- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
373-374

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gåta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hos hajfiskarna under fosterstadiet. Vissa grod-djur
behålla dem dock under hela lifvet. Om såsom typ för
dessa bildningar hos ryggradsdjuren tagas gälarna hos
benfiskarna (Teleostei), urskiljas först och främst
sjelfva gälbågarna, vanligen fyra till antalet på
hvarje sida, vidare de på dessa sittande gälbladen
eller gäl-lamellerna, små blad- eller skiflika
bildningar, bestående af en broskstomme samt denna
beklädande hinnor, som innesluta talrika förgreningar
af fina blodkärl, hvaraf de få en klar röd färg. Till
hvarje gälblad utgår en gren af den i en ränna på
gälbågen löpande gälarteren; denna gren upplöser sig
i en mängd smärre blodkärl och motsvaras af en på
andra sidan eller kanten af lamellen uppgående gren
af gälvenen, som äfvenledes ligger uti gälbågrännan
och återför blodet till hjertat. Mellan gälbågarna
inåt svalget finnas de s. k. inre gälöppningarna samt
bakåt den yttre gälöppningen l. gälspringan. Vattnet
intages genom munnen och drifves genom ett slags
sväljningsrörelse ut genom sistnämnda öppning
efter att hafva omspolat gälarna. Beträffande de
förändringar, som gälarna med afseende på form och
anordning visa hos de särskilda fiskordningarna samt
hos de lägre djuren, hänvisas till de ord, hvarunder
dessa behandlas. Hos hajfiskar samt en del benfiskar
och ganoider förefinnes på gälhålans öfre vägg
ett slags gällika bildningar, s. k. falska gälar
(pseudobranchiae), hvilka dock ej göra tjenst vid
respirationen. Om de accessoriska bildningarna hos
klätterfisken se Klätterfisk. R. L.

Gäldenär. Se Borgenär.

Gäldstuga, eller, såsom det tidigare hette,
gäldstufva, var det vanliga namnet på det särskilda
häkte, i hvilket de för gäld bysatte (se Bysättning)
höllos i förvar. Det var nämligen i lag stadgadt,
att de bysatte ej fingo i nesligt häkte hållas,
hvilket i allmänhet på sådant sätt iakttogs, att
de bysatte ej förvarades i samma rum som personer,
hvilka voro häktade för brott. För öfrigt fanns
bysättningshäktet vanligen inom länsfängelserna
eller kronohäktena. I Stockholm fanns dock ett
särskildt bysättningshäkte i huset N:o 74 Hornsgatan,
och i universitetsstäderna funnos äfven särskilda
bysättningshäkten för akademiska medborgare, så länge
(nämligen till 1852) den akademiska jurisdiktionen
bibehölls. Underhållet för den bysatte bekostades af
borgenären, så snart gäldenären ej kunde underhålla
sig sjelf. K. H. B.

Gäll l. Gjäll, Isl. Gjöll. Se Gjöll.

Gällared, socken i Hallands län, Faurås härad
(utom den s. k. Kila fjerding, 2 1/16 mtl, som
tillhör Årstads härad). Arealen 8,535 har, hvaraf
7,862 har i Faurås härad och 1,173 har i Årstads
härad. 979 innev. (1880). G. med Gunnarp utgör
ett regalt pastorat af 3:dje kl., Göteborgs stift,
Falkenbergs kontrakt.

Gällaryd, socken i Jönköpings län, Östbo och
Vestra härad. Arealen 10,546 har, hvaraf 7,328 har
i Östbo härad och 3,218 har i Vestra härad. 1,486
innev. (1880). Annex till Rydaholm, Vexiö stift,
Östbo kontrakt.

Gällby, socken i Västergötland, Elfsborgs län. Gäsene
härad. Arealen 1,625 har. 230 innev.

(1880). Annex till Björke, Skara stift, Kullings
eller Gäsene kontrakt.

Gällinge, socken i Hallands län, Fjäre härad. Arealen
3,310 har. 852 innev. (1880). Annex till Frillesås,
Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt.

Gällstad, socken i Västergötland, Elfsborgs
län, Kinds härad. Arealen 7,566 har. 1,680
innev. (1880). G. med Grönahög, Tvärred, Marbäck och
Finnekumla utgör ett regalt pastorat af 1:sta kl.,
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.

Gäl-lösa, zool. Se Abranchiata.

Gälp l. Gjälp, en annan form för Gjalp (se d. o.)

Gänga l. skrufgänga är den upphöjning, som
finnes på en skruf eller motsvarande fördjupning
å den till skrufven hörande muttern. Den vinkel,
som skrufgängans sneda riktning bildar med ett mot
axeln vinkelrätt plan, benämnes gängans lutning
l. lutningsvinkel. Med gängans stigning förstår
man afståndet mellan början och slutet af en gänga,
uppmätt i en med skrufvens axel parallel riktning;
det är ett så stort stycke skrufven framflyttas i
muttern, när den kringvrides ett helt hvarf. Gängans
djup är skilnaden mellan dess största och minsta
radier. Formen hos en gängas tvärskärning kan vara
olika. Gängan är skarp, när dess tvärskärning bildar
en likbent triangel; rund, lika med den förra, men med
den skarpa kanten afrundad; rektangulär, med en efter
en rektangel formad tvärskärning. Vidare har man att
skilja mellan högergänga och venstergänga, allt
efter den sida, åt hvilken lutningen eger rum. Den
förstnämda är den vanligaste vid skrufvar. Slutligen
kan man, i stället för en enda gänga, använda två,
tre eller flere sådana, parallella med hvarandra,
å samma skruf och dess mutter, hvilka då benämnas
dubbelgängade, tregängade o. s. v. Man gör bruk af
sådana, när stigningen är mycket stor. G.R.D.

Gängkloppa, ett smedsverktyg, hvarmed gängör
uppskäras på en skruf. Dertill höra äfven s. k. backar
(se Back) samt motsvarande tappar jämte svängjern
för uppgängning af muttrar. O. A. B.

Gärd. 1. Förv., i äldre tider extra pålaga eller
bevillning till fyllande af något tillfälligt
behof, t. ex. underhåll vid möten och herredagar,
reparationer af slott o. d. – 2. Sjöv., tåg från
en gaffels nock till fartygets sidor, tjenande till
gaflelns stöttning sidovägen. 1. Kbg. 2. O. E. G. N.

Gärdebö, en sedan ryska tiden i Viborgs län, Finland,
qvarstaende, numera efter mantal utgående skatt,
hvars belopp uppgår till omkr. 75,000 mark om året.

Gärdeman, uppbördsman. Se Gärdetal.

Gärdemantal. Se Mantal.

Gärden, vanlig förkortning af landttågsgärden
(s. d. o.)

Gärdepenningar, kamer., en presterskapets utlaga
till kronan, utgörande vissa ören för hvarje
"helgärdshemman" inom pastoratet. Kbg.

Gärdespanmål. Se Räntespanmål.

Gärdesta, fideikommissegendom, med hufvudgården
G., 2 mtl, belägen i Lästringe socken, Rönö härad,
Södermanlands län. Fideikommisset omfattar med Sjösa,
i Svärta socken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free