Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Habeas-corpus-akten, en i England d. 27 Maj 1679 till skydd mot godtycklig häktning antagen lag - Habelschwerdt, stad i preussiska regeringsområdet Breslau - Habeneck, François Antoine - Habenhausen, by vid Weser, nära 5 km. från Bremen - Haberbier, Ernst - Haberlandt, Friedrich von - Habesch. Se Abessinien - Habichtswald, bergsrygg i Hessen - Habil, skicklig, användbar - Habilitet, skicklighet, användbarhet - Habilitera sig, visa sig skicklig till någonting - Habit, Fr., klädnad, klädedrägt - Habit habillé, högtidsdrägt - Habitude, Fr., vana, färdighet - Habitué, Fr., vanlig besökare, stamkund, t.ex. teater-habitué - Habituel, hvad som blifvit till vana - Habitus, Lat., hållning, sätt att skicka sig - Hablingbo, socken i Gotlands läns södra härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en särskild writ(skrifvelse), kallad writ of habeas
corpus (Lat., "du må hafva din kropp [fri]"), i
hvilken en underordnad myndighet ålades att föra en
fängslad person inför domstol och låta densamma afgöra
om häktningen var laglig eller icke. Då emellertid
under de stuartske konungarna, särskildt Karl II
(1660–85), dessa bestämmelser kränktes, antog
parlamentet 1679 den s. k. Habeas-corpus-akten,
till hvilken konungen måste gifva sitt bifall. I
denna akt fastställdes bl. a., att hvarje ämbetsman
3 à 20 dagar efter mottagandet af en "writ of habeas
corpus" vid högt vite skulle föra fången inför domstol
samt der uppgifva orsaken till och dagen för hans
häktande, samt att en för förräderi eller "feloni"
häktad person – en sådan kunde ej erhålla "writ of
habeas corpus" – skulle få sitt brott undersökt vid
första rättegångstillfälle. Det var således omöjligt
att en längre tid utan ransakning hålla en person
i fängelse. Denna lag egde tillämpning endast vid
häktningar för kriminella förbrytelser, men genom
1816 års "Act for more effectually securing the
liberty of the subject" ("Lag om verksammare skydd af
undersåtarnas frihet") utsträcktes bruket af "writs
of habeas corpus" till de fall, då en person blifvit
arresterad för en annan orsak än brott, på samma gång
som hvarje domare erhöll rätt att utfärda "writs of
habeas corpus". Habeas-corpus-akten tillämpas ytterst
sällan, enär ämbetsmännen i allmänhet undvika att
fördröja rättegången: 1867 t. ex. utfärdades blott 27
"writs of habeas corpus". I politiskt upprörda tider
brukar Habeas-corpus-akten suspenderas. Derigenom
befrias dock icke ämbetsmännen från ansvar för olaga
häktning, men bruket är att parlamentet, då lagen åter
träder i kraft, genom en "Act of indemnity" fritager
dem från ansvar. – Habeas-corpus-akten gäller icke
i Skotland, utan ersattes der af "The wrongous
imprisonment act" (1701). – Under benämningen
Habeas-corpus-akt pläga juristerna sammanfatta alla
de i ett land gällande lagar, som hafva till uppgift
att skydda den personliga friheten.
Habelschwerdt, stad i preussiska
regeringsområdet Breslau, prov. Schlesien,
i en bergig trakt vid Glatzer Neisse
och jernvägen Breslau-Mittelwalde. 5,550
innev. (1880). Staden drifver en icke obetydlig
industri (linne- och bomullsväfnader samt
tändstickor). H. fick stadsrättigheter
1319. 1646 öfverrumplades der svenskarna af
de kejserlige, hvarvid staden brändes. 1745
segrade preussarna vid H. öfver österrikarna,
S. A. L.
Habeneck [abönack], François Antoine, fransk
musiker, f. 1781, d. 1849. Elev af Baillot i Paris,
blef han violinist i Komiska operans, sedan i Stora
operans orkester samt ledde 1806–15 äfvensom efter
1828 konservatoriets konserter, hvilka genom honom
erhöllo sitt verldsrykte, särskildt för utförandet
af Beethovens symfonier, hvilka H. först införde
i Frankrike. 1821–24 var han direktör för Stora
operan, blef derefter professor i violinspelning
och generalinspektör vid konservatoriet, slutligen
kapellmästare vid Stora operan. H. var lika
förträfflig såsom lärare
och dirigent; bland hans elever må nämnas Alard
och Léonard. A. L.
