Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guyon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Djamna) samt Narbada, som bildar gräns mot
s. Hufvudprodukter äro opium (Malva-opium), flere
sädesslag samt tokak och bomull. Befolkningen,
hvars antal 1875 beräknades uppgå till 2,5 mill.,
utgöres hufvudsakligen af mahratter samt ett
mindre antal djater, radjputer, bundelas m. fl.;
flertalets religion är brahmanism. Fursten tillhör
mahrattfamiljen Sindhia och bär titeln Mahárájá
Sindhia. – 2. Hufvudstad i nämnda stat, vid Sabanrika,
105 km. s.s.ö. från Agra. Omkr. 230,000 innev. Den
består egentligen af tvänne städer: den gamla staden
vid flodens venstra strand, med omkr. 30,000 innev.
och en mängd intressanta hinduiska byggnader, och den
nya staden, G.-ka-Lasjkar (G:s fältläger), furstens
residens. Vester om gamla staden ligger fästningen
G., en af de starkaste uti Indien, på en 105 m. hög
isolerad sandstensklippa, hvilken på alla sidor stupar
med nästan lodräta väggar.
Gyarung, ett med tibetiskan beslägtadt språk,
som talas i den kinesiska provinsen
Junling öster om floden Kinsja vid Jahlungflodens öfre
lopp. Jfr Hodgson, "Language, literature and
eligion of Nepál" (1874). H. A.
Gyda, dotter af konung Erik på Hordaland i Norge,
uppfostrades, enligt de isländska sagornas
berättelser, hos en mäktig bonde i Valders, då
den unge Harald Halfdansson (Hårfagre) anhöll
om hennes hand. Derpå svarade hon, att hon blott
ville blifva den mans hustru, som underkufvade
hela Norge, såsom konung Erik gjort i Sverige
och konung Gorm i Danmark. Då Harald hörde
detta, skall han hafva svurit, att han skulle
blifva den mannen, och dervid aflagt ett löfte
att han ej skulle klippa eller kamma sitt hår,
förrän Norge blifvit lagdt under hans spira. Efter
slaget vid Hafrsfjord (872) tog han G. till äkta,
och hon födde honom fyra söner och en dotter.
O. A. Ö.
Gyergyó Szent Miklós [djerdjå sent miklåsch],
köping i siebenburgska komitatet Csik nära Maros’
källa. Omkr. 6,000 innev. Boskaps- och trävaruhandel.
Gyges, konung i Lydien och grundläggare af
Mermnadernas dynasti derstädes, regerade enligt
vanlig uppgift 716-678 f. Kr. Herodotos meddelar en
sagolik berättelse om det sätt, hvarpå G., genom
undanrödjande af den förre herskaren, Kandaules,
kommit i besittning af Lydiens tron. Enligt en
annan saga vann han sina framgångar med tillhjelp
af en underbar ring, som egde förmågan att göra sin
innehafvare osynlig. G. utvidgade det lydiska riket
genom eröfringar och underlade sig bl. a. några af
de grekiska städerna på Mindre Asiens kust. A. M. A.
Gygr var i norrönaspråket benämning på jätteqvinna,
hexa. Ordet fortlefver i norska landskapsmål i
formerna gygr, gyvr eller gjure. Th. W.
1. Gyldén, Klas Vilhelm, finsk ämbetsman, född i
Eura socken d. 12 Maj 1802, började sin bana såsom
underofficer vid ett finskt jägareregemente. 1821
blef han student och egnade sig från och med 1823
åt landtmäteriväsendet. Han inlade der betydande
förtjenst, t. ex. vid uppgåendet af gränsen mellan
Finland och Onegaguvernementet (1839-1840). Han
utnämndes
1854 till landtmäteri-öfverdirektör och 1869 till
verkligt statsråd. En af honom ombesörjd publikation,
"Samling af författningar rörande landtmäteriet,
forstväsendet och justeringen af mått, mål och vigt i
Finland" (1836-53) är af bestående värde. Han egnade
äfven ett varmt intresse åt Finlands geografi. Bland
de kartverk han utarbetade må nämnas en samling kartor
öfver Finlands städer (1845) och en höjdkarta öfver
Finland (1850); det stora finska generalkartverket
är till stor del utarbetadt af honom. I tidskriften
"Suomi" (1863) finnes en af G. författad afhandling
Suomen joet ja järvet (Finlands floder och sjöar). Det
finska forstväsendets nuv. organisation är till
stor del G:s verk. För forstväsendets befrämjande
utgaf han Handledning för skogshushållare i Finland
(1853). Död i Helsingfors d. 16 Mars 1872. M. G. S.
2. Gyldén, Nils Abraham, finsk universitetslärare,
filolog, den föregåendes kusin, f. 1805, blef 1834
adjunkt i grekiska språket och literaturen vid
Helsingfors universitet och utnämndes 1847 till
professor i grekisk literatur. 1866 blef han
emeritus. G. har bl. a. utgifvit ett antal akademiska
disputationer på latinska språket i klassisk filologi
samt flere smärre, delvis populära uppsatser i
samma ämne. Ledd af sitt varma intresse för
den bildande konsten, var G. synnerligen verksam vid
Finska konstföreningens stiftande, hvarom han 1868
utgaf en skrift. F. G.
3. Gyldén, Johan August Hugo, astronom, den
föregåendes son, föddes i Helsingfors d. 29 Maj
1841. Sedan han 1860 promoverats till filosofie
magister i Helsingfors och under åren 1861-62
vistats i Tyskland för astronomiska studier,
aflade han 1862 licentiat-examen och begaf sig
till Pulkova för att tjenstgöra vid dervarande
astronomiska observatorium. I Dec.
sistnämnda år utnämndes han till docent i astronomi
vid universitetet i Helsingfors, förklarades 1863
för filosofie doktor och blef s. å. adjunktastronom
i Pulkova. Sedan han 1864 tagit afsked från
docenturen i Helsingfors, befordrades han 1865
till äldre astronom i Pulkova. 1871 kallades
han till Vetenskaps-akademiens astronom och
föreståndare för dess observatorium i
Stockholm. G. är medlem af Vetenskapsakademien
i Stockholm (1872), Vetenskaps-societeten i
Upsala (s. å.), Finska vetenskaps-societeten
i Helsingfors (1871) samt flere andra in- och
utländska lärda samfund. 1879 blef han Secchis
efterträdare som korresponderande medlem af Franska
vetenskapsakademien. – G. har offentliggjort en stor
mängd högst värdefulla skrifter af astronomiskt,
matematiskt och mekaniskt innehåll. 1874 utgaf
han en lärobok i astronomi: Framställning af
astronomien i dess historiska utveckling och
på dess nuvarande ståndpunkt. Hans arbete
i refraktionsteori, Untersuchungen über die
constitution der atmosphäre und die strahlenbrechung
in derselben (två afhandl., 1866 och 1868), hvilar
till sin numeriska del på iakttagelser, anställda
vid observatorium i Pulkova under åren 1842-49,
och ligger till grund för de refraktionstabeller,
som beräknats vid nämnda observatorium. Sin mesta
tid har G. egnat åt perturbationsteorien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
