Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hagelberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstnämnda egenskap genomförde han flere
förbättringar på alla marinens och sjöväsendets
områden. Död i Karlsbad d. 28 Maj 1859. H. författade:
Om chronometret og dets anvendelse til söes
(1840), Lärebog i sö-artilleriet for de norske
söcadetter (1847) och Lärebog i sö-artilleriet
til brug ved den sömilitäre corpsskole (1848).
O. A. Ö.
Haggai (Hebr., "festlig"), en af de s. k. mindre
profeterna i Gamla testamentet. Han uppträdde såsom
profet i Darius Hystaspis’ andra regeringsår, således
520 eller 519 f. Kr., på fursten Serubbabels och
öfverstepresten Josuas tid. För öfrigt är intet med
visshet kändt om hans lefnadsförhållanden. Enligt
sägnen föddes han i Babylon och var medlem af den
s. k. stora synagogan. H:s bok innehåller fyra
profetiska tal, i hvilka han 1) uppmanar till
större ifver i tempelbyggnaden, som fördröjts
dels genom samariternas fientligheter, dels genom
folkets tröghet (kap. 1); 2) tröstar de öfver det
nya templets oansenlighet nedslagna dermed att dess
härlighet skulle blifva större än det gamlas – en
på Kristi uppträdande syftande profetia (2: 1–9); 3)
bestraffar folkets verkhelighet (2: 10–19); 4) gifver
rika löften åt Serubbabel (2: 20–23). H:s stil är i
allmänhet enkel och utan retoriska prydnader. Hans
profetiska verksamhet sammanfaller både till tiden
och till syftemålet med Sakarjas. I alexandrinska
bibelöfversättningen, i "Versio vulgata" och i
"Peschito" bära åtskilliga psalmer i Psaltaren
dessa tvänne profeters namn till öfverskrift,
hvilket möjligen antyder, att dessa psalmer genom
dem införts till bruk vid tempelgudstjensten.
E. J. Ö.
Hagge, Jernbruk i Norrbärke socken, Kopparbergs län,
vid det vattendrag, som förenar sjön Haggen med Nedre
Hillen. Bruket skall vara anlagdt 1649. Tillverkning
af jernmanufakturvaror och smältstycken. De senare
utvalsas vid Smedjebackens valsverk, hvari H. eger
en fjerdedel. Taxeringsvärdet af bruket jämte qvarn,
såg och jordegendom utgör något öfver 200,000 kronor.
Haghe [heg], Louis, engelsk (belgisk)
aqvarellmålare, född i Tournay i Belgien 1802,
var först ämnad till arkitekt, men öfvergick till
landskapsmåleriet och flyttade tidigt (1823) till
London, der han först uppträdde som litograf med
arkitektoniska utsigter. Sedermera vände han sig
uteslutande till aqvarellmåleriet. 1835 vardt han
ledamot af, senare äfven president för de engelska
aqvarellisternas sällskap och har varit en af dettas
verksammaste medlemmar. H. är mycket uppburen
i England. Föremål för hans framställning hafva
varit de pittoreska städerna i hans fädernesland,
flandriska interiörer med staffage från 1500-
eller 1600-talet, och särskildt berömda äro: Hôtel
de ville i Courtray (1839) och kyrkan St. Gomer,
utställd vid verldsexpositionen i Paris 1867.
C. R. N.
Hagiasma, Ny-Grek., vigvatten, helig källa.
Hagiografa (af Grek. hagios, helig, och grafe,
skrift) l. ketubim (Hebr., skrifter) "heliga
skrifter", kallas med ett gemensamt namn de böcker,
som utgöra den tredje och sista afdelningen af Gamla
testamentets grundtext, den hebreiska
bibeln. Då efter babyloniska fångenskapens
(605–536 f. Kr.) slut hos judarna uppstod en
samling heliga skrifter, hvilka erkändes såsom
kanoniska, indelades dessa i tora (lagen l. läran,
de 5 Moseböckerna), nebiim (profeterna, till
hvilka äfven räknades de historiska böckerna)
samt ketubim l. hagiografa (bland hvilka sådana
skrifter upptogos, som icke kunde hänföras till
någondera af de andra afdelningarna. Till hagiografa
hörde i första rummet Psalmerna, Ordspråksboken,
Predikaren och Job. Sedermera räknade man äfven
dit sådana historiska böcker af senare datum,
som antingen behandlade folkets historia efter
återkomsten från Babel (Esra, Nehemja) eller de
i utlandet qvarblifnes öden (Esther) eller voro
blott ett senare upprepande af i äldre skrifter
redan skildrade tilldragelser (Krönikeböckerna),
äfvensom smärre skrifter, hvilka ursprungligen varit
bihang till större (Ruth och Klagovisorna, som ännu
af Josefus räknades den förra till Domareboken,
den senare till Jeremias). Slutligen upptogos i
denna samling äfven Höga visan och den apokalyptiska
boken Daniel. – Den gamla grekiska öfversättningen
af Gamla test. (Septuaginta) upptog dessa skrifter i
en helt annan ordning. De utgjorde i denna icke någon
särskild afdelning. Krönikeböckerna, Esra, Nehemja och
Esther infördes omedelbart efter de äldre historiska
böckerna. Job, Psalmerna, Ordspråksboken, Predikaren
och Höga visan insattes emellan de historiska böckerna
och profeterna. Ruth insattes efter Domareboken och
Klagovisorna efter Jeremias’ profetiska bok. Daniel
upptogs bland de större profeterna såsom den
fjerde. Samma ordning följdes i Vulgata och senare
öfversättningar samt i den svenska bibeln.
Hagios, Grek., helig. Ordet förekommer mycket ofta i
nygrekiska geografiska namn (motsvarande det latinska
sanctus).
Hagios Elias, namn på flere olika bergstoppar
(i allmänhet de högsta i en bergkedja) i Grekland,
t. ex. Peloponnesos’ högsta topp (2,409 m). Äfven i
Asien och Nord-Amerika bära åtskilliga bergstoppar
namnet Hagios Elias. (Jfr Elias och Hagios).
Haglund, Robert Ludvig, tecknare och illustratör,
föddes i Stockholm d. 5 Mars 1844, var 1861–64
elev hos Ahlgrensson och begaf sig sedan till
Finland, der han tillsammans med nuv. dekoratören
vid k. teatern K. Janson utförde dekorationer
för Åbo teater. Återkommen 1865, tjenstgjorde
H. fortfarande vid k. teaterns dekorationsatelier
under ett par år, samtidigt med att han såsom
elev vid konstakademien genomgick dess skolor och
särskildt deltog i landskapsskolans öfningar under
E. Bergh. Från året 1867, då han blef konstnärlig
medarbetare i "Ny illustrerad tidning", daterar
sig H:s egentliga framträdande som tecknare. I
denna egenskap har han lemnat en betydlig mängd
afbildningar, byggnadsutsigter, landskap, scener
för dagen m. m. till nämnda tidning, till "Le monde
illustré" i Paris (H. är dess artistiske korrespondent
sedan 1874), "Illustrated London news", "Ueber land
und meer" och "Simirnaja illustriscia" i Petersburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