Habenhausen, by vid Weser, nära 5 km. från
Bremen. Omkr. 700 innev. I denna by afslöts d. 15
Nov. 1666 den traktat, som gjorde slut på kriget
mellan Bremen och Sverige (det s. k. Bremiska kriget).
Haberbier [-bir], Ernst, tysk pianist, f. 1813 i
Königsberg, vistades efter 1832 mest i Ryssland, der
han hade stor framgång såsom konsertspelare och lärare
(bl. a. för storfurstinnan Alexandra), och hvarifrån
han 1850–52 företog vidsträckta konstresor. På
dessa väckte han uppseende särskildt för sitt sätt
att fördela passager på båda händerna, en teknik,
som sedan blef mycket omtyckt. Under 1860-talet
verkade han såsom pianolärare och konsertgifvare
i Kristiania. Död i Bergen (i Norge) 1869.
A. L.
Haberlandt, Friedrich von, tysk agrikulturkemist
och växtfysiolog, f. 1826, studerade vid högre
landtbruksskolan i Ungarisch-Altenburg, der han
1850–54 var biträdande lärare och 1854–69 professor
i landthushållning. 1869 uppdrog regeringen åt honom
inrättandet och ledandet af en försöksanstalt för
silkesmaskodling i Görz. 1872 kallades han till
professor i blomsterodling vid landtbrukshögskolan
i Wien samt till inspektör öfver landtbruksskolorna
af mellersta och lägsta graden. Död 1878. Bland
hans skrifter märkas: Beiträge zur frage über die
acclimatisation der pflanzen und den samenwechsel
(1864), Zur kenntniss des seidenspinnenden insects
und seiner krankheiten (1869), Der seidenspinner
des maulbeerbaums, seine aufzucht und seine
krankheiten (1871) och Mittheilungen über
wissenschaftlich-praktische untersuchungen auf dem
gebiete des pflanzenbaues (1875–77).
Habesch. Se Abessinien.
Habichtswald, bergsrygg i Hessen, v. om Kassel,
mellan Diemels och nedre Fuldas floddalar, är klädd
med präktiga löf- och barrskogar. Största höjden,
Hohe Gras, är 600 m. På östra sluttningen ligger
lustslottet Wilhelmshöhe.
Habil (Fr. habile, Lat. habilis), skicklig,
användbar. – Habilitet, skicklighet, användbarhet. –
Habilitera sig, visa sig skicklig till någonting.
Habit [abi], Fr., klädnad, klädedrägt. – Habit
habillé [abl abije], högtidsdrägt (uttrycket nyttjas
uteslutande om kostym-modet på Ludvig XV:s tid).
Habitude [abityd], Fr., vana, färdighet.
Habitué [abitye], Fr., vanlig besökare, stamkund,
t. ex. teater-habitué. – Habituel, hvad som blifvit
till vana.
Habitus, Lat., hållning, sätt att skicka sig;
den yttre företeelsen hos djur och växter. Inom
medicinen betecknar habitus en allmän disposition
hos kroppsbyggnaden, särdeles såvidt den yttre
gestalten antyder större eller mindre anlag för
vissa sjukdomsformer, i hvilket afseende man talar
om t. ex. apoplektisk h., lungsots-h. o. s. v.
Hablingbo, socken i Gotlands läns södra härad och
Hablinge ting. Arealen 5,092 har. 660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
