- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
313-314

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyldenstolpe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gammal mans skepnad och kallade sig Ganglere
samt troodde sig på detta sätt icke kunna kännas
igen. Åsarna voro dock klokare än han och hade,
redan före hans ankomst, kännedom om hans färd. De
gjorde derför följande synvändning: När G. kom till
Åsgård, tyckte han sig se ett högt palats, och när
han trädde in i dess sal, såg han trenne högsäten,
det ena öfver det andra, och en man sittande i
hvarje. Den, som satt i nedersta högsätet, kallades
Hög, den närmast honom Jämnhög, och den öfverste
Tredje. De sporde Ganglere om hans ärende, och han
sade sig vilja veta om der fanns någon särdeles
kunnig man. Nu utspinner sig ett samtal; Ganglere
frågar och de andre svara. Spörsmålen röra sig om den
fornnordiska mytologiens alla ämnen, från verldens
skapelse till hennes undergång. När samtalet var
afslutadt, hörde Ganglere ett stort gny på alla
kanter. Han såg sig om och befann sig alldeles
ensam på en jämn och stor slätt, men han märkte nu
intet palats och ingen borg. Han begaf sig då hem och
berättade hvad han hade hört och sett. – Denna G:s
synvilla och hans i Åsgård förda samtal framställas i
skriften Gylfaginning (d. ä. Gylfes gäckande), som
utgör en del af den yngre Eddan. Gylfaginning är en
för nordiska mytologien synnerligen vigtig urkund. –
Om G. berättas äfven, att han skänkte ett plogland
åt Gefjon. – G. representerar i fornskrifterna
ett äldre odlingsskede än det, som ansågs inträda
med åsa-religionen. ’
Th. W.

Gylle, socken i Malmöhus län, Skytts härad. Arealen
876 har. 609 innev (1880). G. utgör jämte Kyrkoköpinge
ett regalt pastorat af 2:dra kl., Lunds stift,
Skytts kontrakt.

Gyllebo, gods i Vemmerlöfs socken, Kristianstads
län, bestående af G., 2 3/8 mtl, jämte omkr. 3 1/4 mtl
underlydande, taxeradt till omkr. 305,000 kr. Arealen
utgör omkr. 1,235 har. Gården ligger på en
trädbevuxen holme i Gyllebo sjön i en sällsynt leende
natur. Nära derintill ligga ruiner af det slott,
som Laurids Knob 1538-44 lät uppföra, och som på
1700-talet förstördes af eldsvåda samt derefter
fick förfalla. Det bildade en fyrkant, med en inre
borggård, och var uppfördt af gråsten samt en af de
största och fastaste borgar i Skåne. G. är en mycket
gammal egendom, som uppgifves hafva fått sitt namn
efter slägten Gylte från Slesvig, hvilken i äldre
tider varit dess egare. På 1600-talet kom det såsom
bornholmskt vederlagsgods till svenska kronan och
utarrenderades, tills omkr. 1670 burggrefven i Malmö
Gilius Ehrenberg köpte det af kronan. F. n. (1882)
eges G. af ryttmästaren Börje Rosencrantz.

Gyllembourg-Ehrensvärd. Se Ehrensvärd-Gyllembourg.

Gyllenborg, svensk adlig ätt, härstammade från
Johan Wollimhaus, som var borgmästare i staden
Königsee i furstendömet Schwarzburg-Rudolstadt i
Thüringen och dog 1620. Hans son Simon W. (d. 1658)
införskrefs till provisor på k. hofapoteket 1624 och
blef apotekare i Upsala 1628. Han sysselsatte sig
utom sitt yrke också med astrologi och kyrkohistoria

samt författade ett digert verk, Die zwölf biblischen
hertz- und weltstunden.
Hans söner Jakob och Anders
W. uppnådde bägge statens högsta ämbeten och adlades,
den förra 1680 med namnet G., den senare 1686 med
namnet Leijonstedt. Jakob G. (se nedan G. 1) upphöjdes
1689 i friherrligt och 1695 i grefligt stånd. Hans
ätt utgick på svärdssidan 1863.

1. Gyllenborg, Jakob, grefve, statsman, föddes i
Upsala d. 7 Mars 1648 och ingick i Kammarrevisionen,
hvarest han 1674 befordrades till kommissarie
och 1676 till assessor. Vid 1680 års riksdag
insattes han i sekreta utskottet samt i det
ridderskapets och adelns utskott, som
skulle ransaka öfver de missbruk, som inrotat
sig i banken. S. å. blef han på adelns förslag
ledamot i reduktionskommissionen och 1681 i
liqvidationskommissionen, från hvilka befattningar
han dock i Mars 1682 befriades. Han hade
nämligen 1681 blifvit med vidsträckt fullmakt
förordnad till aktör i stora kommissionen, der han
snart blef själen. Såsom aktör ingrep G. genast
i göromålen med ovanlig kraft och bestämdhet
och fann sina anmärkningar och ändringsförslag
understödda af konungen. Vid 1686 års riksdag
började G. oftare uppträda offentligen och
var omisskänligen den ledande i sekreta utskottet.
Hans anföranden gåfvo de bästa upplysningarna
i de invecklade reduktionsfrågor, som vid
denna riksdag förekommo, och så, som han röstade,
röstade de fleste. Han motsatte sig förslagen om
införande af en förmögenhetsafgift och om förbud
mot bränvinsbränning på landet. Mot det senare
förslaget invände han, att bränvinet vore en
nödvändig dryck i Sverige. 1685 blef G.
kammarråd och direktör i liqvidationskommissionen.
Sedan reduktionskommissionen och reduktionskollegium
med 1687 års utgång upplösts, bildades en ny
myndighet af endast fem ledamöter under namn af
K. M:ts deputerade till reduktionsverkets afslutande,
hvars ledning uppdrogs åt G. under namn af direktör,
och i denna egenskap fullbordade han reduktionen.
1689 blef G. landshöfding i Stockholms och Upsala
län, var 1693 landtmarskalk och utnämndes 1695
till kungligt råd. 1680 upphöjdes han
i adligt, 1689 i friherrligt och 1695 i
grefligt stånd. G. dog i Stockholm d. 11 Mars
1701. Han var en högst utmärkt ämbetsman,
men ingen statsman, grundlig, kunskapsrik och
outtröttligt arbetsam. Han var en ifrig anhängare
af enväldet, så att han vid 1693 års riksdag kunde
yttra: "ju mera vi öka konungens makt och
myndighet, dess lyckligare äro vi sjelfva och
samtlige rikets innebyggare". I fråga om kronans
reduktionsanspråk hyllade och försvarade han
ganska hårda och långt gående fordringar, och utan
tvifvel förskrifver sig en icke ringa del af de
hårdaste besluten från G:s inflytande. I
sina yngre år sysselsatte han sig med skaldekonsten
och efterlemnade åtskilliga tillfällighetsstycken.
(Jfr F. M. Franzén, "Minne öfver k. rådet grefve
J. G.", i Sv. akad:s handl., VIII d., 1821).
A. B. B.

2. Gyllenborg, Olof, grefve, ämbetsman,
författare, den föregåendes son, född d. 21 Aug.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free