Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Gånggrift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Valland (Frankrike). Der bemäktigade han sig Rouen,
hvarifrån han härjade vidt och bredt i Frankrike ända
ned till Loire och Bourgogne. Franske konungen Karl
den enfaldige nödgades 911 såsom län åt G. öfverlemna
Bretagne samt landet kring Seines nedre lopp (hvilket
efter den nordmannainvandring, som under G:s ledning
egde rum dit, fick namnet Normandie). Derigenom lades
grunden till det ryktbara hertigdömet Normandie. 912
lät G. döpa sig och kallades sedermera Robert. Död
931. G. är hjelten i den normandiska trouvèren
Robert Waces (senare hälften af 1100-talet) stora
dikt l. snarare krönika "Roman de Rou" (omkr. 17,000
vers; tr. första gången 1827). Normandies äldsta
krönikeskrifvare, Dudo af St. Quentin, hvilken, lefde
blott hundra år efter G:s tid, uppgifver alldeles
bestämdt, att G. var till börden dansk.
Gånggrift, arkeol., kallas en sådan stenåldersgraf,
som består af en stor fyrkantig eller oval kammare med
väggar bildade af resta, på inre sidan tämligen jämna
stenblock, hvilkas mellanrum merendels äro fyllda med
tätt packade flisor. Taket utgöres af stenblock eller
stenhällar, hvilka på undersidan äro ganska jämna,
och hvilkas mellanrum också äro fyllda med smärre
block eller stenar. Golfvet består af den naturliga
marken. På kammarens ena långsida finnes en öppning,
som förer till en lång, af stenar omsatt och af mindre
stenblock täckt gång. Öppningen är ofta
 |
| |
försedd med en tröskelsten och tvänne uppstående
sidoposter. Sjelfva mynningen plägar vara fylld
med kullerstenar. Kammaren i en gånggrift är ej
sällan 7 m. lång eller derutöfver, 2,7 m. bred
och 1,8 m. hög. Gången är smalare och längre, men
stundom lika lång som kammaren. I Sverige förekomma
gånggrifter i Vestergötland, Bohuslän (der dock icke
fullt utbildade), Halland, Skåne och på Öland. Man har
påpekat deras stora likhet med grönländarnas
vinterboningar.
A. B. B.
Gånglate, Nord. mytol., dödsgudinnan Hels
tjenare; hennes tjenarinna benämndes Gånglat
Th. W.
Gångpenningar, förv., den afgift, som med 6 skilling
banko utöfver den fastställda hästlegan, 12 sk. b:ko,
jämlikt 1809 års skjutsförordning betalades af den,
som i stället för vanlig gästgifvareskjuts beställde
ridhäst. Gångpenningarna tillföllo skjutsaren såsom
ersättning för hästens återhemtande. I 1878 års
skjutsstadga återfinnes liknande godtgörelse för
hästens hemtning, ehuru benämningen gångpenningar
uteslutits. Kbg.
Gangråd (Isl. Gangráðr), Nord. mytol., "den
vandrande", ett namn, som Oden antog vid besöket
hos jätten Vaftrudne. Namnet skrifves äfven
Gagnráðr och betyder då "den för seger rådande".
Th. W.
Gångspel, skeppsb., en maskin, som begagnas för
att uppvinda ett fartygs ankare. Gångspelet har
således samma ändamål som brå-spelet (se d. o.),
men i afseende på konstruktionen äro de båda spelen
väsentligt olika. Då på brå-spelet axeln ligger
horisontalt, och kraften, som kringvrider axeln,
verkar i ett vertikalt plan, står axeln på gångspelet
vertikalt, och kraften, som kringdrifver spelet,
verkar i ett horisontalt plan. Gångspelen äro antingen
enkla eller dubbla. Uti ett enkelt spel förekomma
följande dels fasta, dels rörliga delar.
På däck ligger pall-ringen (a), som vid ytterkant
är försedd med fördjupningar och klackar, inrättade
för att mottaga yttre ändarna af de vid det rörliga
spelets underkant anbragta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0185.html
