Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hagelberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
armén behöfde, och inom kort utgingo öfver sjuttio
unga faltskärer från hans skola. Vid 1808 års
krig anförtroddes honom samma uppdrag. Då 1807
svenska läkaresällskapet instiftades; var H. en
bland stiftarna och skänkte till detsamma 2,000
riksdaler. 1812 upphöjdes han i adligt stånd (han
hette före adlandet Hagström och var brorson till
provinsialläkaren J. O. Hagström). 1823 tog H. afsked
från sin professorsbefattning. Död i Stockholm d. 8
Mars 1830. – H. var en mycket anlitad läkare. Mot
fattiga var han hjelpsam både med råd och dåd. För
obemedlade unge män af hans yrke stodo hans bord och
hans kassa öppna. Hans föreläsningssätt var klart och
bestämdt, aldrig höglärdt. Resultaten af sin praktiska
verksamhet nedlade han i en mängd uppsatser, hvilka
återfinnas i Vet. Akad:s handl., Sv. läkaresällskapets
handlingar och årsberättelser o. s. v. Derjämte
verkade han på åtskilliga sätt, såsom genom memorial
hos ständerna, genom tidningsartiklar o. s. v., för
åstadkommande af en förbättrad helsovård, inrättandet
af Karolinska institutet och af garnisonssjukhuset,
länslasarettens förbättring, veneriska smittans
hämmande m. m. 1821 lät läkarekåren utföra hans byst
i marmor och uppställa den i Karolinska institutet.
R. T-dt.
2. Hagströmer, Johan Vilhelm, universitetslärare,
den föregåendes sonsons son, föddes i Stockholm
d. 4 Dec. 1845, blef student i Upsala 1865,
juris kandidat 1870 samt docent i svensk allmän
lagfarenhet och romersk rätt vid Upsala universitet
1872. Efter att hafva inom juridiska fakulteten
bestridt åtskilliga lärareförordnanden, utnämndes
han 1877 till e. o. professor i kriminalrätt. Vid
universitetets jubelfest s. å. blef han hedersdoktor i
juridiska fakulteten. H. har utgifvit: Om aktiebolag
enligt svensk rätt (1872), Om frihetsstraffen
(i Ups. univers:s årsskrift 1875), Granskning af
förslaget till strafflag för storfurstendömet Finland
(1879) samt Om rätten till nödvärn (för nordiska
juristmötet 1881).
Hagtorn, Crataegus, L., bot., ett slägte inom
nat. fam. Pomaceae L., kl. Icosandria L., hvilket
omfattar högväxta buskar eller lägre träd med
tornspetsade qvistar och i flocklika qvastar
ordnade blommor, hvilkas fem kronblad äro längre
än de tunna, icke köttiga, på insidan glatta
foderflikarna. Frukten är en nästan bärlik
äpplefrukt (pomum), hvars 1–3 rum hafva hårda
väggar. Hagtornsslägtet är utbredt i Europas såväl
varmare som kallare tempererade land och uppträder med
2 arter i Sverige (C. oxyacantha L. och C. monogyna
Jacq.). Många hagtornsarter finnas för öfrigt i
norra Amerika och i Asiens tempererade trakter. De
svenska arterna hafva vackra hvita blommor, men
flere utländska hafva rosenröda blommor. I våra
trädgårdar odlas många arter, af hvilka finnas
särdeles vackra varieteter med dubbla blommor,
liknande små törnrosor. Veden är mycket hård och
nyttjas till snickeriarbeten, som fordra hårdhet
och styrka. Af C. oxyacantha L. hafva blad, blommor
och frukter ("Folia, Flores, Baccae Spinae albae
l. oxyacanthae") fordom varit
officinella och användts mot diarré. Flere arter hafva
syrliga, ätbara frukter. O. T. S.
Hagtornsfjärilen, Aporia Crataegi L., zool., är en
vacker fjärilart, som träffas tämligen allmänt å
ängsmarker i södra och mellersta Sverige, i synnerhet
i grannskapet af vatten. Antennerna äro svarta, med
i spetsen hvitgula klubbor, hufvud och ryggsköld
gråludna, bakkroppens öfversida svart, undersidan
hvitaktig, bröstet hvitgult och ludet, fötterna
svarta, med längsefter gående hvitgråa strimmor,
vingarna enfärgadt hvita, genomdragna af svarta ribbor
("nerver") och bakvingarna undertill dragande åt gult.
O. T. S.
Hagunda. 1. Härad och tingslag i Upsala läns Mellersta
domsaga och Andra fögderi, omfattar socknarna Gryta,
Balingsta, Hagby, Ramsta, Vesteråker, Dalby,
Tible, Åland, största delen af Järlåsa och en
liten del af Upsala-Näs. Arealen 34,838 har. 5,211
innev. (1880). – 2. Kontrakt i Upsala stift. 4,378
innev. (1880). Kontraktet omfattar pastoraten Hagby
med Ramsta, Vesteråker med Dalby, Tible med Åland,
Balingsta samt Järlåsa.
Hahabe l. Ama-hahabe, den ena stora afdelningen af
Ama-xosa-stammen, hvilken européer kalla kaffrer
(se d. o.). H. A.
Hahn, Vincentz Joachim, danske konungen Kristian
V:s gunstling, född i Mecklenburg d. 22 Dec. 1632,
kom 1638 till Danmark och skickades 1649 af Fredrik
III till Sachsen för att studera jagtväsendet
samt uppehöll sig der till 1653. 1658–59 gjorde
han krigstjenst och steg till major. 1661 blef han
öfverjägmästare för konungariket och 1663 tillika för
hertigdömena samt utnämndes 1678 till geheimeråd. Död
d. 25 Jan. 1680. H. utöfvade stort inflytande på
Kristian V, af hvilken han fick rikliga gåfvor, och
bidrog i väsentlig mån till Griffenfelds störtande
(1676). Hans dotter Sofie Amalie H. (f. 1664,
d. 1722) var gift med storkansleren grefve
K. Reventlov och moder till Fredrik IV:s andra
drottning, Anna Sofie. E. Ebg.
Hahn, Petter, finsk universitetslärare, född
i Småland, blef student i Åbo 1672, utnämndes
1675 till biblioteksamanuens och promoverades
1679 till filos. magister. 1681 förordnades
han till e. o. professor vid filos. fakulteten,
med skyldighet att föreläsa i fysik, och blef
1683 ordinarie professor i nämnda vetenskap samt
1690 derjämte universitetsbibliotekarie. Såsom
naturforskare eger H. en viss betydelse i Finlands
andliga utveckling. Han bidrog med sina till ej
mindre än 101 uppgående akademiska afhandlingar i
högst väsentlig grad till att i Finland införa den
nya tidens sätt att betrakta naturen och att ur
det allmänna medvetandet undantränga de dittills
nära nog allena herskande skolastiska begreppen. I
flere af sina skrifter, hvilka behandla såväl
rent fysikaliska som zoologiska, botaniska och
fysiologiska ämnen, ställde han sig fullkomligt på den
nya naturforskningens ståndpunkt. Derjämte framträda
i dem de nya från Cartesius härrörande filosofiska
tankarna, hvilka några år före H. hade väckt stort
motstånd hos de ledande männen vid Åbo akademi, men
nu, instuckna i naturvetenskapliga afhandlingar, icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
