerad vid teatrar
i Hannover, Hamburg och Stuttgart. Han var en af de
grundligaste kännare af teatralisk konst och blef i
Tübingen, der han ofta höll dramatiska föreläsningar,
promoverad till filosofie doktor. G. uppträdde äfven
som lyrisk skald.

Grupp, krigsv., kallas i de flesta arméers infanteri
den minsta afdelningen, halftroppen (T. section,
Fr. escouade), då denna blifvit formerad i spridd
ordning. Gruppen består vanligen af 6 till 14 man
under ledning af ett underbefäl. Gruppindelningen
infördes i Preussen 1856 och har småningom
banat sig väg till alla europeiska arméer. I
Sverige infördes hon 1869. Det österrikiska
namnet på grupp är schwarm. Jfr Spridd ordning.
C. O. N.

Gruppe, Otto Friedrich, tysk författare, f. 1804
i Danzig, d. 1876 som sekreterare i de bildande
konsternas akademi i Berlin, utgaf en mängd arbeten i
filosofi och estetik samt författade jämväl lyriska
och dramatiska dikter. Som skald utmärkte han sig
genom smak i formbehandlingen, men alla hans vittra
arbeten bära en akademisk prägel, till följd hvaraf
de ej kunna åstadkomma något djupare intryck. Som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free