- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
291-292

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gutfeld ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af en styrelse, bestående af en boktryckeriegare och
två konstförvandter. Delegarnas antal var vid 1881
års slut 288, af hvilka 42 åtnjöto pension. Genom
delegarnas afgifter och donationer uppgår stiftelsens
grundfond f. n. (1882) till 21,000 kr.; pension
utbetalas med 60 kr. årligen till delegare, som
fyllt 55 år och inbetalt afgifter i 30 år. För att
kunna höja pensionsbeloppet har bildats en särskild
"tilläggsfond", hvarjämte boktryckerisocieteten i
April 1882 beslutit, att dess ledamöter för samma
ändamål skola lemna bidrag, beräknade efter antalet
arbetare.

Gutfeld, Frederik Karl, dansk prest, född 1761, död
1823, var från 1811 kyrkoherde i Holmens församling i
Köpenhamn. Hans predikningar, som i ett affekteradt
blomsterspråk gåfvo ett krasst rationalistiskt
innehåll och oupphörligen angrepo den kristna tron
som gammal fördom, gjorde på sin tid stor lycka samt
tillhörde de tidens tecken, som kallade Mynster och
Grundtvig till strid för tron. C. R.

Guthorm (Guttorm). 1. G. den rådspake, Harald
Hårfagres morbroder, stod under dennes första
regeringsår i spetsen för styrelsen och anförde
hären. Sedan Harald lagt hela Norge under sin
spira, gaf han G. Viken som län. G. dog några år
efter slaget vid Hafrsfjord (872), och hans barn
dräptes af Kveldulf och Skallagrim, då de drogo
ut till Island. – 2. G., Harald Hårfagres son med
Håkan Grjotgardsón jarls dotter Åsa, uppfostrades af
Guthorm den rådspake (se ofvan) och fick efter hans
död Viken till län. Han öfverfölls och dräptes
af vikingen Solve Klove vid Brennöarna, utanför
Gautelfvens mynning. – 3. G. Sindre, en skald,
som uppehöll sig hos Harald Hårfagres son Halfdan
Svarte, hvilken lärer hafva varit lydkonung i
trakten omkring Trondhjem. G. hade förut tillhört
Harald Hårfagres hird och var högt skattad af bägge
konungarna. En gång diktade han ett skaldestycke till
hvar och en af dem. Då de bjödo honom gåfvor till
lön derför, vägrade han att mottaga sådana, men bad,
att de någon gång i framtiden skulle bevilja honom
uppfyllandet af en önskan. Då Erik Blodyx röjt sin
broder Björn Farmand ur vägen, ville Halfdan hämnas
detta dåd och bragte Erik i sådant trångmål, att denne
måste bedja sin fader, Harald Hårfagre, om hjelp. De
rustade sig på bägge sidor. Redan stodo frändernas
härar midt emot hvarandra på Reins-slätten, då
G. framträdde och fordrade som skaldelön, att
de skulle ingå förlikning, och så mycket aktade
de på honom och på sitt eget ord, att de genast
fogade sig efter hans vilja. – 4. G. Sigurdsson,
Sigurd Lavards son och konung Sverres sonson, blef
1204, ehuru han då var endast fyra år gammal, af
birkebenarna i Bergen utropad till konung i Norge,
men dog några månader derefter. Man trodde, att
han blifvit förgiftad af Håkan Galens älskarinna
fru Kristina. – 5. G., Nord. mytol. Se Gjukungar.
O. A. Ö.

Guthrie [göttri], James Cargill, skotsk skald,
f. 1814, studerade till en början teologi, men egnade
sig sedermera åt handelsyrket.

1868 blef han överbibliotekarie vid offentliga
biblioteket i Dundee. Alla sina skaldestycken skref
han midt under en ansträngd affärsverksamhet. Bland
hans mycket omtyckta arbeten märkas: Village scenes
(1851), The first false step (1854), Wedded
love
(1865), Summer flowers (1867), Rowena (1871),
Woodlands echoes (1878) m. fl. Han har äfven utgifvit
ett arbete på prosa: The vale of Strathmore (1875).

Guthrie [göttri], Frederick, engelsk kemist och
fysiker, f. 1833, studerade i England och sedan, under
Kolbes ledning, i Marburg, der han blef doktor. Sedan
återvände han till England, blef assistent vid
Owens college i Manchester och senare assistent hos
Playfair i Edinburgh. 1861 blef han professor i kemi
på Mauritius och 1869 professor i fysik vid Royal
school of mines och School of sciences. G:s kemiska
arbeten röra sig om alkoholernas uppkomst ur deras
radikaler och blandade eter-arters bildning. Han
är också den förste, som upptäckte amylnitritens
fysiologiska verkningar. Hans fysikaliska arbeten
behandla kapillaritetsfenomenen, vågrörelser i
vätskor och vätskornas värmeledningsförmåga. Utom
sina specialafhandlingar har G. skrifvit flere större
arbeten, såsom Elements of heat and nonmetallic
chimistry
(1868), Magnetism and electricity (1875)
och Practical physics (1879). Äfven såsom vitter
författare har G. uppträdt (under pseudonymen
Frederic Corny) med en större dikt The Tew och ett
drama Legroño.

Gutniskan. Se Gotland; sp. 1398.

Gutofsky, Henrik, den siste karolinen,
f. 1685 i Litaven, ingick vid 21 års ålder såsom
underofficer vid ett af Karl XII i Polen upprättadt
vallak-regemente, samt bevistade med detsamma
fälttågen i Sachsen och Ukraina, tillfångatogs
vid Pultava (1709) och fördes till Kasan. Med den
förtjenst han der hade på en liten handel understödde
han flere svenskar och hjelpte några af dem på flykten
från Archangelsk. Slutligen flydde han äfven sjelf
derifrån och kom 1716 till Sverige, der han 1721
erhöll löjtnants fullmakt. Under 1742 års krig,
då han innehade fänriks indelning vid Kymmenegårds
regemente, förlorade han genom fiendens härjningar
icke blott sin egendom, utan äfven sin hustru och två
döttrar, hvilka, med möda räddade undan de plundrande
ryssarna, skickades till Stockholm, men dogo till
följd af de lidanden de utstått. 1758 belönades
G. med stabskaptens indelning vid Nylands infanteri,
hvarifrån han genom tjenstbyte kom till Österbottens
regemente. Han tog afsked 1760, tillbragte sina 24
återstående år på ett litet hemman i Viktis socken
af Nyland och dog 1784. B. S.

Guts Muths, Johann Christoph Friedrich, tysk pedagog,
f. 1759, blef 1785 anställd vid den nygrundade
undervisningsanstalten i Schnepfenthal som lärare
i geografi, teknologi och gymnastik, och denna
plats innehade han till 1837, då han till följd af
ålderdomssvaghet måste upphöra med sin pedagogiska
verksamhet. Död 1839. I Schnepfenthal ordnade han
på ett rationelt sätt de gymnastiska öfningarna och
gaf upphofvet till en systematisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free