Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halfkupol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smal rand, som blott erhåller ljus från
fönstrets öfre del, till denna åter en annan,
som erhåller ljus från den närmast lägre
o. s. v. ända till slagskuggans yttersta
gräns, dit ljuset faller från hela fönstret.
Upk.
Halfskyld, jur., kallas den, som står i sådant
skyldskapsförhållande till en annan, som
grundar sig på härstamning från gemensam fader,
men olika mödrar, eller från skilda fäder, men
samma moder. Halfskyldskapen kan uppstå antingen
på grund af äkta förbindelser eller genom oäkta
börd. – Halfskylda äro således halfsyskon, likaså
afkomlingar af halfsyskon dels sins emellan, dels
ock med föräldrars och förfäders halfsyskon. Den
halfskylde intager i familjerättsligt hänseende i
allmänhet samma ställning som den helskylde. Så
gälla äktenskapshindren lika för alla hel- och
halfskylda. Halfslägt har lika rätt till arf, som
helslägt, ehuru naturligtvis endast i den mån, som den
halfskyldes fader eller moder skulle hafva varit
arfsberättigad, och med iakttagande af de lagstadgade
inskränkningar, som oäkta barns arfsrätt är
underkastad. Såsom giftoman har emellertid helbroder
företräde framför halfbroder och skyldigheten att
på grund af slägtskap öfvertaga förmynderskap anses
äfven träffa den helskylde framför den halfskylde.
K. H. B.
Halfslanga. Se Falkon och Fältskyttet.
Halfslutet verk, befästningsk., ett fältverk,
som å front och flanker är försedt med bröstvärn
af jord, men i rygglinien är slutet af endast
ett stormhinder, palissad, förhuggning e. d. Det
användes, när från ryggsidan icke ett formligt
anfall, utan endast en öfverrumpling är att befara.
O. A. B.
Halfslägt. Se Halfskyld.
Halfspant. Se Spant.
Halfspäckhuggareslägtet, Pseudorca, zool., hör till
delfinernas familj bland hvaldjuren. Kroppen är
tämligen smärt, hufvudet framtill afrundadt, starkt
hoptryckt och utan framstående öfverläpp; ögonen äro
belägna högre än munvinklarna; bröstfenorna äro små
och spetsiga; ryggfenan är medelmåttig och fast midt
pä kroppen; tandkronorna äro koniska: tandraderna
upptaga större delen af öfre och hälften af undre
käkens längd; skallens nos är bred, trubbig och föga
kortare än skallens öfriga del; mellankäksbenen
äro i gommen synliga till nära nosens halfva längd
och plogbenet ett litet stycke. – Vid svensk kust äro
några få exemplar anträffade af halfspäckhuggarenr,
P. crassidens, hvilken har stora tänder,
8–10 i hvarje rad, blir nära 6 m. lång och är svart,
med en knappt märkbar hvit fläck på sidorna. Troligen
lefver denna delfin ute på öppna hafvet och närmar sig
blott tillfälligtvis kusterna. C. R. S.
Halfspänn, krigsv., är likasom helspänn en fördjupning
på nöten i slaglåset, hvari stångtanden ingriper
för att hålla hanen upplyft öfver tändhattstappen.
H. W. W.
Half stång, sjöv. Se Hissa.
Halfsyskon. jur., nämnas i förhållande till hvarandra
de fränder i samma led, som hafva antingen fadern
eller modern gemensam, men e båda föräldrarna. Barn
af samma föräldrar
kallas deremot med hänsyn till hvarandra helsyskon
l. samsyskon (D. fuldsöskende). Angående det
rättsliga förhållandet mellan halfsyskon se Halfskyld.
K. H. B.
Halftandljud. Se Semidentaler.
Halft bol. Se Attungsbol.
Halfton, musikt., det minsta, praktiskt använda
interval i vårt musiksystem (då nämligen de
blott enharmoniskt skilda tonerna tänkas såsom
identiska). Diatoniskt kallas halftonsteget mellan
två toner, stående på olika grader af notsystemet,
t. ex. c-dess; kromatiskt kallas halftonsteget
mellan två toner på samma grad, t. ex. c-ciss.
A. L.
Halftropp (T. sektion, Fr. éscouade,
R. otdjelenije), krigsv., kallas den minsta
afdelningen vid infanteriet, hvars styrka vexlar
mellan 6 l. 8 och 16 man, och som i Sverige står
under befäl af en "halftroppchef". Vid svenska
kavalleriet förekommer äfven halftroppen, hvilken
räknar 8–16 man under kommando af ett underbefäl.
C. O. N.
Half-vakans l. ryttare-vakans kallas vid rusthållet
en för längre tid bestående vakans, då ryttare icke
uppsättes och underhålles af rusthållaren, men väl
häst med till densamma hörande utredning. Jfr Vakans.
C. O. N.
Halfvallonsmide, metallurg., en numera ej
begagnad färskningsmetod (se Färskning), som
bestod i en förbättring af det gamla tysksmidet
(se Härdsmide). Halfvallonsmidet, tyskarnas
warmfrischen, karakteriserades egentligen
deraf att färskningen sköttes omsorgsfullare
än i tysksmidet, hvarför färskjernet ej, såsom
i detta, behöfde afsvalas. Detta förbigående af
afsvalningen är förmodligen anledningen till namnet
"halfvallonsmide", då i vallonsmidet ej häller
förekommer någon afsvalning. Jernets vällning
verkställdes vid halfvallonsmidet vanligen i samma
härd som färskningen, men kunde äfven utföras
i en särskild räckhärd, såsom förhållandet var
vid ankarsmidet vid Söderfors. Jfr Härdsmide.
C. A. D.
Halfva stämmor, musikt., kallas i orgeln sådana
register, som blott sträcka sig genom öfre eller nedre
hälften af klaviaturen, t. ex. "oboe" och "fagott".
A. L.
Halfveradt, metallurg., säges om ett tackjern,
som är till hälften hvitt och till hälften grått
i brottytan. I vanliga i kokill gjutna
tackjernsgaltar förekommer merendels det hvita tackjernet
samladt i galtens botten och till en ringa del vid
öfre ytan, medan det gråa koncentreras i midten.
C. A. D.
Half vind, sjöv. Ett fartyg säges segla med half
vind l. med vind tvärs, när vinden blåser vinkelrätt
mot skeppssidan. R. N.
Halfvingade insekter. Se Hemiptera.
Halfvokaler kallas i den antika (grekisk-latinska)
grammatiken l, m, n, r, s, såsom varande ett
mellanting (hemifona) mellan vokalerna (foneenta) och
de öfriga konsonanterna (afona). I nyare grammatikor
upptagas som halfvokaler än alla frikativor, än blott
liqvidorna l, m, n, r, dessa så till vida med rätta,
som de oftare än andra konsonanter förekomma såsom
"sonanter" med vokalisk funktion (bilda stafvelse). I
den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
