- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
151-152

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppdrifvas till 3,2 mill. kg. Malmen erhålles från
brukets andel i Risbergsfältet i Norbergs socken
samt från Rödängsgrufvan i Öster-Fernebo, som hel
och hållen tillhör G.

Gröt, en mer eller mindre tjock eller stadig beredning
af något slags mjöl eller gryn, som utrörts med vatten
eller mjölk och kokats tillräckligt länge, så att
stärkelsen i mjölet eller grynen kunnat öfvergå till
dextrin och sålunda blifvit mera lättsmält. Sådan
gröt begagnas ofta i hushållen till aftonföda,
vanligen tillsammans med mjölk (eller grädde), och
det är i Sverige allmän sed att på högtidsaftnar äta
risgrynsgröt. "Vattgröt", af rågmjöl, kokadt i vatten,
är jämte mjölk vanligen ett bland de första födoämnen,
som bjudas åt en sjuk, då han börjar tillfriskna. –
Läkarna ordinera ock gröt till utvärtes bruk, i form
af s. k. grötomslag l. kataplasma. Dylika omslag,
"grötar", äro i allmänhet nästan lika stadiga
som en mjukare deg. De användas å bulnader eller
å inflammatoriska svullnader, som antingen ännu
möjligen kunna "fördelas" eller och redan börjat
öfvergå i varbildning. Grötens fuktiga värme uppmjukar
underliggande delar och synes sålunda underlätta
de inflammerade väfnadernas sönderfallande under
varbildning. Grötar, bestrukna med karbololja, läggas
ofta å orena sår, hvilka deraf kunna förbättras. Vid
inflammationer i inre organ, såsom i lungor,
lungsäckar, hjertsäck o. s. v., läggas ofta med fördel
grötar å den plats, der smärtan från det sjuka organet
uppfattas, likasom ock grötar mycket ofta anlitas
för att genom sin förslappande fuktiga värme lindra
smärtan af kolik, gallstens- och njurstensplågor,
blåskatarr o. s. v. Grötar böra ombytas så snart
de kallna, och deras värme bör, innan de påläggas,
undersökas derigenom att man pröfvar om gröten kan
fördragas å kinden och det slutna ögonlocket; i annat
fall kan den sjuke, som måhända genom sjukdomen
fått sin känseluppfattning förslöad, utsättas för
att få brännsår af gröten, hvilket ofta nog händt.
O. T. S.

Grötlingbo, socken i Gotlands län, Gotlands södra
härad, Grötlinge ting. Arealen 3,719 har. 681
innev. (1880). G. utgör med Fide ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Visby stifts södra kontrakt.

Grötrim, de vanligen tvåradiga skämtsamma rimmerier,
som särdeles vid jultiden pläga af bordsällskapet i
ordning framsägas, och hvilken i Sverige allmänna
sed plägar kallas "rimma för gröten". Dessa rim
hopsättas vanligen efter ett gifvet recept, börjande
med: "Gröten är kokt i (af, med) – och icke i" (af,
med) –, hvarefter vanligen nämnes ett redskap
eller material, på hvilket ord rimmas i andra raden,
t. ex. "Gröten är kokt i skopa och icke i gryta,
Gud late oss maten aldrig tryta;" eller: "Gröten är
kokt med mjölk och icke med ägg. Den som skall äta
den bör ej ha skägg".

Såsom af exemplen synes, är rimmet härvid till den
grad hufvudsak, att på resonen lägges föga eller
ingen vigt.

Gsteig (Fr. Châtelet), by i schweiziska kantonen Bern,
vid Saane (Sarine) och foten af

Sanetschhorn, hvars höga och branta vägg under
sex veckor om vintern undanskymmer solen för byns
innevånare.

G-sträng, musikt., kallas den sträng, som på
stråkinstrument m. m. är stämd i g, och som är den
fjerde strängen (uppifrån) på violin, den tredje
på alt och violoncell, den första på kontrabas.
A. L.

Guacharon [-tjaron], zool. Se Fettfogeln.

Guacharos [-tjaros], Cueva de, stor grotta i
sydamerikanska republiken Venezuela, staten Maturin,
vid floden och byn Caripe. Grottan, som är ryktbar
såsom hemvist för en otalig mängd fettfoglar, mäter
i rak linie 472 m., och från densamma utgår en mindre
grotta, af 210 m. längd.

Guachichiles [-tjitjiles], en stam af det talrika
Chichimek-folket, det nordligaste af de mejicanska
urfolken. Dettas boningsplatser sträckte sig från
vändkretsen söderut till Rio Grande de Santiago,
och de förnämsta stammarna voro utom G.: Guicholas
och Cazcanes n. om. G., Mecos och Pames i ö.,
samt Guamares s. om desamma. Chichimek-folken
voro jägare och nomader, i motsats mot de s. om
dem boende Otomi (Hiaihiu, se d. o.), hvilka,
mera bofasta, innehade Mejicos centralland; bägge
undanträngdes sedermera af de söder ifrån kommande
och alldeles främmande toltekerna och aztekerna. Jfr
Mühlenpfordt: "Schilderung der republik Mejico"
(1844); Buschmann, i "Abhandl. der Berliner-akademie"
(1852-69) och Pimentel: "Cuadro descriptivo y
comparativo de las lenguas indigenas de Mejico"
(1875). H. A.

Guadalajara [-chara], 1. Provins i mellersta Spanien,
i det forna landskapet Nya Kastilien. Arealen 12,611
qvkm. 201,288 innev. (1877). Norra delen är ett
bergland, södra delen en högslätt, vattnad af Tajo och
ganska bördig. Bergen äro rika på jernmalm. Industrien
är så godt som ingen. – 2. Hufvudstad i nämnda
provins, vid Henares, ett tillflöde till Tajos
biflod Jarama. Omkr. 8,600 innev. Militärskola. –
3. Hufvudstad i mejicanska staten Jalisco, nära
Rio Grande de Santiago, omkr. 1,560 m. öfver
hafvet. Omkr. 80,000 innev. Biskopssäte. Vacker
katedral (byggd 1571-1618), universitet,
prestseminarium, målareakademi, amfiteater för
tjurfäktningar (förbjudna i det öfriga Mejico) samt
ett stort myntverk. Industrien (pappersbruk, ylle-
och bomullsmanufakturer samt tillverkning af konfekt)
är ganska liflig. Indianerna i trakten utmärka sig
för sin konstfärdighet i trä- och lerskulptur. Staden
anlades under förra hälften af 1500-talet.

Guadalaviar [-laviar], Turia l. Rio Blanco
(det första namnet en korruption, det sista en
öfversättning af Arab. Vad-el-Abiad, "hvita floden"),
flod i östra Spanien, upprinner i prov. Teruel, på
Muela de San Juan, nära Tajos källor, flyter först
i östlig, derefter, sedan den upptagit Alfambra,
i sydlig och sydöstlig riktning samt faller ut i
Medelhafvet vid Grao, 2 km. nedanför Valencia. Längd
omkr. 300 km.

Guadalcanar, en af Salomons-öarna, är bergig, med
toppar af ända till 2,600 m. höjd,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:53:01 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free