Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborgs och Bohus län - Göteborgs-posten, daglig morgontidning, som utgifves i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
foderodling bedrifves alltför litet, är
boskapsskötseln ännu långt ifrån hvad den borde
vara. Mejerihandteringen är obetydlig (1875 funnos
endast 4 mejerier), emedan länet har få större gods,
men af kreatur och andra ladugårdsalster finnes icke
obetydligt till afsalu. Vid slutet af 1880 funnos
22,418 hästar, 72,184 nötkreatur, 37,502 får, 14
getter och 12,017 svin. Skogen (mest gran och furu),
fordom betydlig (jfr Bohus län), upptog 1880 75,818
har l. 15,4 proc. af hela arealen; endast Hallands
och Malmöhus län uppvisa lägre procenttal. Om
skogsskötseln har hushållningssällskapet inlagt
stora förtjenster genom att för skogsodling inköpa
betydliga jordvidder. 1880 odlades genom dess
försorg 845 har skog, hvartill åtgingo omkr. 1,8
mill. plantor och 1,700 kg. skogsfrö. Enligt samma
sällskaps uppgift finnes skogstillgång till husbehof
i 7 härad, delvis till husbehof i 6 och brist i 7
härad. Länets näst åkerbruket vigtigaste näringsgren
är hafsfisket. Enligt presterskapets uppgifter hade
2,460 hushåll 1875 sin hufvudsakliga utkomst af
fisket, och det var en vigtig binäring för 2,295
hushåll. Hafsfisket är af flere slag: storfiske,
vinterfiske, sillfiske, makrillfiske samt hummer-
och ostronfångst. Storfisket bedrefs 1875 af 179
båtar, med en besättning af 1,509 man, och fångstens
värde uppskattades till omkr. 850,000 kr. Sillfisket,
som fordom var det utan all jämförelse vigtigaste,
var sedan 1808 obetydligt ända till 1877, då sillen
åter infann sig, och har sedan dess gifvit goda
resultat, ehuru anstalterna för fiskens nedsaltande
och tillgodogörande varit otillräckliga. Exakt uppgift
om den fångade qvantiteten saknas. Enligt från
jernvägsstationerna i Göteborg och Uddevalla samt
tullkamrarna i Göteborg, Strömstad och Lysekil lemnade
uppgifter fördes från d. 1 Nov. 1881 t. o. m. Februari
1882 på jernvägar 141,930 hl. sill inåt landet
och exporterades från nämnda hamnar under samma
tid 51,490 hl. Skarpsill nyttjas till beredning
af kryddsill och ansjovis, hvilken exporteras i ej
ringa mängd. De vid länets hafsfiske 1880 begagnade
farkoster och redskap upptogos till ett värde af
2,282,039 kr. – Jernhandteringen är obetydlig och
sysselsatte 1880 endast 465 personer. Tillverkningen
af gjutgods s. å. var (vid Göteborgs mek. verkstad
och vid Jonsered) 620,000 kg. samt af jern- och
stålmanufaktur (vid 4 verk) 257,000 kg. Deremot
är den öfriga fabriksindustrien af mycken vigt
och hufvudsakligen koncentrerad i och omkring
Göteborg. 1880 funnos 170 i gång varande fabriker,
af hvilka 72 i staden Göteborg och 72 på landsbygden,
och vid dem voro anställda 8,966 arbetare (4,256
i Göteborg och 4,163 på landet). Med afseende på
tillverkningsvärdet, 28,952,860 kr., intog detta
län första platsen i riket (det utgjorde nämligen
18,95 proc. af samtliga fabrikers i riket), och
äfven landtfabrikernas tillverkningsvärde är högre
än i något annat län. Handtverkerinäring idkades
s. å. af 831 personer, med 2,285 biträden, deraf
resp. 128 och 154 på landsbygden. Fabrikanternas
och handtverkarnas sammanlagda bevillningsbelopp
