- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
589-590

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halmmörsare, krigsv., ett artilleriskjutvapen, som bestod af ett kopparrör, kringlindadt med halm - Halmstad, socken i Malmöhus län - Halmstad, fögderi i Hallands län - Halmstad, härad och tingslag i Hallands län - Halmstad, kontrakt i Göteborgs stift - Halmstad, stapelstad i Hallands län, vid Nissans utlopp i Kattegatt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till följd af sina brister, hvilka voro ännu större än
läderkanonens. H. W. W.

Halmstad. 1. Socken i Malmöhus län, Luggude och
Rönnebergs härad. Arealen 2,666 har, deraf 1,701
har i Luggude och 965 har i Rönnebergs härad. 1,040
innev. (1880). H. bildar med Sireköpinge ett
alternerande regalt och patronelt pastorat af
1:sta kl., Lunds stift, Luggude kontrakt. Egaren
af Dufeke är patronus. – 2. Fögderi i Hallands län,
omfattar större delen af Halmstads härad, hela Årstads
härad och en del af Faurås härad. – 3. Härad och
tingslag i Hallands län. Arealen 58,488 har. 14,169
innev. (1880). Häradet bildar med Höks och Tönnersjö
härad Hallands läns Södra domsaga och omfattar,
inom Halmstads fögderi, socknarna Holm, Söndrum,
Vapnö, Harplinge, Steninge, Getinge, Refvinge,
Slättåkra, Qvibille och en del af Asige samt, inom
Laholms fögderi, socknarna Kinnared, Öfraby samt
delar af Enslöf och Torup. – 4. Kontrakt i Göteborgs
stift. 33,485 innev. (1880). Det omfattar följande
pastorat: Drängsered med Krogsered, Vessige med
Askome, Abild, Årstad med Asige, Slöinge med Eftra,
Getinge med Refvinge, Harplinge med Steninge, Söndrum
med Vapnö, Halmstads stad med Öfraby och Holm,
Slättåkra med Qvibille samt Torup med Kinnared.

Halmstad, stapelstad i Hallands län, vid Nissans
utlopp i Kattegatt. Största delen af staden ligger på
åns högra sida och en mindre del å den venstra, båda
förenade genom Östrabro. Staden, hvars hela område är
1,491 har, hade 1880 525 bebyggda tomter. Stadsjorden
är satt till 13,25 mtl. Sammanlagda taxeringsvärdet
uppgick 1880 till 6,219,200 kr., hvaraf 692,700
kr. för jordbruksfastighet. Staden eger större delen
af laxfisket i Nissan. Dels genom eldsvådor, som
härjade staden såväl i början af 1600-talet (1619)
som i midten af 1800-talet, och dels genom raserande
och planering af de vallar, som omgifvit staden och
det gamla, nu till landshöfdingeresidens och säte
för länsstyrelsen upplåtna slottet, har staden fått
en regelbunden form och är nu ganska välbyggd. Den
mest framstående byggnaden utom slottet är den gamla
kyrkan (under den katolska tiden helgad åt S:t
Nikolaus), som i nyare tid undergått en grundlig
restaurering. Af offentliga byggnader märkas för
öfrigt allmänna läroverkets hus, tullhuset, rådhuset,
cellfängelset och länslasarettet. 1880 hade H. 8,505
innev., 1870 endast 5,738 innev. Dessas hufvudsakliga
näringsfång äro handel och sjöfart. Stadens med stor
kostnad anlagda hamn är 3–3,5 m. djup och besökes
numera dagligen under seglationstiden af de i linien
Göteborg–Köpenhamn–Lybeck gående ångfartygen. Sjelf
egde staden 1880 en handelsflotta af 29 segelfartyg
om 1,708 tons och 8 ångfartyg om 1,511 tons och
665 hästkrafter. Samma år inklarerade från utrikes
ort 813 fartyg om 60,785 tons och utklarerade till
utrikes ort 887 fartyg om 67,840 tons. Staden hade
s. å. 79 handlande (med 90 biträden), hvilka erlade
i bevillning för rörelsen 2,439 kr., 163 handtverkare
(med 352

