Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnospermeæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vaxhudens framkant. – Brungula gåsgamen,
G. fulvus, uppnår en längd af 1,12 och en
vingbredd af 2,56 m. Näbbens höjd vid vaxhudens
främre kant är lika med dess längd. Fjäderdrägten
är ljust gulbrun, undertill mörkare; bakryggens
och öfvergumpens fjädrar äro försedda med ljusa
spolstreck; hand- och stjertpennorna äro svarta och
armpennorna gråbruna. Denna art är allmän i södra
Europa (med undantag af italienska halfön), södra
Ungern och Siebenbürgen. Dessutom träffas han ännu
talrikare i norra Afrika och förekommer i nordvestra
Asien ända till Himalaja. I Tyskland pläga exemplar
anträffas icke så sällan, och ett sådant har blifvit
dödadt ända uppe i Jylland. – Sparfhöksgamen,
G. rüppellii, är kanske den vackraste arten inom
slägtet och blir 1 m. lång, med en vingbredd af
2,25 m. Färgen är mörkt gråbrun, med en smutshvit,
halfmånformig, mer eller mindre bred kant i spetsen
på hvarje fjäder. – Gåsgamarna synas tillhöra
bergstrakter, hvaremot de saknas i skogstrakter. De
lefva flockvis, äfven med samslägtingar, men
äro orostiftare och stridslystna. Vid döda djurs
bortskaffande ombesörja de en bestämd del af arbetet,
i det att de öppna bukhålan och förtära inelfvorna,
hvarvid de sticka in halsen så långt, som det är
dem möjligt. Gåsgamarnas bon finnas ofta nära intill
hvarandra, och de låta äfven andra roffoglar häcka
bland dem; ytterst sällan bygga de i träd. Hvarje bo
innehåller blott ett enda stort ägg. C. R. S.
Gypsophila L., bot. farmak., örtslägte af
nat. fam. Silenaceae Lindl., kl. Decandria L.,
med klocklikt, kantigt, grundt femflikigt foder
och 5 äggrunda, i spetsen naggade eller urnupna
kronblad. Frukten är en kapsel med talrika rundade
frön. De två svenska arterna G. fastigiata L. och
G. muralis L. äro småväxta, smalbladiga örter, med
små hvita eller svagt ljusröda blommor, sittande
i knippen. De förekomma sällsynt å torra ställen,
sandhedar och åkrar. I Europa finnas mer än 30 arter,
bland hvilka den i södra Europa och i Orienten
växande G. Struthium L. har en grof rot af 3-4
dm. längd, som kallas Rad. Saponariae hispanicae
l. levan-ticae l. aegyptiacae och innehåller saponin
(se d. o.) samt nyttjas, på grund af det såplikt
löddrande saponinet, till kläders tvättning. Flere
andra arter användas för samma ändamål samt såsom
urindrifvande medel. Jfr Såprot. O. T. S.
Gyralrörelse. Se Rotation.
Gyreidometer (af Grek. gyros, ring, eidos,
bild, och metron, mått), fys., en apparat
till att framställa och uppmäta de Newtonska
färgringarna. Dessa ringar frambringas mellan
en plan glasskifva och en konvex lins, som kan
förflyttas medelst en mikrometerskruf, och de
uppmätas med ett äfvenledes flyttbart mikroskop.
K. L.
Gyreidoskop (af Grek. gyros, ring, eidos, bild, och
skopein, se), fys., en apparat, till att framställa
de Newtonska färgringarna.
Gyroskop (af Grek. gyros, ring, och skopein, se). Se
Rotationsapparat.
Gyrotrop (af Grek. gyros, ring, och trépein,
vända). Se Strömvändare.
Gyrowetz, Adalbert, böhmisk tonsättare, f. 1763,
d. 1850, studerade i Neapel under Salla, for derefter
öfver Milano till Paris och London, bragte en opera,
Semiramide, till uppförande (1792) samt återvände
först efter sju års frånvaro till Wien, hvarest han
1804-31 var hofkapellmästare. G. öfverlefde sina
verk, hvilka voro utomordentligt talrika: 30 operor,
40 balletter, 19 mässor, 60 symfonier, dessutom
alla slags kammarmusik, piano- och sångsaker. Längst
bibehöll sig operan Der augenartzt; balletten Natalie
uppfördes i Stockholm (1843). G. utgaf äfven en
sjelfbiografi (1848). A. L.
Gysinge, bruks- och landtegendom i Öster-Fernebo
socken, Gefleborgs län, på norra stranden af
Dalelfven, vid ett fall, som kallas Gysingeforsen
l. Gysingen. Med tillhörande hemman i Gefleborgs,
Upsala, Vestmanlands och Kopparbergs län omfattar
godset 36 463/960 mtl, med en areal af 20,380 har,
hvaraf 16,048 har skogsmark, 992 har åker och 3,340
har äng. Största egovidden ligger inom Öster-Fernebo
och Hedesunda socknar af Gefleborgs län samt inom
Öster-Våla och Möklinta socknar af Vestmanlands
län. De största egendomarna äro Gysinge bruk och
landtgården Åsberg i Öster-Fernebo, säteriet Aspnäs
i Öster-Våla socken, Öster-Brunnbäck i Möklinta socken
och andelarna i Dannemora grufvor med dertill hörande
fastigheter. Taxeringsvärdet för fastigheten inom
Öster-Fernebo socken var 1880 omkr. 735,000 kr.,
hvaraf hälften för verk och inrättningar, såsom
masugn, verkstäder, qvarn, såg och tegelbruk. Hela
taxeringsvärdet var 1878 på godset med verk
och inrättningar 1,424,000 kr. Tillverkningen
utgjorde 1880 omkr. 1,280,000 kg. tackjern samt
800,000 kg. stångjern. Tackjernet tillverkas af
Dannemora-malm, och stångjernet utsmides efter
vallonsmidesmetoden. 1882 smides derjämte för en
härd omkr. 200,000 kg. lancashirestångjern, likaledes
af Dannemora-malm. – G. bruk anlades under senare
hälften af 1600-talet på grund af bergskollegiets
privilegier af d. 29 April 1668, hvarigenom medgafs
anläggandet af masugn, samt på grund af kungabref
af d. 11 Juli 1677, som gaf inspektören Anders
Larsson Höök, hvilken börjat anlägga faktori vid G.,
malmbrytningsrätt i Dannemora grufva samt anvisade
honom skog på närliggande allmänningar. Kort derefter
utfärdades privilegium för stångjernsmide, och 1695
funnos vid bruket en hammare och två härdar. 1855
utfärdades tillstånd för "uppförande af ytterligare
en hammare och två härdar. – Godset eges f. n. (1882)
af Gysinge aktiebolag, som bildades 1878. Alla aktier
egas dock fortfarande af de gamla delegarna och deras
arfvingar, nämligen generalkonsuln C. Benedicks och
brukspatronerna B. och E. O. Benedicks’ arfvingar.
Gyttjebad. Se Bad.
Gyula [dju-], hufvudstad i ungerska komitatet Békés,
vid Fehér (Hvita) Körös. Omkr. 20,000 innev.
Gyulay [djulaj]. 1. Ignaz G., grefve, österrikisk
militär, f. 1763, deltog med utmärkelse i krigen med
turkarna och med Frankrike samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
