Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Haag, residensstad i konungariket Nederländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Her. = Herennius.
H. J. S. = hic jacet sepultus, här ligger begrafven.
h. l. = hoc loco, här; hac lege, enl. denna lag.
h. l. q. c. (l. s.) = hora locoque consueto
(l. solito), på vanlig tid och ort.
h. m. = hoc mense l. hujus mensis, i denna månad.
H. M. P. = Hoc monumentum posuit, N. N. reste denna
minnesvård.
HS. = sestertius (ett fornromerskt mynt).
H. S. (E.) = Hic situs l. sepultus (est), här ligger
begrafven.
h. t. = hoc tempore, för närvarande.
H. V. = honeste vixit, han var i sitt lefverne
oförvitlig; honestus vir, en ärans man.
2. Kemiska termer, titlar m. m.
H. = Hydrogenium, vätgas.
H. l. Hb. = herba, ört (på recept).
H. Exc. = Hans excellens.
hf. = halffranskt (bokb.).
Hg. = Hydrargyrum, qvicksilfver.
H. H. = Hans helighet (om påfven); Hans högvördighet
(om biskopar); Hans (Hennes) höghet; Högädle herr.
H. H. = Här hvilar (på grafvårdar).
H. K. H. = Hans (Hennes) kungliga höghet.
H. M. l. H. M:t = Hans (Hennes) majestät.
Haag (hag; Den H. l. ’sGravenhage, Fr. la Haye),
residensstad i konungariket Nederländerna, belägen
i en vacker och bördig nejd af prov. Syd-Holland,
omkr. 4 km. från Nordsjön och badorten Scheveningen,
hvilken med H. bildar en kommun. Genom jernväg står
H. i förbindelse såväl med Amsterdam och Rotterdam
som (öfver Gouda) med Rhenjernvägen. 117,856
innev. (1880). – H. bär de allmänna dragen hos
en holländsk stad: en mängd kanaler genomskär dess
inre, gatorna äro belagda med tegel och planterade
med träd. Såsom handelsplats har det aldrig kunnat
täfla med rikets öfriga större städer, men såsom
residens för hofvet och en talrik adel eger det en
mycket mera storartad och aristokratisk prägel genom
sina breda, regelbundna gator, många ståtliga palats
och offentliga byggnader, vackra parker och öppna
platser. Den förnämsta stadsdelen ligger i n. ö. och
upptages af Noordeinde, Voorhout, Kneuterdijk och
Vijverberg, så benämndt efter Vijver, en stor,
af präktiga alléer omgifven bassäng, tillhörande
stadens kanalsystem. I Noordeinde märkes det kungliga
residenset, i sin nuvarande form uppfördt 1815, en
byggnad af enkelt yttre, men praktfullt inre. Vid
den närbelägna platsen Kneuterdijk ligga åtskilliga
märkliga byggnader, såsom finansministeriet, prins
Alexanders och prinsens af Oranien palats. Det
sistnämnda, bygdt i enkel stil, inrymmer ett
tafvelgalleri af holländska skolan. I närheten är
rest en staty af prins Vilhelm I af Oranien. Längre åt
ö. sträcker sig Lange Voorhout, en rymlig, af lummiga
alléer prydd plats. Der ligga marinministeriet, med
rika samlingar af fartygsmodeller och andra nautiska
föremål, samt kungliga biblioteket, det förnämsta
landet (100,000 bd) och i hela Europa ett af
de rikaste på handskrifter och miniatyrer; det hyser
derjämte en dyrbar samling af mynt och medaljer
(40,000 st.) samt antika ädelstenar. Söder om Vijver
träffas Binnenhof, en oregelbunden byggnadskomplex
från skilda tider, med en stor gotisk sal, den enda
återstoden af de gamla holländska grefvarnas 1250
uppförda palats. Der afrättades Oldenbarneveld
1619. Numera äro dit förlagda generalstaternas
sessionslokaler, inrikesministeriet, räknekammaren
och statsarkivet. Till Binnenhof stöter i v. en stor
öppen plats, Buitenhof, med Vilhelm II:s staty. Vid
dess norra ände märkes det gamla statsfängelset,
Gevangenpoort, bekant genom mordet på bröderna de Witt
1672. Prins Moritzhuis vid platsen Plein (med ännu
en staty af Vilhelm I) är en storartad byggnad från
1600-talet, hvilken inrymmer en berömd tafvelsamling,
hufvudsakligen af holländska mästare (Rembrandt,
Potter, Steen m. fl.). Af offentliga samlingar må
ytterligare nämnas Museum Meermanno-Westreenianum
(handskrifter, etnografiska föremål m. m.) samt
kungliga kabinettet för kuriositeter (mest från
Kina och Japan). Det förnämsta af stadens offentliga
minnesmärken är det imposanta nationalmonumentet i
Willemspark, rest 1869 till minne af befrielsen
från franska oket och föreställande Batavia med det
nederländska lejonet vid sina fötter. Postamentet
är prydt med rikets och de 7 provinsernas
vapen. Af stadens 17 kyrkor eger ingen något högre
arkitektoniskt värde. Den förnämsta är Groote Kerk,
från 14:de årh., i gotisk stil. – H. har många lärda
samfund, såsom det fysikaliska sällskapet Diligentia,
holländska sällskapet för de fria konsterna och
vetenskaperna, geografiska sällskapet (stiftadt
1851) m. fl. För undervisningen är sörjdt genom
åtskilliga folkskolor, ett gymnasium, en högre
borgareskola, en teknisk och en musikskola. Bland
välgörenhetsinrättningar förtjena nämnas flere hem
för fader- och moderlösa, enke- och gubbhus, en
idiotanstalt samt åtskilliga hospital. – Industrien
är af mindre vigt och representeras förnämligast
af flere boktryckerier, en porslinsfabrik, några
maskinverkstäder och snickerier samt ett stort
kanongjuteri, anlagdt 1668. Staden var, såsom dess
namn antyder, ursprungligen en hage eller jagtpark,
anlagd 1250, hvilken länge tillhörde grefvarna
af Holland och efter hand bebyggdes. Äfven sedan
generalstaterna 1593 tagit sitt säte der, förblef
H. en till det yttre oansenlig ort, "Europas största
by", hvilken först under Ludvig Bonaparte (1806-10)
erhöll stadsrättigheter, ehuru på samma gång de
förnämsta myndigheterna flyttades till Amsterdam och
Utrecht. Dess egentliga uppblomstring är att räkna
från 1813, då huset Oranien återvann tronen, och
särskildt under de sista årtiondena har det ansenligt
tilltagit både i vidd och innevånareantal. H. har
varit skådeplatsen för många vigtiga diplomatiska
förhandlingar. Sålunda afslötos der det tolfåriga
vapenstilleståndet (1609) mellan Spanien och
Nederländska republiken, tvänne förbund mellan
England, Holland och Danmark (1625 och 1666), de mot
Sverige riktade s. k. konserterna i H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
