Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hall [hål], Basil, baronet, engelsk sjöofficer och
skriftställare, född i Edinburgh 1788, ingick 1802
i marinen och passerade de underordnade graderna
under expeditioner till Medelhafvet, Amerika och
Ostindien. 1816 åtföljde han, såsom chef på ett mindre
fartyg, en beskickning till Kina och besökte äfven
Liukiu-öarna, öfver hvilka han lemnade en utförlig
skildring i Account of a voyage to the western coast
of Corea and the great Loochoo island (1818). Bland
hans öfriga reseskildringar märkas, Extracts from
a journal written on the coasts of Chili, Peru,
and Mexico 1820–22 (1824), Travels in North-America
(1829) samt Fragments of voyages and travels (1840)
m. fl. Dessutom var han en flitig medarbetare i
"United service magazine". I tjensten avancerade
H. till postkapten af 1:sta klassen (närmast
motsvarande kommendör i svenska flottan). Död som
vansinnig 1844. L. H.
Hall [hål], Marshall, engelsk fysiolog, född 1790,
studerade medicin i Edinburgh, blef der medicine
doktor 1812 och utnämndes s. å. till läkare vid
hospitalet derstädes. 1814 tog han afsked från denna
tjenst och begaf sig på en längre resa till Europas
fastland. 1817 bosatte han sig såsom praktiserande
läkare i Nottingham och utgaf s. å. sitt första
arbete: On diagnosis (2:dra uppl. 1822) samt flyttade
1826 till London. Död 1857. Såväl inom den egentliga
medicinen som inom fysiologien var H:s verksamhet af
storartad betydelse. Han var den förste, som framhöll
den elektriska undersökningens vigt för förlamningars
diagnos och prognos. Hans Observations on various
diseases peculiar to women (1827) innehålla vigtiga
anmärkningar; hans Principles of the theory and
practice of medicine (1837) vann småningom allmänt
erkännande; hans metod att återkalla drunknade till
lifvet har frälst otaliga menniskor. Vigtigare
än alla dessa arbeten äro dock hans undersökningar
öfver ryggmärgens fysiologi och reflexverksamheten,
hvilken han först noggrannare undersökte. Med rätta
betecknas de af Flourens såsom epokgörande. De finnas
nedlagda i tvänne afhandlingar: The reflex function
of the medulla oblongata and the medulla spinalis
(i "Philosophical transactions", 1833) och On the
true spinal marrow and the excitomotor system of
nerves (1837). En 1853–54 företagen resa i Amerika
beskref H. i ett intressant arbete, The twofold
slavery of the United states (1855). Efter hans död
utgaf hans enka Memoirs of Marshall Hall (1861).
R. T-dt.
Hall [hål], Samuel Carter, engelsk skriftställare,
f. 1801, egnade sig förnämligast åt konsthistorien,
på hvilket område han dels upprättade (1839)
och redigerade "Art Journal", dels utgaf en serie
sjelfständiga verk: Gems of european art, the best
pictures of the best schools (1846–47), The baronial
halls and picturesque edifices of England (1848),
The vernon gallery (1854), Selected pictures from the
galleries of Great Britain (1862) m. fl. – H:s hustru,
Anna Maria H., född Fielding, f. 1805 i irländska
grefskapet Wexford, vann redan 1829 ett namn bland
författarna för dagen genom sina Sketches of irish
characters. Derpå följde Chronicles of a
school-room (1831), Tales of women’s trials (1835),
Uncle Horace (1837) samt Lights and shadows of
irish life (1838), hvilket anses såsom hennes bästa
verk. m. fl. Ytterligare finnas af henne en stor
mängd belletristiska och antiqvariska arbeten,
reseskildringar och berättelser för ungdom, en del
författad med mannen såsom medarbetare. Från 1852
ledde hon redaktionen af "Sharpe’s Londonmagazine" och
från 1860 af "St. James’ magazine". Död 1880. Makarna
H:s literära alstring uppgår sammanräknadt till
omkr. 340 band.
Hall [hål], James, nord-amerikansk geolog och
paleontolog. f. 1811 i Massachusetts, erhöll 1837
anställning vid staten New Yorks geologiska byrå
och utgaf 1843 en utförlig berättelse om sina
undersökningar i statens vestra del. Särskildt
riktade han sin uppmärksamhet åt de paleozoiska
formationerna och utgaf Palaeontology of New York
(1847–67). 1855 utnämndes han till geolog i staten
Jowa och publicerade Geological reports of Jowa
(1858–60). Äfven öfver graptoliterna i Canada har
han offentliggjort en monografi (1865).
Hall, Karl Kristian, dansk statsman, föddes i
Köpenhamn d. 25 Febr. 1812, blef student 1829,
juridisk kandidat 1833 och licentiat 1840 samt
utnämndes till auditör vid armén 1837 och till docent
i romersk rätt 1847. I sistnämnda ämne utgaf han 1851
en god lärobok, fick s. å. titel af professor och
förordnades till generalauditör. H. tog icke, såsom
flere af hans samtida, del i det politiska lifvet
före 1848, men blef sistnämnda år kungavald medlem
af östiftens sista ständerförsamling och utsågs
på hösten till ledamot af den grundlagstiftande
riksförsamlingen, af Frederiksbergs valkrets,
hvilken han sedermera oafbrutet representerade
i folketinget, till dess sjukdom (1881) tvang
honom att draga sig tillbaka. I riksförsamlingen
blef H. medlem af grundlagsutskottet och var dettas
ordförande för de partier af grundlagen, som bestämma
medborgarnas allmänna rättigheter och gifva löften
om framtida reformer. Men redan då förutsåg han, att
författningsverket ingalunda var dermed afslutadt. I
folketinget var H. det nationalliberala partiets
egentlige ledare, hvarjämte han organiserade
den s. k. "femtejuniföreningen" (1851) för att
motarbeta bondevännerna. 1851 utsågs han till en af
"notablerna" (tjugoen "utvalde" män, hvilka kallades
att sammanträda i Flensborg för att diskutera ett
utkast till helstatsförfattning) och fick redan
då anbud att inträda i ministèren. H. vågade icke
genast göra kraftiga anfall mot ministèren Bluhmes
helstatsplan af d. 28 Jan. 1852, men bekämpade
dess förslag om tullgränsens flyttning och om
arfföljdslagen, ehuru han slutligen gaf efter. Äfven
tog han liflig del i motståndet mot ministèren
Örsteds reaktion och blef med anledning deraf i April
1854 afskedad från generalauditörsbefattningen. I
Oktober s. å. framställde han i folketinget
förslag om afgifvande af en adress till konungen
och var ordförande vid dess öfverlemnande. Under
förhandlingarna uttalade han den åsigt, som sedermera
blef hans regeringsprogram: "är den konstitutionella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
