Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gula brigaden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommando inom hären, 1775 upptogs modersmålet som
undervisningsämne vid de lärda skolorna, och genom
1776 års förordning om infödingsrätt förbehöllos alla
ämbeten åt "infödde", d. v. s. danskar, norrmän och
holsteinare, med uteslutande arf de många tyskar,
som förut ständigt inkallats. Då kronprinsen 1784 tog
makten i sin hand samt genast aflägsnade G. och de
fleste af de andre ministrarna, var det G. sjelf, som
måste öfvertala enkedrottningen och arfprinsen att
falla till föga. Af kronprinsen fick han derför det
berömmet att han var "en ärlig man". Rättrådigheten
i hans karakter bevisades äfven deraf att han aldrig
ville göra bruk af det gåfvobref på 100,000 kr.,
som han erhållit af konungen, hvarför hans söner
efter hans död återlemnade detsamma. 1784-1802
var G. stiftsamtman i Århus, köpte sistnämnda
året egendomen Hald vid Viborg och dog der d. 8
Febr. 1808. – G. var en grundlig lärd och en ypperlig
stilist samt författade dels teologiska skrifter,
riktade mot fritänkeriet (Den naturlige theologi,
1763, Den åbenbarede theologi, 1773), dels historiska
arbeten (Verdens historie, 3 del., till år 404
f. Kr., 1765-72). Derjämte tog han personligen del i
utarbetandet af en ny psalmbok (1778) och stod vid
biskop Balles sida i dennes strid för kristendomen
mot otron. G:s stränga absolutism, som illa stämde
öfverens med senare tiders uppfattningssätt,
har, till en del oförskyldt, ådragit honom mycket
tadel. Å andra sidan får man icke förbise hans varma
nitälskan för modersmålet och hela hans allvarliga
lifsåskådning, i hvilka afseenden han stod vida
framför sin företrädare Struensee. E. Ebg.
2. Guldberg, Frederik Höegh-, dansk språkforskare,
den föregåendes son, föddes i Köpenhamn d. 26 Mars
1771, egnade största delen af sitt lif åt meddelande
af undervisning i danska språket, nämligen som lärare
vid Blågårds skollärareseminarium 1797-1805, för
prinsessan Karolina, Fredrik VI:s dotter, 1797-1810,
vid Artilleri-kadett-institutet 1813-30 och sedermera
vid den militära högskolan till 1836. Derjämte
utgaf han Dannersprogets retskrivning og toneklang
(1809; 3:dje uppl. 1813) och Dänisches lesebuch für
Schleswig-Holstein (1809), genom hvilket arbete han
sökte sprida kunskap i danska språket i Holstein
och uttalade som önskningsmål, att Kiels universitet
måtte blifva en dansk högskola samt ett språk blifva
modersmål inom hela den danska staten. G. författade
äfven flere sångspel och ett stort antal lyriska
dikter, som ingalunda sakna värde, samt utgaf
goda öfversättningar af Tibullus’ elegier (1803),
Terentius’ komedier (1805) och Plautus’ komedier
(1812-13). Död d. 21 Sept. 1852. – G:s broder,
Kristian Höegh-G., f. 1777, d. 1866, blef 1840
generalmajor och förde under våren 1848 en kort tid
öfverbefälet i Nörrejylland och på Fyen, men fick
då afsked. E. Ebg.
Guldberg. 1. Cato Maximilian G., norsk matematiker,
föddes i Kristiania d. 11 Aug. 1836, blef student
1854 och aflade reallärare-examen 1859, sedan han
s. å. erhållit kronprinsens guldmedalj för besvarandet
af universitetets matematiska prisuppgift. Derefter
var han
under några år lärare dels vid en större privat
skola i Kristiania, dels vid krigsskolan och
krigshögskolan, blef 1867 universitetsstipendiat
och utnämndes 1869 till professor i tillämpad
matematik. Vid Upsala universitets jubelfest
1877 blef han filosofie hedersdoktor. 1863-73 var
G. hufvudredaktör för "Polyteknisk tidskrift", som
innehåller flere värdefulla afhandlingar af honom,
1875 blef han sekreterare i den norska afdelningen af
Letterstedtska föreningen, och 1878 valdes han till
preses i "Kristiania videnskabsselskab". G. är en af
Norges produktivaste författare inom matematikens
område. Utom en mängd större och mindre bidrag
till norska och utländska naturvetenskapliga
tidskrifter har han författat utmärkta läroböcker i
stereometri, trigonometri och analytisk geometri
samt Kortfattet fremstilling af den mekaniske
varmetheori (1868). Tillsammans med P. Waage har han
utgifvit Études sur les affinités chimiques (1867) och
tillsammans med H. Mohn Études sur les mouvements de
l’atmosphère (1876 och 1880), hvilka afhandlingar äro
tryckta i nämnda års universitetsprogram. – 2. Axel
Sofus G., norsk matematiker, den föregåendes broder,
föddes i Kristiania d. 2 Nov. 1838, blef student
1856, aflade 1863 reallärare-examen och fick 1867
filosofisk doktorsgrad för sin afhandling De omvendte
funktioner anvendte på theorien for algebraiske
ligninger. 1863 utnämndes han till adjunkt vid
Drammens latin- och realskola, 1866 till öfverlärare
vid Stavangers lärda skola och 1867, efter brodern,
till lärare i matematik vid krigsskolan. Sedan 1874
är han derjämte föreståndare för "den kongelige
tegneskole" i Kristiania. Utom ofvannämnda
disputation och åtskilliga mindre afhandlingar
af mera populär natur har G. utgifvit följande
skrifter: Astronomiens elementer (1863), Om feilenes
kompensation i den leibnizske infinitesimalregning
(1868), Regningsarterne og deres anvendelse (s. å.),
Indledning i arithmetik og algebra (1869), Elementär
plan-geometri (1870), Mathematikens betydning og
anvendelse (s. å.), Om sandsynlighedsregningen
(1873), Determinanternes theori (1876), Kortfattet
lärebog i algebraisk analyse (1879) samt, i
"Kristiania videnskabsselskabs forhandlinger", Om
ligninger af femte grad (1869), Om ligninger af tredje
og femte grad (1871) och Bidrag til ligningernes
theori (1877). O. A. Ö.
Guldblads-elektrometer och Guldblads-elektroskop. Se
Elektroskop.
Guldborgland, danskt baroni, beläget i nordöstra
delen af Låland, nära staden Saxkjöbing, omfattar två
hufvudgårdar, Orebygård och Berritsgård. Baroniet
upprättades 1784 af kammarherre P. A. Lehn, gick
vid hans död (1804) öfver till hans dotterdotter,
hvilken blef gift med en major Rosenörn (d. 1847)
och moder till Danmarks nuv. utrikesminister,
O. D. Rosenörn-Lehn, som f. n. innehar
detsamma. E. Ebg.
Guldborgsund, sundet mellan de danska öarna Låland och
Falster. Vid Nykjöbing, hvarest bredden är omkr. 300
m., byggdes 1867 en bro öfver detsamma och 1875 en
jernvägsbro. E. Ebg.
Guldbraxnar, Chrysophrys Cuv. & Valenc., zool., ett
fiskslägte af familjen Sparidae bland de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
