Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gödningsämnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
odlas. Alla sådana ämnen, hvilka hufvudsakligen afse
att i fysikaliskt hänseende förbättra jorden, men
ej omedelbart öka växtnäringsförrådet i densamma,
kallar man jordförbättringsmedel. Af dessa påför
man oftast högst betydliga qvantiteter, för att
jorden derigenom till sin natur må kunna något
förändras, t. ex. då man bringar massor af sand,
mergel eller leror på torf- och mossjordarter eller
omvändt förbättrar styfva lerjordarter medelst
påförande af dyjord, mergel, kalk o. s. v. eller
ock söker att upphjelpa en mager sandjord med
tillhjelp af torf- och dyjord eller lerjordarter
m. m. Det är visserligen en god sak, om de egentliga
gödningsämnena tillika i någon mån kunna verka som
ett jordförbättringsmedel; men man får icke begära,
att så alltid skall ske. Hufvudkarakteren hos ett
gödningsämne består deri att detsamma meddelar jorden
ett ökadt förråd af direkt växtnärande beståndsdelar.
Gödningsämnena äro af olika slag, alltefter deras
härkomst och sammansättning. Så plägar man skilja
mellan animaliska och mineraliska gödningsämnen. De
förra härleda sig från våra husdjur, hvilka gifva
upphof till den vanliga s. k. kreatursspillningen
l. ladugårdsgödseln. Dit höra ock de gödningsämnen,
som leda sitt ursprung från menniskoexkrement. De
mineraliska gödningsämnena tillverkas deremot af
sådana bergarter, mineral eller fabriksaffall m. m.,
som innehålla salter eller mineraliska beståndsdelar,
hvilka kunna tjena såsom föda för växterna samt af
deras rötter omedelbart upptagas ur jorden. Då man
blandar hvarjehanda förruttnande produkter, vare sig
från växt- eller djurriket, med mineraliska eller
jordartade ämnen, så erhåller man en gödselblandning
eller ett gödningsämne, som inom landtbruket och
agrikulturkemien bär namnet kompost l. kompostjord. En
väl preparerad och till en likformig massa förruttnad
och förvittrad kompostgödsel utgör ett kraftigt,
fullständigt och högst värdefullt gödningsämne,
som passar för alla jordarter och kulturväxter
samt gifver jorden ej allenast assimilerbara
växtnäringsämnen, utan derjämte vanligen tjenar såsom
ett ypperligt jordförbättringsmedel.
I alla händelser är och förblir emellertid
ladugårdsgödseln det vigtigaste och förnämsta
gödningsämne, som landtmannen eller trädgårdsodlaren
har att använda. Den är nämligen ett fullständigt
gödningsmedel, hvilket innehåller alla de särskilda
beståndsdelar, hvilka växterna behöfva till sin
näring. Dessutom innehåller ladugårdsspillningen,
likasom den omsorgsfullt beredda kompostgödseln,
en ej obetydlig del myllbildande och i fysikaliskt
afseende jordförbättrande ämnen. Jorden blir derför
genom ladugårdsgödseln uppluckrad och uppvärmd,
hvarjämte förvittringen och sönderdelningen af jordens
förutvarande mineraliska och organiska beståndsdelar
underlättas och påskyndas, så att ett större förråd
af assimilerbar och tjenlig växtföda uppkommer,
utom hvad det påförda gödningsämnet i och för sig
innehåller. Bland fullständiga gödningsämnen kan
man ock räkna de gödselpreparat, som beredas af
hafstång och
andra lätt förruttnande sjöväxter, som äro rika på
mineraliska beståndsdelar.
Utom förenämnda fullständiga gödningsämnen
eger landtmannen numera till sitt förfogande en
stor mängd fabrikat, hvilka innehålla endast
några vissa af de beståndsdelar, som växterna
behöfva för sin näring. Man kallar dessa preparat
ofullständiga gödningsämnen,hjelpgödningsämnen
l. bigödningsämnen, emedan man använder dem såsom
hjelp eller fyllnad till ladugårdsgödseln eller
för att gifva åt jorden någon viss beståndsdel, som
den företrädesvis behöfver. Då dessa gödningsämnen
vanligen framställas med konst eller fabriksmässigt,
i det de förarbetas af åtskilliga mineral eller
råämnen, som innehålla någon större halt af vissa
växtnärande beståndsdelar, så har man äfven vanligen
gifvit dem namnet konstgjorda l. artificiella
gödningsämnen. De särskilda slagen eller arterna af
desamma uppkallas vanligen efter det råmaterial,
hvaraf de äro tillverkade, äfvensom med hänsyn
till arten och beskaffenheten af den eller de
beståndsdelar, som särskildt utmärka desamma. Så
tillkännagifver den allmänna benämningen
superfosfat, att gödningsämnet hufvudsakligen innehåller
fosforsyra eller sura fosforsyrade salter, som
äro lättlösliga i vatten. Efter det råämne, hvaraf
superfosfaten blifvit tillverkade, uppstå de olika
benämningarna: bakerguano-, mejillonesguano-,
estremadura-, curaçao-, koprolit-, sombrero-,
navassa-, osteolit-, maldenguano- och ben-
l. benaske-superfosfat o. s. v. Dessa gödningsämnens
värde bestämmes efter halten löslig fosforsyra,
som kan variera från 10 till 20 proc. På sista tiden
har man börjat tillverka koncentrerade superfosfat,
hvilka innehålla ända till 40 proc. i vatten löslig
fosforsyra. – Bland qväfvehaltiga artificiella
gödningsämnen märkas egentligen svafvelsyrad ammoniak
samt chile-salpeter (salpetersyradt natron),
och bland kalihaltiga framträda i synnerhet
de s. k. stassfurtsalterna, såsom svafvelsyrad
kali-magnesia, trefaldt och femfaldt koncentreradt
kalisalt, klorkalium, kainit, svafvelsyradt kali
o. s. v. Några konstgjorda gödningsämnen äro på en
gång fosforsyre- och qväfvehaltiga, såsom upplöst
peruguano, aminoniaksuperfosfat och benmjöl,
hvilket senare dock ej innehåller fosforsyran i
ett sådant tillstånd, att den omedelbart löses
i vatten. Det ångpreparerade och finpulveriserade
benmjölet sönderdelas och upplöses likväl ganska snart
i jorden och visar sig verksamt, hvarför ock detta
gödningsmedel tillhör de äldsta bigödningsämnen,
som inom Sverige blifvit begagnade. Stundom
framställer man blandningar af flere enkla
artificiella gödningsämnen och erhåller derigenom
preparat, som. till sin sammansättning äro mera
fullständiga såsom växtnäringsmedel, ehuru de icke,
i likhet med ladugårdsgödseln, kunna i fysikaliskt
hänseende förbättra jorden. Sådana blandningar äro
t. ex. kali-ammoniak-superfosfat, mossgödning,
gödning för rotfrukter o. s. v. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
