Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hagelberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pentamera, med femledade tarser. Kroppen är
mycket kullrig, hufvudet indraget under
halsskölden, antennerna 11-ledade, från 4: de
leden småningom förtjockade; äfven benen äro
indragbara i gropar. B. pilula L. har äggformig,
svart kropp och täckvingarna försedda med 4
längsgående svarta sammetsludna strimmor. Den
förekommer mest å torra, solvarma ställen och
träffas om våren ofta nedfallen i sandgropar.
O. T. S.
Hagelberg, socken i Skaraborgs län, Kåkinds
härad. Arealen 1,028 har. 281 innev. (1880). Annex
till Sköfde, Skara stift, Billings kontrakt.
Hagelberg, ort i preussiska prov. Brandenburg,
30 km. norr om Wittenberg, var d. 27 Aug. 1813
skådeplats för en ytterst förbittrad strid
mellan franska divisionen Girard och preussiska
divisionen Hirschfeld i förening med 600 kosaker
under general Tjernitjev. Fransmännen blefvo slagna
och sökte sin räddning under Wittenbergs murar.
C. O. N.
Hagelberg, Niklas, målare, född 1767, besökte
först målare- och bildhuggareakademien i Stockholm,
men kom sedan till Köpenhamn och blef der elev af
konstakademien 1794. Efter några år återkom han
till fäderneslandet och var en flitig utställare
i konstakademien under åren 1800–04. Han uppträdde
med såväl historiemålningar och genrer som landskap
och porträtt, de senare i både olja och miniatyr. I
synnerhet i egenskap af porträttmålare i miniatyr
synes han ådragit sig uppmärksamhet och vunnit
ett visst anseende hos beställarna. Emellertid
återfinna vi honom 1807 å nyo i Köpenhamn, hvilken
stad han lemnade först 1815. Enligt en samtidas
vittnesbörd delade han sin tid och sin verksamhet
mellan Köpenhamn och Skåne. På en konstnärsresa
i Småland afled han d. 5 Nov. 1818 i Hvittaryds
prestgård. Hans arbeten äro i öfre Sverige tämligen
sällsynta. Några miniatyrer, af en fast och god
teckning, men något tunga i färgen, torde utgöra
det förnämsta af hans konstnärliga qvarlåtenskap.
-rn.
Hagelby. Se By, sjöv.
Hagelmalm, geol., en art sjömalm, hos hvilken de
särskilda små kornen (gul och brun jernockra)
äro af hagels form och storlek. Se Sjömalm.
E. E.
Hagelsatt, metallurg., kallas ett tackjern, hvars
brottyta utvisar en hufvudmassa af hvitt tackjern
med insprängda korn eller hagel af grått. Man brukar
äfven kalla ett sådant tackjern för hagelsatt, der
de hvita och gråa partierna förekomma i ungefär
lika stor mängd, men äro jämnt fördelade öfver
hela brottytan, såsom förhållandet plägar vara med
kanontackjern. C. A. D.
Hagelskott, artill., var under 1600-talet den
vanliga benämningen på karteschen. Hagelskott
skötos ur "stenbyssor" och "mörsare" samt bestodo
af kiselstenar (af ett äggs eller en knytnäfves
storlek), jernskrot eller spikhufvud. Genom en
träspegel skildes de från krutladdningen och
inlades mellan hvarf af lera ända till pjesens
mynning. Som laddandet gick ytterst långsamt,
nyttjades hagelskott endast i fästningskriget.
H. W. W.
Hagelsrum, gods i Målilla socken, Aspelands härad,
Kalmar län, beläget vid slutet af Mörlunda och
Målilla slättland. 3 1/8 mtl. Taxeringsvärde 112,000
kr. (1880). Till godset höra färgeri med stamp,
qvarn, såg, tegelbruk och ölbryggeri, tillsammans
värderade till 11,500 kr. Den djerfve partigängaren
och fältöfversten Knut Håkansson (Hand), som stupade
vid Axtorna 1565, erhöll af Erik XIV H. till evärdelig
ego. Han var gift med Märta Drake. Deras son, Arvid
Knutsson, upptog sin moders namn, men bibehöll sitt
fädernevapen, hvarefter ätten kallades Drake af
Hagelsrum (se Drake, sp. 1430). Denne Arvid hade
en sonson, sjöröfvaren Gustaf Drake (se d. o.),
från hvilkens arfvingar godset vid reduktionen
indrogs till kronan. 1748 fick dåv. egaren af H.,
majoren V. M. Pauli, privilegium att anlägga
en masugn till understöd för Sjundevads bruk
i Vimmerby socken, och 1771 fick den bekante
partigängaren frih. K. F. Pechlin privilegium
att vid H. anlägga ett jernmanufakturverk,
äfven kalladt "ammunitions-gjuteri". H:s
masugn tillhör nu Rosenfors bruk. H. eges
f. n. (1882) af L. F. Berglund och P. Hagströms
arfvingar. Helt nära gården ligger Hagelsrums
jernvägsstation å Nässjö–Oskarshamn-banan.
B. S.
Hagelstam, Otto Julius, finsk-svensk krigare,
kartograf, ekonomisk författare, föddes i Nagu socken
i Finland d. 11 Mars 1785. Vid femton års ålder
ingick H. i kronans tjenst såsom extra qvartersman
vid skeppsbyggeriet på Sveaborg, utnämndes 1801
till fänrik i arméns flotta, då han antog namnet
H. (han hette förut Hagelberg), och befordrades
1808 till löjtnant. Med stort mannamod deltog han
under 1808 års krig i flottans strider och utmärkte
sig bl. a. vid Lemo, Sandö, Grönviks sund och
Kahiluoto-ön; i sistnämnda fäktning besegrades
den 4 gånger talrikare ryska truppen förnämligast
genom H:s insigtsfulla stridsplan. Efter fredsslutet
stannade H. qvar i svensk tjenst, blef 1810 kapten
vid Sjömätningskåren och utförde under de följande
åren en mängd sjömätningar. Resultaten af dessa
och andra kartografiska arbeten föreligga bl. a. i
hans Karta öfver skärgårdskrigsteatern (1814),
Karta öfver Norge (1815) och Karta öfver Sverige
(1817–18). 1820 utgaf han en Karta öfver Sverige
och Norge, af hvilken tre stora upplagor inom
några år utsåldes. Vid flottornas sammanslagning
1824 befordrades han till öfverste och ställdes på
indragningsstat. Bland H:s senare kartografiska
arbeten må nämnas Karta öfver Helsingfors (1836)
och Krigskarta för efterkommande sjöförsvarare
(1852). 1818 blef H. adlad. Såsom hufvudman för sin
ätt deltog han med intresse i riksdagsarbetet och
var 1828, 1834 och 1840 ledamot af statsutskottet;
särskildt intresserade han sig för
skärgårdsförsvaret och för bränvinslagstiftningen. I
bägge dessa ämnen utgaf han brochyrer, af hvilka
den mot husbehofsbränningen riktade (Faktiska
upplysningar etc., 1853) gratis i 45,000 exemplar
utdelades omkring hela landet och kraftigt bidrog
till den förändring i bränvinslagstiftningen, som
medförde husbehofsbränningens afskaffande. H. dog
i Stockholm d. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
