- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
153-154

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deribland en ännu verksam vulkan. Arealen omkr. 6,500
qvkm.

Guadalquivir [-dalkivir; af Arab. Vad-al-Kebir],
Lat. Baetis, en af pyreneiska halföns fem
hufvudströmmar. Den rinner upp på 480 m. höjd, på
norra sidan af Sierra del Pozo (prov. Jaen), flyter i
början mot n. ö. mellan Sierra de Cazorla och Sierra
del Pozo, vänder sig derpå i en båge mot s. v. samt
förenar sig s. ö. om Ubeda med den från s. kommande
betydligt större Guadiana Menor och längre fram med
Guadalimar, som äfven är större än G. Vid Montoro
genombryter G. i skummande forsar Sierra Morenas
yttre åsar och flyter derefter i sydvestlig och
sydlig riktning med ringa fall genom den andalusiska
slätten, förstärkt af en mängd tillflöden från Sierra
Morena (Jandula, Cuzna, Guadiato, Viar m. fl.) och
Sierra Nevada (Guadajoz, Jenil och Guadaira). Till
Sevilla är floden väl bred, men sällan mer än 1,5
m. djup; från denna stad är den segelbar för mindre
fartyg. Omkr. 30 km. nedanför Sevilla delar G. sig i
tre armar, hvilka sedan åter förena sig, omslutande
tvänne låga, sumpiga öar, hvilka utgöra en del af den
stora kärrtrakten Las marismas. Denna skiljes från
hafvet genom ett bredt bälte sanddyner, Arenas Gordas,
hvilka äfven tillspärra flodmynningen vid Sanlucar
de Barrameda, så att den kan passeras endast af små
farkoster. Flodens längd är omkr. 500 km.

Guadalupe, Sierra de, bergskedja i spanska
prov. Caceres, mellan Tajo och Guadiana. Bergskedjan,
hvars högsta topp är Cabeza del Moro (1,558 m.),
sammanhänger i ö. med Montes de Toledo och fortsättes
i v. af Sierra de Montanchez och Sierra de Pedro. Den
kallas äfven Sierra de las Villuercas, som egentligen
är namnet på den högslätt, hvilken sträcker sig från
G. ned till Guadiana.

Guadalupe. 1. Stad i spanska prov. Caceres
(Estremadura), vid foten af Sierra de
Guadalupe. Omkr. 2,800 innev. Ryktbart
hieronymitkloster (grundadt i 14:de årh.), hvilket
fordom var ett af de rikaste och mest ansedda kloster
i Spanien. – 2. (G. Hidalgo) Ort i mejicanska staten
Mejico, 5 km. n. om staden Mejico, med en åt "vår
fru af G." helgad stiftelse ("Colegiata de Nuestra
Señora de G."), bestående af ett nunnekloster och en
rik kyrka med en undergörande Mariabild, som gjort
G. till den förnämsta vallfartsorten i Mejico. I
G. slöts d. 2 Febr. 1848 fred mellan Mejico och
Nord-Amerikas Förenta stater, hvarigenom Mejico
förlorade nära hälften af sitt område.

Guadarrama, Sierra de, bergskedja i mellersta Spanien,
mellan floderna Duero och Tajo. Den börjar vid Altos
de Grado under namnet Sierra de Ayllon och går i
sydvestlig riktning på gränsen mellan prov. Madrid
och Segovia till Sierra de Malagon, genom hvilken
jernvägen mellan Madrid och Irun slingrar sig. De
högsta topparna äro Cabeza de Excomunion (2,161
m.), Pico de la Cebollera (2,127m.), som beherskar
vägen mellan Madrid och Bayonne, Pico de Peñalara
(2,405 m.), det högsta berget i kedjan, Siete Picos
(2,203 m.), ofvanför Puerto de Navacerrada (1,779 m.),
genom hvilket

vägen leder från Madrid till Segovia, samt Alto de la
Cierva (1,837 m.), nedanför hvilket vägen går från
Madrid till Avila, genom Puerto de Guadarrama (1,527
m.). Bergskedjan, åtminstone topparna, är snöbetäckt
flere månader af året. En stor del af densamma är
skogbevuxen och rik på villebråd (räfvar, vargar,
lon m. fl.).

Guadeloupe [guadöloup]. 1. Fransk ö bland de små
Antillerna i Vestindien, mellan Antigua i n. och
Dominica i s., egentligen tvänne öar, en vestlig,
det egentliga G. l. Basse-Terre, och en östlig,
Grande-Terre. skilda genom ett 100-150 m. bredt sund,
la Rivière Salée. Arealen utgör 1,602 qvkm., deraf
Basse-Terre är 946 och Grande-Terre 656 qvkm. 127,621
innev. (1877), hvaraf omkr. 16,000 hvita. Basse-Terre
är af vulkanisk natur och bergig (högsta toppen
är den ännu verksamma vulkanen la Soufrière, 1,484
m.) samt rik på vattendrag, hvaremot Grande-Terre är
jämn och låg (högst 100 m. öfver hafvet) samt består
helt och hållet af kalkbildningar. Medeltemperaturen
är 26° C.; Juli, Augusti och September äro de varmaste
månaderna med en temperatur af 32 -33° C. Regnmängden
utgör i medeltal i det inre af Basse-Terre 1,95 m.,
på Grande-Terre något mindre. Oaktadt den stora
fuktigheten är klimatet i allmänhet sundt. Liksom
alla Antillerna hemsökes G. af fruktansvärda orkaner
och jordbäfningar. Öns hufvudprodukter äro sockerrör
och kaffe. 1877 uppgick afkastningen till 48,7
mill. kg. råsocker, 2,6 mill. l. sirap och melass samt
2,3 mill. l. rom och tafia jämte mindre qvantiteter
bomull, kakao, vanilj, ananas m. m. Importen hade 1877
ett värde af 27,15 mill. fr. och exporten 34,7 mill.,
deraf socker för nära 30 mill. fr. G. upptäcktes
1493 af Columbus, men nära 150 år förflöto, innan
någon europeisk koloni der anlades. 1635 landade
Duplessis och L. de l’Olive der med en hop äfventyrare
och började ett utrotningskrig med infödingarna,
kariberna, som fortfor till 1660, hvarefter de
få qvarlefvande (6,000) kariberna flyttades till
andra öar. Ludvig XIV köpte ön 1664 och förenade
den 1674 med franska kronan. 1759-63 tillhörde
den engelsmännen, hvilka å nyo innehade den 21
April-2 Juni 1794. Den 4 Febr. 1810 togo de den
ännu en gång och behöllo den till d. 3 Mars 1813,
då de afträdde den till "H. M:t konungen af Sverige
och dess efterträdare på svenska tronen enligt
successionsordningen af d. 26 Sept. 1810" för att
hålla kronprinsen "åtminstone till en del skadeslös
för de förluster af dotationer och annan egendom,
som han, sedan han kallades till svenska tronföljden,
lidit" till följd af Sveriges politiska ställning
till Napoleon. Vid första Parisfreden, d. 30 Maj
1814, afträddes G. till Frankrike mot en af England
tillförsäkrad ersättning, som genom ett fördrag af
d. 13 Aug. 1814, bestämdes till 24 mill. fr. Genom
Februarirevolutionen (1848) upphäfdes Slafveriet
på ön fullkomligt. – 2. Franskt guvernement,
omfattande öarna G., Marie-Galante, Petite-Terre,
Désirade, Les Saintes, S:t Barthélemy (hvilken
Sverige afträdde genom fördraget d. 10 Aug. 1877,
ratificeradt d. 12 Mars 1878)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free