- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
399-400

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göransson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ryssland var den vigtigaste. Den fördes af G. med utmärkt
skicklighet och ledde till ett fredsförslag, som dock
förkastades af Karl XII. Fredsunderhandlingarna med
England trädde derefter i främsta rummet men innan
något resultat ernåtts, hade konungen stupat. G. stod
nu ensam gent emot ett till förtviflan bragt folk,
som ropade på hämd på landets förderfvare. Arfprins
Fredrik af Hessen, Ulrika Eleonoras gemål, som
fruktade, att G. skulle verka för hertig Karl
Fredriks utropande till konung, och som visste, att
G:s häktning och bestraffning skulle vara i högsta
måtto populära åtgärder, lät d. 2 Dec.
1718 i Karl XII:s namn arrestera honom i
Tanums prestgård samt derifrån sända honom till
Stockholm. För att påskynda rättegången nedsatte man
en kommission, inför hvilken G. d. 16 Jan.
1719 kallades att svara på anklagelsen att hafva
med sina rådslag åsyftat rikets förderf och
undersåtarnas utarmande. Rättegången (i sjelfva
verket en komedi, ty G:s öde var på förhand
afgjordt) fördes på ett brådskande och olagligt
satt: G. fick ej begagna advokat eller afgifva
skriftligt svaromål samt erhöll endast tre halfva
dagar för att bereda sig på sitt svar. Den 11
Febr. pröfvade kommissionen "skäligt och rättvist",
att G. skulle halshuggas och kroppen nedgräfvas
på galgbacken. Redan d. 20 Febr. (n. st. d. 3 Mars)
1719 gick domen i verkställighet. – G:s olyckliga slut
har väckt sympati för hans person: man har ansett
honom vara ett oskyldigt offer för fiendens hat.
1773 skref Gustaf III till G:s dotter, friherrinnan
Eyben, ett bref, som väckt mycket uppseende, och
hvari han förklarade, att G. fallit offer för
Ulrika Eleonoras tyranni och orättvisa. Tre år
derefter (1776) utgaf K. v. Moser "Rettung der ehre
und unschuld des freiherrn v. Schlitz genannt v. G.",
och 1868 utkom B. v. Beskows i samma ande författade
teckning af "Friherre Georg Henrik v. G., statsman
och statsoffer". Det torde dock stå fast, att G:s
egna gerningar och rådslag gifvit upphof till det hat,
som gaf sig luft i det politiska mordet på honom.
V. K-r.

Görtz, Johann Eustach, grefve v. Schlitz,
preussisk statsman, f. 1737, blef 1762 lärare för
arfprins Karl August af Weimar. Sedan han 1775
lemnat sin lärarebefattning, erhöll han 1778 af
Fredrik II af Preussen uppdrag att besöka hofven
i Mannheim och Zweibrücken för att utröna, om
ett delningsfördrag afslutits mellan Österrike
och Bajern samt om den bajerske tronarfvingen,
Karl af Zweibrücken, ämnade protestera mot ett
dylikt beslut. G. utförde sitt uppdrag till Fredriks
belåtenhet: han förmådde hertig Karl att afgifva
protest mot Bajerns delning. Han utnämndes till
statsminister och var 1779-86 preussiskt sändebud i
Petersburg. Derefter afgick han som utomordentligt
sändebud till Haag, der han förgäfves sökte bilägga
striden mellan arfståthållaren och patrioterna, samt
förflyttades 1787 till Regensburg, hvarest han blef
Preussens komitialgesändt. Såsom sådan deltog han i
fredskongressen i Rastatt. 1807 drog han sig tillbaka
från statstjensten och sysslade derefter blott med
literära arbeten. 1810 utgaf han

Mémoires et actes authentiques relatifs aux
négociations qui ont précédé le partage de la Pologne

och 1812 Mémoire historique de la négociation en
1778
etc. Död 1821.

Görtz, Maria Johanna (Jeanette), målarinna, född i
Stockholm 1783, utställde i målareakademien 1803
åtskilliga tecknade blommor och foglar, hvilka
väckte så stor uppmärksamhet, att akademien beslöt
"att skriftligen gifva dem:lle G. tillkänna sitt
välbehag öfver hennes gjorda framsteg." År 1804,
då hon utställt nya aqvareller af samma slag,
blef hon vald till akademiens ledamot. Följande
året uppvisade hon sitt receptionsstycke, En
grön skogsfågel, hängande på ett hyfladt furubräde,

om hvilket katalogen upplyser, att det "allmänt
admirerades". För öfrigt känner man föga mer om den
firade konstnärinnan, än att hon fortfor att under
några år utställa i akademien, och att hon afled i
Stockholm d. 5 Juni 1853. Ingen offentlig samling
bevarar några prof af hennes en gång så beundrade
arbeten. -rn.

Görväln, gods i Jerfälla socken, Stockholms län,
vid Mälarens fjärd Görväln, jämte underlydande 4 1/8
mtl. Arealen 760 har. Taxeringsvärde omkr. 200,000
kr. G. hörde ursprungligen till kronan och donerades
1571 till A. de Palma, en polsk adelsman, som
1562 kommit till Sverige med prinsessan Katarina
Jagellonica, tillhörde sedan medlemmar af slägten
Bielke och kom 1661 genom giftermål till hertig
Adolf Johan. F. n. (1882) eges det af possessionaten
C. G. af Schmidt.

Görz (Ital. Gorizia). 1. Kronland i
österrikisk-ungerska monarkien med titel
"Furstgrefskapet G. och Gradiska", begränsas
i n. af Kärnten, i ö. af Krain, Istrien och
Trieste, i s. af Trieste och Adriatiska hafvet
samt i v. af Italien. Arealen 2,953 qvkm. 211,084
innev. (1880), hvaraf mer än 2/3 slovener,
1/4 friuler och de öfriga italienare och tyskar,
nästan alla katoliker. Med undantag af sydvestra
delen är landet bergigt, uppfyldt af de Juliska
alperna. Hufvudflod är Isonzo. Förnämsta produkterna
äro vin och silke. Med Istrien och Trieste utgör
G. ett ståthållareskap. Enligt landtdagsordningen
af 1861 består landtdagen af 6 representanter
för jordegarna, 7 för städerna och industrien
samt 8 för landskommunerna. Till det österrikiska
riksrådet sänder G. 2 representanter. – G., som i
11:te årh. blef ett särskildt grefskap, har sedan
1500 varit förenadt med Österrike såsom en krets
i konungariket Illyrien och blef 1849 kronland. –
2. Hufvudstad i nämnda kronland, nära Isonzo, i en
mot s. öppen dal, med ett mycket mildt klimat. 20,912
innev. (1880) till största delen italienare. Staden
är säte för en furstbiskop och för landtdagen samt har
ett gammalt slott (nu fängelse), domkyrka, seminarium,
institut för döfstumma, landtbruksskola och flere
kloster. Innevånarna idka frukt- och vinodling i stor
skala samt sidenindustri. – Bourbonerna vistades efter
sitt fall (1830) mycket i G. På en höjd i stadens
närhet ligger franciskanklostret Castagnavizza,
med franske konungen Karl X:s, hans sons, hertigens
af Angoulême, och dennes gemåls grafvar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:31:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free