utgjorde 32,201 kr. (deraf 2,670 kr. kommo på landet)
– en summa, som
öfverstegs endast af dem för Stockholms stad
och Malmöhus län. För vissa trakter af länet är
husslöjden af ganska stor vigt. Så förekommer inom
Säfvedals härad tillverkning af åror, transportkärl
och tuktad gatsten, i Askims härad pråmbyggeri och
vagnmakeri, uti Inland korgmakeri och halmflätning,
i Sörbygden tillverkning af simplare möbler,
spinnrockar och laggkärl m. m., och i skärgården är
skepps- och båtbyggeri en vanlig näringsgren. –
Bränvinstillverkningen lemnade 1878-79 vid
länets 3 brännerier nära 9,000 hl. bränvin
i utbyte mot 1,701,459 kg. spanmål och 9,604
hl. rotfrukter. Bränvinsförsäljningsafgifterna
uppgingo under samma tid till 803,680 kr., en
siffra, som öfverträffades endast af Stockholms
stad. Handel drefs 1880 af 1,787 personer, med 2,022
biträden; af de förra voro 446 och af de senare
206 bosatta på landet och i köpingen Lysekil. För
sin rörelse erlade de handlande s. å. 78,270 kr. i
bevillning. Inrikes sjöfart bedrefs s. å. med 299
segelfartyg om tillsammans 14,696 tons drägtighet
och med 28 ångfartyg om 2,310 tons, af hvilka
252 segelfartyg om 11,438 tons och 1 ångfartyg
om 102 tons tillhörde landet. Under 1880 användes
till utrikes sjöfart 507 segelfartyg med 111,848
tons drägtighet och 74 ångfartyg med 23,253 tons,
af hvilka 290 segelfartyg med 36,968 tons och
1 ångfartyg med 459 tons drägtighet tillhörde
landsbygden. – G. är bland rikets alla län betungadt
af det största antalet understödstagare, omkring 6
proc. af befolkningen. Kostnaden för dessas underhåll
steg 1878 till 693,883 kr., med en medelkostnad af
30 kr. å landet och 62 kr. i städerna för hvarje
understödstagare. Kommunernas samtliga inkomster
uppgingo 1878 till 4,224,017 kr. och utgifterna
till 4,200,102 kr. Vid årets slut beräknades deras
tillgångar till 13,629,995 kr. och skulderna til
13,716,054 kr. Landstingets tillgångar utgjorde
211,108 kr., skulderna 195 kr., inkomsterna 130,334
kr. och utgifterna 90,880 kr. – Om länets historia
se Bohus län.
Göteborgs-posten, daglig morgontidning, som utgifves
i Göteborg. Den uppsattes 1859 af boktryckaren
D. F. Bonnier med kandidaten K. Lidberg som ansvarig
utgifvare och redaktör. Den utkom först endast två
gånger i veckan, men började redan 1860 att, med
förstärkt redaktionspersonal, dagligen utgifvas. 1873
öfvergick tidningen till ett aktiebolag och har
sedan denna tid haft dr Fr. Åkerblom till ansvarig
utgifvare och hufvudredaktör. Prenumerationspriset
för år är 17 kr. (1860 var det 12 kr.), Upplagans
storlek, som 1859 var 900 å 1,000 ex., beräknas
nu till 5,000 ex. Tidningens från början praktiska
uppställning med särskilda, i ögonen fallande rubriker
i notisafdelningen, minneslista, veckokrönika
m. m. har vunnit efterföljd inom en stor del af
den öfriga svenska pressen. Tidningen intog redan
från början i de då på dagordningen stående norska
och dansk-tyska frågorna en afgjordt unionel och
skandinavisk hållning samt sökte att genom snabbt
meddelande af in- och utländska nyheter samt goda
korrespondenter (bl. a. Orvar Odd) göra sig bemärkt
hvilket äfven snart nog lyckades. I den inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
