Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grå starr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
träffats endast en gång, nämligen i norra Skåne. Hon
vistas mest vid vatten, hvari hon vadar för att söka
insekter och små musslor. C. R. S.
Gräb, Karl Georg Anton, tysk arkitekturmålare, föddes
1816 i Berlin, vid hvars konstakademi han fick sin
första undervisning och 1855 blef professor. Han
har gjort sig ett namn genom sina förträffliga
interiörbilder (företrädesvis af gotiska kyrkor),
vittnande om vetenskapliga arkitekturstudier,
mästerligt utförda i de minsta detaljer och
utmärkta af en poetisk-romantisk uppfattning. Hans
mästerverk torde vara Det inre af synagogan i Prag
(1876). Han har äfven med framgång egnat sig åt
landskapsmålning. – G:s son och lärjunge, Paul
G. (f. 1842), är jämväl arkitekturmålare.
Grädener, Karl, tysk musiker, f. 1812, blef 1835
violoncell-solist i Helsingfors, 1839 dirigent
och universitetsmusikdirektor i Kiel, stiftade
1851 i Hamburg en sångakademi samt blef derefter
konservatorielärare, först i Wien (1862-65), sedan i
Hamburg. Hans talrika kompositioner (visor, chörsaker,
pianostycken, kammarmusik, symfonier m. m.) berömmas
för vald harmoni och intressant stämföring. Såsom
skriftställare har G. uppträdt med bl. a. Gesammelte
aufsätze (1872) och en gedigen Harmonielehre (1877).
A. L.
Gräfbin l. (vanligare) Jordbin, zool., höra till
gruppen Andrenidae af familjen Apiariae (bin) inom
insektordningen Hymenoptera (steklar). Gräfbina
hafva mellersta delen af tungan nästan hjertlik
eller ock lansettlik, kortare än slidan och knappt
längre än labialpalperna samt under hvilan oftast
tillbakaslagen. Dessa bin lefva icke i samhällen,
utan ensamma och hafva icke några "arbetare". De
gräfva oftast i hård mark (vägar, gångstigar och
hårda ängsvallar) ganska djupa gångar, hvari äggen
nedläggas, ett i hvarje gång, och vid detsamma,
till föda åt den blifvande larven, en boll af
frömjöl, hvilket de insamla med tillhjelp af
styfva hår å bakbenen. Sedermera tillsmetas gångens
mynning. Jordbina delas i flere slägten, bland hvilka
Andrena är i Sverige det artrikaste. Slägtet Prosopis,
hvaraf 3 arter förekomma i Sverige, har tämligen
liten kropp, svart med gul teckning. Då dithörande
arter beröras, rulla de sig klotformigt samman
och sprida kring sig en angenäm, citronlik lukt.
O. T. S.
1. Gräfe, Karl Ferdinand von, tysk kirurg, född i
Varsjav 1787, blef medicine doktor 1807 och följande
år läkare hos hertigen af Anhalt-Bernburg. Redan
1810 erbjöds honom en professur i Königsberg,
hvilken han dock afslog, men emottog i stället
s. å. professuren i kirurgi i Berlin. Der inlade
G. genast från början stora förtjenster om de
kliniska undervisningsmetoderna. Då kriget utbröt
1813, uppdrogs åt honom öfverinseendet öfver
fjerde armékårens lasarett, upprättandet af ett
hufvudreservfältlasarett äfvensom inspektionen
af samtliga mellan Weichsel och Weser befintliga
krigslasarett. Med utmärkt skicklighet utförde
G. detta sitt uppdrag, likasom den liknande uppgift
honom tilldelades under 1815 års krig. Derefter
återgick han till sin professur och
utnämndes 1822 att derjämte vara tredje
generalstabsläkare vid armén. G. dog 1840. Såsom
vetenskaplig kirurg är G. af icke ringa
betydelse. Hans första arbete handlar om Angiektasie
(1808); sedan följde Normen für die ablösung grosser
gliedmassen (1812), hvari G. rekommenderar en ny
operationsmetod. 1816 började han utgifva en årlig
redogörelse för sin klinik, och sedan 1820 redigerade
han, jämte Ph. von Walther, "Journal für chirurgie
und augenheilkunde". En del af sina erfarenheter från
krigen nedlade han 1823 i ett arbete öfver ophtalmia
aegyptica (trachomet), hvari han undersöker denna
sjukdoms uppkomst, förebyggande och behandling. Såsom
operatör var G. särdeles framstående. Han införde
först i Tyskland de plastiska operationerna och
utgaf en värderik afhandling, Rhinoplastik (1818),
om bildande af nya näsor på operativ väg; likaså
införde han partiell resektion af underkäken (1821)
och stenkrossningen m. m. Derjämte inventerade han
bl. a. en metod att läka medfödda defekter i gomseglet
(1816) äfvensom flere kirurgiska instrument. Stort
intresse hyste han äfven för mineralvatten och
skref öfver dem flere afhandlingar samt deltog för
öfrigt på det mest lifaktiga sätt i allt, som kunde
befordra de medicinska vetenskapernas framsteg.
R. T—dt.
2. Gräfe, Albrecht von, tysk ögonläkare,
den föregåendes son, född i Finkenherde vid Berlin
d. 22 Maj 1828, blef 1844 student i Berlin, hvarest
han studerade naturvetenskap och medicin samt blef
doktor. 1848 begaf han sig till Prag, der Arlts
undervisning föranledde honom att helt och hållet
egna sig åt ögonläkarekonsten. Under resor till Wien,
Paris och London utbildade han sig mer och mer för
sin lifsuppgift och blef i sistnämnda stad bekant
med holländaren Donders, ett för oftalmologiens
utveckling högst vigtigt sammanträffande. Sålunda
förberedd slog sig G. ned i Berlin, der han
1853 blef docent, 1856 extra-ordinarie och 1866
ordinarie professor. Död i Berlin d. 20 Juli 1870. I
"Archiv für ophtalmologie", som G. grundlade 1854,
offentliggjorde han resultatet af sina mångfaldiga,
vigtiga och delvis epokgörande undersökningar. Första
häftet af denna tidskrift upptages nästan uteslutande
af tvänne vigtiga monografier af hans hand, den
ena behandlande dubbelseende efter operationer mot
skelning, den andra handlande om den difteritiska
ögoninflammationen. Bland andra G:s uppsatser
i denna tidskrift må framhållas hans arbete om
glaukom, hvilken svåra och dittills obotliga
sjukdom han lärde att läka genom att utskära ett
stycke af iris. Beundransvärda voro resultaten af
denna operationsmetod, liksom af hans modifierade
periferiska linearsnitt för starroperationer. I sitt
uppträdande mot sjuke likasom i sin verksamhet som
lärare ådagalade G. den utsöktaste humanitet. Också
strömmade till honom såväl ögonsjuke som ögonläkare
från alla verldens kanter för att åtnjuta hans råd och
undervisning. Det finnes få lärostolar i oftalmologi,
hvilkas innehafvare icke varit G:s lärjungar. Det
dröjde dock länge innan G. i sitt hemland lyckades
åt sin vetenskap tillkämpa den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
