Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gumælius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Örebro pastorat och blef s. å. kontraktsprost i Örebro
kontrakt. Död i Örebro d. 22 Nov. 1877. G. blef
teol. doktor 1845, ledamot af Vet.-akad. 1857 och
hedersledamot af Vitt. hist. o. ant. akad. 1862 samt
var ledamot af flere andra akademier och vetenskapliga
samfund. – G. anlände som student till Upsala vid den
tidpunkt, då striden inom den svenska vitterheten
började rasa och fosforisterna trädde i härnad mot
den gamla skolan. Med de förra kände sig G. dock ej
helt och hållet sympatisera, ehuru dikter af honom
finnas i Atterboms poetiska kalendrar, utan delade
sin smak mellan de grekiska mönstren, med hvilka hans
vetenskapliga studier gjorde honom förtrogen, och den
fosterländska medeltiden, till hvilken han särskildt
kände sig dragen. Också invaldes han (d. 31 Okt. 1818)
i "Götiska förbundet", der han antog namnet Kjartan
Olofsson, och började utgifva den på 1300-talet
till svensk vers öfverflyttade riddareromanen
"Hertig Fredrik af Normandie". 1828 utgaf han
första delen af en originalroman, Thord Bonde,
med ämne från Sveriges medeltid, hvilken tyvärr blef
ofullbordad (2:dra delen var i det närmaste färdig
i handskrift, men den 3:dje blef oskrifven). Ehuru
det är svårt att bedöma ett ofärdigt arbete, kan
man dock redan på grund af denna första del säga,
att G. visar sig som en ganska framstående konstnär
på den historiska romanens område, äfvensom att de
i densamma inflickade verserna vittna om verklig
poetisk begåfning. Utvecklingen af denna afbröts
emellertid af trägna politiska och kommunala bestyr,
och G:s lyra var nästan glömd af det yngre slägtet,
då entusiasmen för ett stort fosterländskt ämne. åter
öppnade skaldeådran i sjuttioåringens bröst. 1858
öfverraskade G. allmänheten med sin Engelbrekt,
diktcykel i nio sånger, hvars varma ingifvelse
och ädla stil gjorde den väl förtjent af det pris
(Karl Johans pris), som Svenska akademien tilldelade
densamma. Sju år senare (d. 14 Okt. 1865) höll
G. i Örebro ett tankerikt och glänsande tal vid
foten af den minnesstod hans sånger frammanat. –
Såsom riksdagsman för presteståndet bevistade
G. ståndsriksdagarna 1840-66 samt såsom representant
i Andra kammaren för Örebro stad riksdagarna
1867-69. I presteståndet var han förhållandevis
frisinnad och ofta tidsandans, fördragsamhetens,
reformens, till sist representationsreformens,
liflige och kraftige förespråkare. Särskildt var
han städse en varm förkämpe för vetenskapens och
konstens intressen. I kommunala värf utvecklade
G. en mångsidig verksamhet och nitälskade särskildt
för skolväsendet, såväl för folkskolan som för
elementarskolan. – Af G:s tryckta skrifter må – utom
de ofvannämnda samt utom akademiska disputationer och
tidskriftsuppsatser – nämnas "Xenophontis anabasis
Cyri", grekisk text med anmärkningar och ordbok
(1823; 6:te uppl. 1861), "Anacreontis carmina",
grekisk text med anmärkningar (1824), öfversättning
och bearbetning af Passows grekiska lexikon (1841),
Berättelse om landthushållningens närvarande
tillstånd i Örebro län (1846) och Tre löjtnanter på
en jagtresa (1870),
hvarjämte han skref åtskilliga uppsatser för "Iduna",
"Svea, tidskrift för vetenskap och konst"
m. fl. tidskrifter samt utgaf "Tidskrift
för trädgårdsodling och blomsterskötsel"
(1841-42). C. v. F.
2. Gumaelius, Otto Joel, pedagog, kommunalman,
den föregåendes broder, född d. 16 Okt.
1791 i Lids socken, Södermanlands län, blef
student i Upsala 1812 och filos. magister 1821.
Redan 1820 kollega i Strengnäs, befordrades han
1824 till vice konrektor, 1825 till vice rektor,
1828 till konrektor derstädes och 1829 till
rektor i Örebro. Denna sistnämnda befattning
innehade han till slutet af år 1862.
Död i Örebro d. 27 Okt. 1876. – I
Sveriges läroverkshistoria intager G. ett af de
mest framstående rummen. Han var den förste
rektor vid lärdoms- och apologistskolorna,
som, med förbigående af de gamla gymnasierna,
beredde skolans alumner för direkt inträde vid
universitetet, och detta innan k. cirkuläret
af d. 6 Juli 1849 sammanslagit de högre och lägre
elementarläroverken. Den dryga tid och den aldrig
tröttnande omtanke, som han egnade åt Karolinska
läroverket i Örebro, tillfredsställde dock ej en
verksamhetskraft sådan som hans. Näst skolan fick
Örebro stad skörda frukterna af detta sträfsamma
arbete. I styrelsen af nästan alla samhällets
institutioner tog G. under sin kraftfulla ålder
en verksam del. Hans intressen för kommunen och
dess angelägenheter förde honom äfven in på den
publicistiska banan, i det han (1843) blef den ene
grundläggaren och förste redaktören af "Nerikes
Allehanda", der han med mycken ifver bekämpade
missförhållanden inom samhället och främjade dess
utveckling på snart sagdt alla möjliga områden.
Af trycket utgaf han derjämte: Hebräisk läsebok
för begynnare (1822; 3:dje uppl. 1836) samt Kort
chronologisk framställning af Sveriges historia.
Kort framställning af Sveriges statskunskap (1825-26;
2:dra uppl., med titel "Lärobok uti Sveriges
historia och statskunskap", 1828; 5:te uppl.,
med titel "Lärobok uti Sveriges historia", 1846;
6:tte uppl. 1854).
3. Gumaelius, Karl Arvid, publicist och
riksdagsman, den föregåendes son, född i Örebro d.
25 Nov. 1833, blef student i Upsala 1852
och inträdde 1854 i telegrafverket, der
han 1856 befordrades till kommissarie i
Örebro. Året derefter blef han hufvudredaktör för
"Nerikes Allehanda", som under honom utvecklat sig
till en bland de mest spridda och inflytelserika
landsortstidningar och särskildt utmärker
sig för rikhaltigheten och omvexlingen af sin
notisafdelning. Derjämte har G. från 1873 utgifvit
en för menige man afsedd godtköpstidning,
"Allehanda för folket". 1869 valdes han till
ledamot af riksdagens Andra kammare, der han
efterträdde sin farbroder såsom representant
för Örebro. Denna plats bibehöll han t. o. m.
1876, men nödgades då på grund af sjuklighet afsäga
sig densamma. Vid de nya valen på hösten 1881
blef han emellertid återvald. 1871 och 1872
var G. statsrevisor, 1873-76 samt 1882 ledamot
i banko-utskottet, der han vid de fyra förra
riksdagarna tillika var vice
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
