Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guilmant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och knifven faller." – Folket kallade först
maskinen louison l. louisette, efter doktor Louis,
som hade öfvervakat konstruktionen. Men längre fram –
man vet icke till följd af hvilken omkastning i den
allmänna meningen – fick den namnet guillotine,
hvilket den ännu behåller, ehuru doktor Guillotin,
upphofsman till den förut omnämnda motionen, icke
hade någon del i maskinens utförande. Slutligen må
här anmärkas, att det icke är öfverensstämmande med
sanningen, då man påstår, att Guillotin sjelf lät
sitt lif på schavotten, ett offer för den maskin, åt
hvilken han gifvit sitt namn. B. F. O.
Guilmant [gilmang], Felix Alexandre, fransk
organist, f. 1837, studerade en tid under Lemmens,
väckte 1862 allmännare uppseende såsom förträfflig
orgelspelare och blef 1871 organist vid kyrkan
St. Trinité i Paris. Han har äfven konserterat
i England och Holland samt utgifvit en mängd
kompositioner för orgel, sång, piano m. m.
A. L.
Guimarães [gimarangis], stad i portugisiska
prov. Minho, distriktet Braga, 20 km. s. ö. om
Braga. 8,205 innev. (1878). G. ligger på en höjd och
har med sina moriska torn ett synnerligen pittoreskt
och ålderdomligt utseende. Gammalt slott, der Alfons,
Portugals förste konung, föddes. Tillverkning
af knifvar och andra stålvaror. G. var Portugals
hufvudstad till 1511.
Guinea, européernas benämning på en del af kustlandet
i vestra Afrika, omkring Guinea-bukten, hvilket
i saknad af både politiska och naturliga gränser
under olika tider och af olika författare fått
olika utsträckning. Ursprungligen förlades dess
nordgräns till Kap Nun, midt emot Kanarieöarna;
numera betecknas med namnet G. än kusten mellan Kap
Verga (11° n. br.) och Kap Negro (16° s. br.), än
(och vanligast) endast den del deraf, som ligger
mellan Kap Palmas och Kap Lopez. Tagen i den
förra utsträckningen delas kusten i Norra l. Öfre
G. samt Södra l. Nedre G., mellan hvilka gränsen
vanligen plägar sättas vid Kap Lopez, något s. om
eqvatorn. Södra G. omfattar landskapen Loango,
Kongo, Angola och Benguela. Gränserna i det inre äro
obestämda. I vestra delen kunna Kongbergen betraktas
såsom gräns mot det inre Afrika. Kuststräckan
är allt igenom mycket enformig. Denna enformighet
afbrytes endast af några föga utskjutande eller höga
berguddar: Kap Palmas, Kap Three Points, Kap Lopez
m. fl., Nigers, Calabars och Gabuns flodmynningar
samt Benin-, Biafra- och Coresco-bukterna. Vid hafvet
är landet i allmänhet mycket lågt, stundom sankt,
såsom vid Benin- och Biafra-vikarna, hvarför ock
lagunbildning flerstädes förekommer. Äfven längre in
är landet tämligen enformigt; på de flesta ställen
höjer det sig först på 50-60 km. afstånd från hafvet
till lägre åsar, som längre in öfvergå till ett
högre skogrikt platåland. Nordöst om Biafra-viken
reser sig det skogklädda, omkr. 4,000 m. höga
Kamerun-berget. Vattendrag finnas vid kusten i mängd,
de flesta dock med kort lopp. Störst äro Cavalla,
Assini, Tando, Volta, Ogun, Niger (med stort delta),
Cross och Ögo ve. Klimatet är mycket
hett, vid kusten i allmänhet dödande för
europeer. Liksom öfriga tropiska land har G. tvänne
årstider, en regnig, från April till Sept., och
en torr. Under den torra årstiden, särskildt i
Jan. och Febr., blåser den med fina sandpartiklar
fyllda, torra landvinden harmatan. Vegetationen är
ytterst kraftig. Af mineral tyckas endast guld och
jern förekomma. Med undantag af ett fåtal europeiska
kolonister äro innevånarna hufvudsakligen negrer,
tillhörande en mängd större och mindre stammar, som
efter sitt gemensamma språk och sin härkomst kunna
hänföras till två stora afdelningar; egentliga
negrer och bantu-negrer, af hvilka de förre bo
v. om Kamerun-berget, de senare s. derom. Den
sedan århundraden tillbaka idkade slafhandeln
har utöfvat ett synnerligen skadligt inflytande
på G:s befolkning. Genom engelsmännens energiska
bemödanden har den nu upphört, åtminstone till
sjös. Innevånarnas religion är i allmänhet en
grof fetischism, som flerstädes kräfver
menniskooffer. Kristendomen har gjort få framsteg; deremot
tyckes islam genom fulahfolkens eröfringståg samt
genom G.-folkens handelsförbindelser med mandingoerna
hafva vunnit rätt stor utbredning. Palmolja,
guldstoft, elfenben, vax, gummi samt flere olika
träslag exporteras; tyg, jern- och stålfabrikat
skjutvapen m. m. införas. – Efter de för de olika
trakterna karakteristiska produkterna har kusten af
gammalt delats i följande områden: Elfenbenskusten,
från Kap Palmas till floden Assimi (med den forna
franska kolonien Grand Bassam), Guldkusten (se d. o.),
från Assini till Volta, samt Slafkusten, från Volta
till Old Calabar (med de engelska kolonierna Lagos,
Palma och Badagry). De vigtigaste bland den stora
mängden negerriken äro Asjanti, Dahome, Joruba
och Benin.
Namnet G. uppgifves hafva uppstått af Ginnie l. Genna,
ett negerrike och en stad i Nigerområdet, och ehuru
det finnes på en karta redan 1351, kom det icke i
allmänt bruk förr än mot slutet af 15:de årh. Få
frågor i geografiens historia hafva varit så mycket
diskuterade som den rörande den första upptäckten af
G. Enligt Jacopo Doria skola tvänne genueser, Ugolino
och Guido de Vivaldi, 1291 hafva seglat söderut längs
Afrikas vestra kust, men all vidare kännedom om deras
resa saknas. Fransmän uppgifva, att Dieppe i 14:de
årh. sändt flere expeditioner till G., och Jean de
Béthencourt, hvilken intog Kanarie-öarna omkr. 1402,
företog derifråri forskningsresor mot s. Slutligen
gjorde de af Henrik af Portugal utsände sjöfararna
Cadamosto, Usodimare och Diogo Gomes hela kusten mera
bekant för europeerna.
Guinea [ginni], Fr. Guinée, fordom engelskt
guldmynt, som slogs första gången 1662 af guld från
Guinea-kusten (deraf namnet). Sådana mynt slogos till
1816 af 22 karats finhet i stycken af 5, 2, 1, 1/2,
1/3 och 1/4 g. Ursprungligen hade en g. samma värde
som 1 pd st. (20 shilling), men höjdes 1718 till ett
värde af 21 sh. l. 1 1/20 pd st.
Guineakompaniet. Se Afrikanska handelskompaniet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