arbetare) samt 6 fabriker (deribland två ölbryggerier
och ett gjuteri med mekanisk verkstad), med 630
arbetare och ett tillverkningsvärde af 1,607,441 kr. Å
stadens område ligger Slottsmöllans klädesfabrik,
som 1880 tillverkade omkr. 190,000 m. kläde, och
hvars tillverkningsvärde uppgick till mer än 1,3
mill. kr. Den 1 Sept. 1877 var en betydelsefull dag
för H:s ekonomiska utveckling, ty då öppnades för
allmän trafik den 115 km. långa linien H.–Vernamo,
af H.–Jönköpings (d. v. s. H.–Nässjö) jernväg,
hvartill d. 3 Jan. 1880 lades linien Vernamo–
Lindefors (46 km.); och det är snart att förvänta,
att det återstående stycket Lindefors–Nässjö
blifver färdigt, då H. är genom bredspårig
jernväg förenadt med statens banor. I staden finnas
huvudkontoret för Hallands enskilda bank (grundad
1857) samt en sparbank (sedan 1835). En af rikets
fem kemiska stationer för jordbruket och näringarna
är förlagd i H. Bland undervisningsanstalter må
nämnas allmänna läroverket, småskoleseminarium,
i hvilket äfven meddelas undervisning i qvinlig
slöjd, ett högre elementarläroverk och en slöjdskola
för flickor, en fortsättningsskola m. fl. Staden
har ett af länslasaretten samt en
kallvattenkuranstalt. Vid 1878 års slut uppgingo stadens bokförda
tillgångar till 589,555 kr. och skulder till 411,289
kr.; de debiterade utskylderna voro 4,5 kr. pr
bevillningskrona för fast egendom och lika mycket
för inkomst af kapital eller arbete. – I kyrkligt
afseende bildar H. jämte Öfraby och Holm ett regalt
pastorat af 1:sta kl., Göteborgs stift, Halmstads
kontrakt. För riksdagsmannaval är staden förenad med
Engelholm till en valkrets. – H. låg ursprungligen
längre upp vid Nissan, vid det nuv. Öfraby. Det
omnämnes redan på 1200-talet och fick d. 31 Maj 1307
sina privilegier bekräftade af hertig Kristofer,
men flyttades straxt före 1322 till Broktorp, nära
Nissans utlopp, der det nu ligger. Den nya staden
bar namnet H. åtminstone redan 1327. Den blef efter
hand den förnämsta på vestkusten och utsågs derför
ofta under Kalmar-unionens tid till mötesplats för de
skandinaviska rikenas råd (t. ex. 1435, 1450, 1468,
1483 och 1512). Enligt både 1436 års unionsförslag
och 1450 års traktat i H. skulle det unionella
konungavalet förrättas i H.; så skedde emellertid
aldrig. Staden var vid denna tid omgifven af murar;
först mot slutet 1500-talet uppfördes slottet, som
utvidgades och befästes ytterligare af Kristian
IV i början af 1600-talet. 1645 blef H. jämte
det öfriga Halland svensk egendom. – Slaget vid
H. kallas den strid, som d. 17 Aug. 1676 utkämpades
mellan svenskar och danskar vid det nära H. belägna
Fyllebro. Danskarna, 3,500 man under generalmajor
Duncan, hade börjat belägra H., men upphäft
belägringen och dragit sig tillbaka söderut vid
underrättelsen att svenskarna, 6,000 à 7,000 man under
Karl XI, voro i antågande. Danska hären hade just nätt
och jämnt öfverskridit Tvedala-å vid Fyllebro, då den
anfölls af svenskarna. Med ån i ryggen måste danskarna
utskämpa en het strid, som slutade med deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free