Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gåta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trollesund (fordom Ludgonäs), i Ludgo socken,
och underlydande omkr. 37 mtl, taxerade till
omkr. 750,000 kr. Innehafvare är f. n. (1882)
frih. E. A. O. Trolle-Löwen.
Gärdetal, förv., i äldre tider ett uppbördsdistrikt
under en s. k. gärdeman. Kbg.
Gärds. 1. Härad och tingslag i Kristianstads
län. Arealen 69,025 har. 23,238 innev. (1880). Häradet
utgör med Villands och Albo härad ett fögderi,
tillsammans med Albo härad en domsaga och omfattar
socknarna Vä, Åsum, Skepparslöf, Vestra Vram,
Östra Vram, Köpinge, Lyngsjö, Esphult, Linneröd,
Träne, Djurröd, Hufvaröd, Vidtsköfle, Degeberga,
Hörröd, Maglehem, Efveröd, Sönnarslöf samt delar af
Häglinge, Svensköp och Åhus. – 2. Kontrakt i Lunds
stift. 21,255 innev. (1880). Det omfattar följande
pastorat: Träne med Djurröd, Vestra Vram med Östra
Vram, Efveröd med Sönnarslöf, Hufvaröd med Svensköp,
Hörröd med Maglehem, Vidtsköfle med Degeberga,
Köpinge med Lyngsjö, Åsum, Skepparslöf samt Esphult
med Linneröd.
Gärdsel, kamer., en i gamla författningar förekommande
benämning på gärdesgård, omhägnad eller stängsel.
Kbg.
Gärdserum, socken i Kalmar län, Norra
Tjusts härad. Arealen 15,376 har. 2,344
innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Linköpings stift, Norra Tjusts kontrakt.
Gärdslösa, socken på Öland, Kalmar län, Runstens
härad. Arealen 5,156 har. 1,800 innev. (1880). G. med
Bredsätra utgör ett regalt pastorat af 1:sta kl.,
Kalmar stift, Ölands medelkontrakt. I G. prestgård
föddes skalden E. J. Stagnelius d. 14 Okt. 1793.
Gärdsmygen, Troglodytes parvulus, zool., hör till
mesfoglarnas familj inom tättingarnas ordning. Han
har långsträckt, tunn och hoptryckt näbb; näsborrarna
äro aflånga och täckta af en hvälfd hinna, yttertån
obetydligt eller alls icke längre än innertån,
vingarna korta, kupiga och rundade, stjerten,
som bäres upprätt, kort och rundad samt benen
höga. Färgen är ofvan mörkt rödbrun, med smala,
svartaktiga tvärlinier på ryggen och öfvergumpen;
öfver ögat går ett hvitaktigt streck; strupen och
bröstet äro hvitaktiga, stötande i askblått, magen och
undergumpen rostbrunaktiga, med svarta tvärstreck,
de yttersta vingpennorna mörkbruna, med omvexlande
hvitaktiga och bruna fläckar, de öfriga äfvensom
stjertpennorna rostbruna, med svartaktiga tvärstreck,
och längden 99 mm. Gärdsmygen är en nätt och liflig
fogel, som vistas på sådana ställen, der han har lätt
att gömma sig, t. ex. i häckar, rishögar, busksnår,
hål o. s. v., då han förmodar någon fara. Annars är
han tämligen orädd, till och med nyfiken. Gärdsmygen
sjunger både sommar och vinter ganska starkt och
icke obehagligt. Han häckar tämligen allmänt ända
upp i Norrland och bygger ett konstmässigt bo. Detta
är mycket stort, till formen klotrundt, utvändigt
förfärdigadt af grön mossa, invändigt klädt med
fjäder, ull och hår samt på sidan försedt med en
rund öppning, lagom stor för fogeln att komma in och
ut. Han lefver af insekter och (om hösten) af
bär samt (vintertiden) kött o. d. Ehuru gärdsmygen
har krökta och hoptryckta klor, kan han icke
klättra. Han flyttar icke bort mot vinterns
annalkande, utan stryker i stället omkring. Näst
kungsfogeln är han den minsta bland svenska foglar.
C. R. S.
Gärsnäs. Se Gersnäs.
Gärtner, Friedrich von, tysk arkitekt, f. i Koblenz
1792, d. i München 1847, var son till den talangfulle
byggmästaren Johann Andreas G. Från 1809 studerade han
arkitektur i München, reste 1812-1818 i Frankrike,
Italien och på Sicilien samt utgaf 1819 verket
Ansichten der meisterhaltenen monumente Siciliens
(med text), hvilket vann stort erkännande. 1820
blef han professor i arkitektur vid akademien i
München, och dermed började han en verksamhet af
omfattande art, hvarigenom han försäkrat sig en
hedersplats bland Tysklands byggnadskonstnärer. Vid
denna tid hade under konung Ludvig i Bajern en
antikiserande arkitekturriktning framträdt, som
främst representerades af Leo von Klenze. I motsats
mot denna uppstod nu tillsammans med den nationella
andens pånyttfödelse en riktning, hvilken kan
betecknas såsom romantisk, emedan den sammanhänger
med den nyromantiska poesiens lust att återgå
till de fosterländska minnena från medeltiden. Den
inflytelserikaste mästaren inom denna riktning
blef G., hvilken med några få undantag byggde
i medeltidsstil och mest använde den romanska
byggnadsstilen för sina verk. Hans utmärkande
egenskaper voro konstnärlig konseqvens och allvar i
sträfvandet samt en viss storartad verkan genom massan
i byggnaderna, hvartill kom ett utprägladt sinne för
det ändamålsenliga. Men han saknade förmåga af finare
karakteristik i formen och organisk utveckling af
detaljen i dennas sammanhang med det hela. Särskildt
anmärkes hans svaghet i ornamenteringen, som
är rå och står i en underlig kontrast till de
svagt framspringande gesimsprofilerna. Till hans
berömdaste verk höra Ludvigskyrkan, Biblioteket,
som verkar genom sin massa i det yttre och sitt
imponerande trapphus i det inre, vidare Universitetet,
Feldherrenhalle, en småaktig efterbildning af Loggia
de’ Lanzi i Florens, och Wittelsbach-palatset
i gotisk stil. Alla dessa byggnader tillhöra
München. Men äfven utom denna stad var G. verksam
både med nybyggnader och restaurationer, t. ex. af
dômen i Speyer. 1867 restes G:s stod jämte Klenzes
på den efter G. uppkallade Gärtnerplatz i München. –
G:s son, Friedrich G., f. 1824, är arkitekturmålare
och har utfört förträffliga bilder, med motiv
hemtade i synnerhet från Spanien och Nord-Afrika.
C. R. N.
Gäsene, härad och tingslag i Vestergötland, Elfsborgs
län. Arealen 58,577 har. 12,095 innev. (1880). Häradet
hör till Kullings fögderi, bildar med Ås härad
en domsaga och omfattar socknarna Björke, Vesene,
Grude, Gällby, Hudene, Hellestad (utom lägenheter
å f. d. kronoparken Edsmären, hvilka räknas till
Kullings härad), Skölfvene, Hof, Sam, Källunga,
Eriksberg, Mjeldrunga, Od, Öra, Alboga, Molla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
