Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gudmundrå, socken i Ångermanland - Gudmundsson, Dade - Gudmuntorp, socken i Malmöhus län - Gud och folket, konung Gustaf IV Adolfs valspråk - Guðr, Nord. mytol. Se Gunn - Gudrun, konung Gjukes dotter och Sigurd Fåfnesbanes maka samt syster till Gunnar och Högne - Gudrun, namnet på ett medelhögtyskt epos - Guðrunarkviða är namnet på tre af den äldre Eddans hjeltesånger - Gudröd är ett i norröna skrifter flerstädes förekommande mansnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gudmundrå, socken i Ångermanland, Vesternorrlands
län, Södra Ångermanlands nedre fögderi,
Gudmundrå tingslag. Arealen 25,935 har. 4,163
innev. (1880). G. utgör med Högsjö och Hemsö kapell
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Hernösands
stift, Ångermanlands östra kontrakt.
Gudmundsson, Dade, isländsk höfding på
reformationstiden, herre till Snoksdal och
Sauðafell i vestra delen af Island, slöt sig till
den förste reformations-biskopen, Gissur Einarsson
på Skalholt, hvilken såg genom fingrarna med hans
osedliga lefnad, och till den danske "hirdstjori"
(landshöfdingen). Såväl derigenom som till följd af
egendomstvister kom G. i bitter fiendskap med den
siste katolske biskopen i Holum, Jon Arason. Sedan
denne tillfångatagit Gissurs efterträdare på
biskopsstolen, Martin Einarsson, och gjort sig till
herre öfver Island, sökte han slutligen kufva G. och
till en början fråntaga honom gården Sauðafell;
men G. blef honom för öfvermäktig samt besegrade och
tillfångatog honom. Om icke på G:s tillskyndan, så
dock med hans bifall blef Jon Arason halshuggen d. 7
Nov. 1550. G. dog 1563. C. R.
Gudmuntorp, socken i Malmöhus
län, Frosta härad. Arealen 3,101 har. 1,672
innev. (1880). G. utgör med Hurfva ett alternerande
konsistorielt och patronelt pastorat af 2:a kl., Lunds
stift, Frosta kontrakt. Patronus är egaren af Pugerup.
Gud och folket, konung Gustaf IV Adolfs valspråk.
Guðr, Nord. mytol. Se Gunn.
Gudrun, konung Gjukes dotter och Sigurd Fåfnesbanes
maka samt syster till Gunnar och Högne, är en af
hufvudpersonerna i den äldre Eddans hjeltesånger och i
Valsungasagan. Sedan Sigurd af G:s moder, Grimhild,
erhållit en trolldryck och derigenom kommit att
förgäta sina tidigare löften till Brynhild, äktade han
Gudrun, som var vida namnkunnig för sin skönhet. Sagan
säger, att Sigurd gaf henne att äta af Fåfnes
hjerta, och att hon derefter förstod sig på foglalåt,
men tillika blef grymmare till sinnet. När G. och
Brynhild en gång badade i Rhenfloden, kommo de i
träta, hvarunder G. yppade den hemligheten att Sigurd
hade vexlat skepnad med Brynhilds man, Gunnar, och
i denna förklädnad hållit bröllop med Brynhild. För
att hämnas detta svek stämplade Brynhild mot Sigurds
lif. Han blef mördad af sina svågrar, och G:s sorg
var så stor, att hon grät icke som andra qvinnor,
men hennes hjerta var nära att brista. Derefter drog
hon till Danmark och uppehöll sig der i sju halfår
hos Thora, konung Håkans dotter. Sedan hon erhållit en
glömskedryck af sin trollkunniga moder, lät hon, ehuru
mycket motvillig, öfvertala sig af Grimhild och sina
bröder att äkta konung Atle, Brynhilds broder. Hennes
andra äktenskap blef också högst olyckligt. Anklagad
af Atles tjensteqvinna för äktenskapsbrott, bevisade
