Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt / 535-536 (1883) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hale ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äro mycket olika till anordning, form och
antal. Skallens bakre del är starkt afrundad, och
ögonhålorna begränsas af en hög kant, men omgifvas
icke fullständigt af en benvägg, utan äro förenade
med tinninggroparna. Halfaporna, hvilka äro af ringa
kroppsstorlek, bebo Afrika och öarna öster derom,
särskildt Madagaskar, samt södra Asiens stora
öar. Nästan alla utmärka sig genom sitt nattliga
lefnadssätt; om dagen sofva de, men komma vid
nattens inbrott i rörelse och blifva lifliga. De
uppehålla sig i träd, och många äro nästan främmande
för marken. Några äro mycket viga, andra deremot
hafva väl alltid säkra, men långsamma och spöklikt
ljudlösa rörelser. De lifligare arterna blifva
lätt tama. Till denna afdelning föras lemurerna,
Lemuridae, vristdjuren, Tarsidae, och fingerdjuren,
Leptodactyla. C. R. S.

Halfassonans. Se Assonans.

Halfbad, balneol., en upplifvande och stärkande
badform, som består deruti att den badande sitter
i ett badkar med ljumt vatten (+ 25–30°),
som oupphörligen hålles öfver bröst, rygg och
armar, hvilka derjämte knådas och frotteras.
F. B.

Halfbastion, befästningsk. Se Demi-bastion.

Halfbeckasinen, Halfenkla beckasinen l.
Hårsnäppan, Gallinago (Telmatias) gallinula, zool.,
hör till beckasinslägtet och har hufvudet ofvan
svart, med rödbruna småfläckar samt ett rostgult
band på hvardera sidan från pannan till nacken; öfre
kroppsdelarna äro glänsande svarta, med rödbruna
fläckar samt fyra rostgula längdband på ryggen och
skuldrorna; framhalsen och kräfvan äro blekgrå,
otydligt brunfläckiga, öfriga undre delar hvita,
handpennorna smutsbruna, stjerten svart, utåt
roströd, tvärbandad, näbben smutsgulaktig, i spetsen
svart, och benen grågröna. Längden stiger till 217
mm. – Denna beckasinart häckar sparsamt öfver hela
landet, allmännare dock i dess nordligare delar. I
anseende till sin ringa storlek är fogeln, ehuru han
har läckert kött, icke föremål för någon egentlig
jagt, men skjutes tillfälligtvis, särskildt under
höstflyttningen. C. R. S.

Halfbefaren, sjöv., betecknar i allmänhet en sjöman,
som ännu ej är fullt utbildad i sjöyrket. Inom
handelsflottan torde till denna klass kunna hänföras
"lättmatroser"; inom örlogsflottan har detta uttryck
sedan 1875 upphört att begagnas. Jfr Befaren.
R. N.

Halfblod, husdjur, hvilkas föräldrar tillhöra olika
raser. Vid ordets användning tillägges antingen namnet
på den värdefullaste af de raser, som föräldrarna
tillhöra, eller nämnas båda rasernas namn. Så
t. ex. angifver, i fråga om nötkreatur, uttrycket
halfblod korthorn, att den ena af föräldrarna
varit af den s. k. korthornsrasen, hvaremot uttrycket
halfblod korthorns-ayrshire-ras utmärker, att den
ena af föräldrarna varit af korthorns- och den andra
af ayrshire-ras. C. A. L.

Halfbrigad, krigsv., kallades den truppenhet,
som efterträdde de i Frankrike 1793 upplösta
infanteriregementena. Hvarje halfbrigad var
sammansatt af 1 liniebataljon och 2 (sedermera

ända till 4–5) nationalbataljoner, uppsatta genom
uppbådet i massa. 1804 utbyttes benämningen halfbrigad
mot den gamla benämningen regemente. Vid det ungerska
landtvärnet indelas brigaden i 2 halfbrigader.
C. O. N.

Halfbuske, Suffrutex, bot., kallas sådan buskformig
växt, som har endast de nedre delarna af stammarna
och grenarna vedartade, men de öfre örtartade. De
öfre delarna bortfrysa under vintrarna, hvaremot de
vedartade delarna bibehålla sig och utveckla från
sidoknopparna nya grenar hvarje vår. Bekanta exempel
på dylika halfbuskar äro de i våra trädgårdar
odlade aromatiska växterna lavendel och isop.
O. T. S.

Halfcirkel, matem., kallas den plana yta, som
inneslutes af en cirkels diameter och den båge, som



diametern afskär. Vinkeln i en halfcirkel kallas den
lutning, ACB (se fig.), som de två linier hafva till
hvarandra, hvilka förena en punkt, C, på bågen
med diameterns ändpunkter, A och B. Denna vinkel
är rät. Den vinkel cirkelbågen deremot bildar med
diametern är större än hvilken rätlinig spetsig vinkel
som hälst. Om från en punkt på halfcirkelns båge en
linie, CD, fälles vinkelrät mot diametern, så blir
denna perpendikel medelproportionel mellan diameterns
delar, AD och DB. Halfcirkelns yta är

[pi] r²
–––––––––
2

och båge [pi] r, då [pi] är == 3,1415.... och r cirkelns
radie. Tyngdpunkten till halfcirkelns yta ligger på
afståndet

4r
––- ,
3[pi]

räknadt från midtpunkten på den
linie, som från medelpunkten drages vinkelrät mot
diametern. Tyngdpunkten till halfcirkelns båge ligger
på samma linie, men på afståndet

2r
––
[pi]

från midtpunkten. Svänger en halfcirkel ett

helt hvarf kring diametern, d. v. s., till dess den
återkommer i sitt första läge, uppkommer en sfer.
H. W. W.

Halfdan, namn på många konungar och andra berömde män,
som omtalas i de nordiska fornsagorna. – 1. H., kung
Beles son, Ingeborgs broder, är allmänt bekant från
Frithiofssagan. – 2. H., danske konungen Frode den
fridsammes son, fördref, enligt Ynglingasagan, Ane den
gamle från Upsalatronen och regerade der tjugofem år
intill sin död. – 3. H. Snälle, Ivar Vidfamnes fader,
blef dräpen af sin broder, konung Gudröd i Skåne, på
anstiftan af dennes hustru, Åsa, hvilken var dotter af
Ingjald Illråde. – 4. H. Guldtand, konung i Solöarna,
fader till Solveg, Olof Trätäljas hustru.
– 5. H. Hvitben, Olof Trätäljas son. –
6. H. Östensson, den milde och matsnåle, den
föregåendes sonson. Man sade om honom, att han
gaf sina män i lön lika många guldpenningar, som
andra konungar gåfvo silfverpenningar, men att
han svälte dem i maten. – 7. H. S vårte,
den föregåendes sonson och fader till Norges förste
allherskare, Harald Hårfagre. (Se Halfdan Svarte,
1.) – 8. Namn på tre af Harald Hårfagres söner,
nämligen tvillingarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>