Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyllenstierna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cykeln. Atenaren Meton upptäckte nämligen (433
f. Kr.), att i månfasernas inträffande finnes
en period af i det allra närmaste 19 år, så att
månfasen för någon viss dag af ett visst år måste
vara densamma som månfasen för samma datum 19 år
före eller efter det ifrågavarande året. Orsaken
härtill är den, att 19 tropiska år innefatta i det
närmaste jämnt 235 lunationer. Hvarje år har således
till gyllental ett af de hela talen 1-19, i det man
alldeles konventionelt antagit gyllentalet 1 för
hvarje år, då nymåne infaller på nyårsdagen. Året
1880 hade gyllentalet 19, 1881 således gyllentalet
1. Detta år borde således nymåne hafva inträffat
på nyårsdagen; man ser emellertid af almanacken,
att nymånen inträffade dagen förut, eller den
siste December 1880. Detta förhållande beror derpå
att månfasernas period ej är exakt 19 år, så att
gyllentalet blott tillnärmelsevis kan öfverensstämma
med verkligheten. Nästa århundrade kommer att ingå med
nymåne, enär 1900 har 1 till gyllental. – Man inser
nu äfven att det, med kännedom om ett års gyllental,
bör vara lätt att beräkna dess epakt (se Epakter)
äfvensom påskfullmånen, efter hvilken årets rörliga
kyrkofester anordnas. A. L-n.
Gyllenåder. Se Hemorrhoider.
Gyllingslägtet, Oriolus, zool., utgör en särskild
underafdelning af kråkfoglarnas familj inom
tättingarnas ordning. Det har utdragen, kägelformig,
utåt hoptryckt näbb, med raka mungipor och tydlig
inskärning bakom spetsen; näsborrarna äro halftäckta
af en hornartad hinna; första vingpennan är lika med
eller längre än armpennorna; stjerten är medelmåttig
och tvär samt tarsen icke längre än mellantån
med klo. – Till detta slägte hör sommargyllingen
l. gultrasten, O. galbula, af hvilken art
enstaka exemplar anträffats der och hvar i södra och
mellersta Sverige. För öfrigt förekommer han tämligen
allmänt i sydöstra Finland äfvensom i mellersta och
södra Europa. Han vistas i skogar och buskmark, är
flitigt i rörelse och håller sig gerna högt uppe i
löfträden. Hans lockton är hög, klar och hvisslande,
sången deremot svag. Sommargyllingen lefver af
insekter, bär och mjuka frukter. Bland alla i Sverige
uppträdande foglar bygger han det konstmässigaste
boet. Det är sammanflätadt af fina grässtrån, rötter,
mossa, ull m. m., liknar till formen en djup korg
eller pung samt fästes medelst bast, ull eller gräs i
en grenklyka i ett träd eller en buske; utvändigt är
det beklädt med lafvar eller tunn näfver. Hannen är
höggul med ett streck mellan näbben och ögat; vingarna
och stjerten äro svarta; de förra äro försedda med
en gul fläck och den senares flesta pennor hafva gula
spetsar. Längden stiger till 247 mm. Honan är ofvan
gulgrön, på sidorna höggul, under ljusare grön med
små, svarta spolfläckar, utom på den hvitgula magen;
vingpennorna äro svartbruna med grön anstrykning,
stjerten grön, utåt svartaktig med gula spetsar,
utom på det mellersta pennparet. C. R. S.
1. Gylta, Bengt Bengtsson till Påtorp, riksråd, erhöll
1550, jämte tre andra frälsemän, förordnande såsom
lagman i Vestergötland och
deltog i den beskickning till Ryssland, hvilken
Gustaf Vasa affärdade 1556, och hvilken afslöt freden
i Moskva 1557. Med Erik XIV:s regering börjar G:s
betydelsefullaste verksamhet. För sina förtjenster
slogs han vid konungens kröning (1561) till riddare
och upphöjdes sannolikt icke så lång tid derefter till
riksråd. Sommaren 1561 utnämndes han till kammarråd,
hvilken svåra tjenst han fortfor att bekläda under
hela Eriks regering. Många andra uppdrag fick han
emellertid af denne att utföra. 1562 var han i Danmark
och 1563 i Ryssland såsom underhandlare. Upprepade
gånger var han, under konungens frånvaro, medlem
af den i Stockholm förordnade styrelsen och deltog
såsom domare i nämndens förhandlingar. Trots all sin
försigtighet, sin skicklighet och trohet kunde han
dock icke undgå Erik XIV:s misstankar. I Jan. 1567
anklagades han för försumlighet och visad flathet
mot dem, som gjort falska räkningar, samt dömdes
af nämnden till döden. Han benådades likväl och
fortfor att af Erik användas i vigtiga värf. Under
hertigarnas uppror (1568) var han konungen trogen
i det längsta. Först d. 28 Sept. öfvergaf han
honom och lofvade jämte några andra herrar att
insläppa de upproriske i staden. Äfven den nye
konungens förtroende fortfor G. att ega. Både i
Dec. 1568 och sedermera 1569 omtalas han såsom
Johans hofmästare. Vid underhandlingarna med
Danmark och Lybeck på svenska gränsen (1569)
var han en af de svenska ombuden, likasom vid
fredskongressen i Stettin 1570. Både 1571 och 1572
omtalas G. såsom en af ståthållarna på Stockholms
slott. Då, liksom under den föregående regeringen,
torde hans vigtigaste verksamhetsfält varit det
kamerala området. I Aug. 1569 nämnes han "Sveriges
rikes öfverste skattmästare", en titel, som han
äfven de följande åren finnes bära. Utom andra
förläningar erhöll han af konung Johan d. 2 Juni
1569 fullmakt på lagmansdömet öfver Vestmanland
och Dalarna. Död d. 25 Dec. 1574 på Hedensö i
Södermanland. Fr. W.
2. Gylta, Göran Bengtsson, lärd, den föregåendes
broder, d. 1580 (1581), ansågs för en af sin tids
lärdaste män. Han författade en "historia om svear
och göter" (på tyska), en berättelse "om then
skada och förderf, som Sverikis rike lidit haffver
therigenom att man ej viss varit eller vara ville på
the personer, hvilka medh rätta regera skulle" samt en
redogörelse för "riksens tillstånd och hvad till thess
välfärd länder". Deremot är en kronologi från 826 till
1415 icke, såsom det uppgifvits, författad af honom,
utan blott afskrifven efter en äldre handskrift.
Gyme, Nord. mytol., hafvets beherskare, var fader
till den sköna Gerd, som blef Frös maka. Enligt en
uppgift var Gyme blott ett annat namn på hafsguden Äge
(Isl. Ægir). Th. W.
Gymnadenia, R. Br., bot. farmak., ett litet slägte i
nat. fam. Orchideae L., kl. Gynandria L., hvilket har
de 5 (eller blott 3) öfre kalkbladen sammanslutna
och bred läpp, treklufven och utan knölar vid
basen. Dithörande vackra örter hafva röda eller
hvitaktiga blommor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