hon sin oskuld genom att oskadd med handen taga upp en
sten från bottnen af en sjudande kittel. Hon uppdagade
Atles hemliga anslag mot hennes bröder och skickade
dem, ehuru förgäfves, både
genom runor och genom ringen Andvaranaut, i hvilken
hon knutit in ulfhår, varningar för den svekfulla
inbjudningen till Atle. När bröderna kommit dit,
blefvo de genast öfverfallna af Atles folk. G. bistod
dem i striden samt uppmanade sina och Atles söner,
Erp och Etil, att bedja för Gjukungarnas lif, men
det ville de icke. Hjertat blef skuret ur Högnes
bröst, och Gunnar kastades i en ormgrop. För att
hämnas tillredde G. ett gästabud, som skulle vara
arföl efter hennes bröder och de andra i strid
fallne kämparna. Hon dräp då sönerna Erp och Etil,
tillredde deras hjertan till spis åt Atle och
blandade deras blod i hans vinbägare, som hon låtit
förfärdiga af deras hufvudskålar. Sedan hon omtalat
dessa gräsligheter för sin make, bragte hon honom
sjelf afdaga och tände eld på konungahallen. G. gick
derefter ned till hafsstranden och ville ombringa
sig sjelf, men vågorna förde henne till konung
Jonakers land. Han tog henne till äkta, och deras
söner voro Sörle, Erp och Hamde. Der uppfostrades
ock G:s dotter med Sigurd, den sköna Svanhild,
som blef gift med konung Järmunrek. När denne låtit
på det grymmaste sätt dräpa Svanhild, uppmanade
G. lidelsefullt sina söner att hämnas. Samtidigt med
sönernas fall anordnade G. sin egen likbegängelse
och slutade sitt tragiska lif. Gjukes hela ätt
var då utdöd. – Äfven Saxo Grammaticus känner
Järmunrekssägnen och nämner G:s namn. Enligt
honom var G. en hexa, som förblindade Järmunreks
folk, så att de öfverföllo hvarandra inbördes.
Th. W.
Gudrun (Kûtrûn), namnet på ett medelhögtyskt epos,
hvilket skildrar konung Hagens, hans dotter Hildes
och dennas dotter Gudruns öden. I den första
afdelningen af dikten omtalas konung Hagens af
Irland ungdomshistoria och giftermål, i den andra
afdelningen Hettels, konungens öfver Hegelingarna,
frieri till Hilde samt i den sista och förnämsta delen
Gudruns öden. Konung Ludvigs af Normandie son Hartmut
besegrar Hettel, bortför Gudrun till Normandie och,
då hon ståndaktigt vägrar att blifva hans hustru,
håller henne i sträng fångenskap. Hartmuts moder,
Gerlinde, tvingar henne att förrätta de lägsta
pigsysslorna, tills det efter flere års förlopp
lyckas Gudruns broder, Ortvein, och trolofvade,
konung Hervig af Själland, att befria henne. Denna
dikt härstammar från slutet af 12:te eller början
af 13:de årh. och eger ett högt poetiskt värde. Den
enda kända uppteckningen af dikten är gjord i början
af 16:de årh. på kejsar Maximilian I:s uppdrag (den
s. k. Ambrashandskriften). De bästa upplagorna af
G. äro utgifna af Bartsch (1865) och Martin (1872).
Guðrunarkviða är namnet på tre af den äldre Eddans
hjeltesånger, i hvilka förnämligast Gudrun uppträder
såsom handlande. Det tredje Gudrunsqvädet synes vara
det yngsta och röja inflytande af kristna åsigter.
Th. W.
Gudröd är ett i norröna skrifter flerstädes
förekommande mansnamn. I Ynglingasagan omnämnes
konung Gudröd i Skåne, gift med Ingjald Illrådes
dotter Åsa, som var lik sin fader i skaplynne och
äfvenledes kallades illråda, enär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
