Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halmstad, stapelstad i Hallands län, vid Nissans utlopp i Kattegatt - Halmstråelektroskop, fys., ett elektroskop, hvars index utgöres af två halmstrån i stället för annars brukliga guld- eller stanniolblad. Se Elektroskop - Halmstädja, kamer., en afgift af grundskattenatur i Skåne - Halna, socken i Skaraborgs län - Halo. Se Halo-fenomen - Haloander, Gregor (hette egentl. Meltzer) - Halo-fenomen, meteor., vissa optiska företeelser, som framträda, när himlen är öfverdragen med en mycket tunn slöja af fjädermoln (cirri) - Halofyter, bot., kallas de växter, som endast trifvas vid hafsstränder eller å lokaler, som innehålla salt i jorden - Halogaland. Se Hålogaland - Halogen. Se Saltbildare - Haloïdsalter. Se Ammoniaksalter - Halonia Lindley och Hutton, paleont., fossila stamfragment från stenkolssystemet - Halorageæ R. Br., bot., en mindre omfattande nat. fam. af vattenväxter - Hals, anat., den smala rundade kroppsdel, hvilken som en brygga förbinder hufvud och bål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullständiga nederlag. Endast 300 man undkommo;
återstoden stupade eller tillfångatogs. – Två år
senare (1678) sammanträdde den svenska riksdagen
i H. K. S. V. K-r. C. O. N.
Halmstråelektroskop, fys., ett elektroskop,
hvars index utgöres af två halmstrån i stället
för annars brukliga guld- eller stanniolblad.
Se Elektroskop. L. A. F.
Halmstädja, kamer., en afgift af grundskattenatur i
Skåne, härledande sig från räntegifvarens skyldighet
under danska väldet att forsla sjelfva sädeskärfvarna
till räntetagarens lada. Då man sedan öfrergick
till ränteliqvid i spanmål, ålades räntegifvaren
att lösa halmen med en afgift, som enligt ett
generalguvernörsbeslut fortfor att utgå äfven
efter Skånes införlifvande med Sverige. Beloppet
är 4 skilling och 6 runstycken för tunna råg och
korn samt hälften för hafre, att betalas hvart
sjunde år. Kbg.
Halna, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad och Valla tingslag. Arealen 3,656 har.
955 innev. (1880). Annex till Undenäs, Skara
stift, Norra Vadsbo kontrakt.
Halo. Se Halo-fenomen.
Haloander, Gregor (hette egentl. Meltzer),
tysk jurist, född i Zwickau 1501. Efter att
hafva studerat i Leipzig företog han 1525 en
vetenskaplig resa till Italien, der han blef i
tillfälle att samla ett rikt material till en ny,
kritisk upplaga af "Corpus juris civilis". 1527
återkommen till Tyskland, utgaf han med rådets i
Nürnberg understöd de justinianska rättssamlingarna,
fördelade i fyra verk: "Digestorum sive pandectarum
libri quinquaginta (1529), "Institutionum sive
elementorum libri quatuor" (s. å.), "Codicis
justiniani ex repetita praeelectione libri duodecim"
(1530) och "Novellarum constitutionum ... volumen"
(1531). Död 1531.
Halo-fenomen (af Grek. halos, ring omkring
solen l. månen), meteor., vissa optiska
företeelser, som framträda, när himlen är öfverdragen
med en mycket tunn slöja af fjädermoln (cirri), och
hvilka bero på ljusets brytning i de små iskristaller,
af hvilka dessa moln utgöras. Dessa synnerligast
i de arktiska trakterna ofta förekommande, stundom
ganska praktfulla fenomen framträda i mångfaldigt
vexlande former. De kunna i allmänhet sägas bestå af
ljusringar eller delar af sådana och torde lättast
kunna systematiseras genom läget i förhållandet
till ljuskällan: solen eller månen. Bland dessa
ljusringar kan man således särskilja sådana, som
hafva solen till medelpunkt, som gå genom solen eller
som tangera några af de förstnämnda. De vanligast
förekommande äro de ringar, som hafva solen eller
månen i medelpunkten; dessa kallas i meteorologien
sol- l. mångårdar. Två olika storlekar förekomma, den
ene med ett vinkelafstånd från solen af ungefär 23°
och den andra med omkr. 46°. Gårdarna äro färgade med
rödt på inre och blått på yttre sidan. De förklaras
genom ljusets brytning i de uti luften sväfvande små
iskristallerna. Då dessa utgöras af sexsidiga prismor,
bilda två icke parallella och icke sammanstötande
sidoytor en vinkel af 60°, alltså samma vinkel som
i ett trekantigt liksidigt prisma. En ljusstråles
minsta deviation vid brytning i ett sådant isprisma
är omkr. 23°; följaktligen utträda efter en sådan
deviation en stor mängd strålar i nästan samma
riktning, analogt med de verksamma strålarna
hos regnbågen. Detta antagande förklarar
gårdens uppkomst, dess storlek och färgernas
anordning. 46-graders-gården förklaras vanligen
genom det antagandet att isprismornas axel står
lutande, så att den räta vinkeln mellan sido- och
grundytan utgör prismats brytande kant. Minimum af
deviation är då 46°. Af de ljusringar, som gå genom
solen eller månen, är sällan mer än ett fragment
synligt. Det enklaste och kanske vanligaste fallet
är ett stycke af en stor cirkel ofvanför solen,
då hon står lågt på himlen, i form af en vertikal
kolonn. Mer sällan framträder kolonnen äfven under
solen. Den förklaras genom ljusets reflexion mot
iskristallernas horisontala ytor. Genom solen går
ock en hvit ring, stundom kring hela horisonten, och
parallel med densamma samt af en bredd ungefär lika
med solens. De tangerande bågarna beröra gårdarna
merendels på den genom solen gående vertikallinien,
men äfven på sidorna kunna sådana framträda. Genom
kombination af två haloer uppstå på vissa punkter
starkare belysta och starkare färgade punkter,
t. ex. de i jämnhöjd med solen liggande bisolarna,
alstrade genom den förenade verkan af solgården
och en genom solen gående horisontal ring.
L. A. F.
Halofyter (af Gr. hals, salt, och fyton, växt),
bot., kallas de växter, som endast trifvas vid
hafsstränder eller å lokaler, som innehålla salt i jorden.
O. T. S.
Halogaland. Se Hålogaland.
Halogen. Se Saltbildare.
Haloïdsalter. Se Ammoniaksalter.
Halonia Lindley och Hutton, paleont., fossila
stamfragment från stenkolssystemet, utmärkta derigenom
att de äro försedda med spiralställda knölar,
mellan och på hvilka finnas smärre rutformiga
ärr. Till sin anatomiska byggnad öfverensstämma
de med Lepidodendron. Man är ännu ej fullt på det
klara med deras natur; några anses för rotstockar
af Lepidodendron, andra för sjelfständiga stammar.
A. G. N.
Halorageae R. Br., bot., en mindre omfattande
nat. fam. af vattenväxter, hvilka hafva blommorna
sam- eller skildkönade, sambladigt blomfoder,
som med pipen omgifver och är sammanvuxet med
fruktämnet, brämet fyrflikadt, hos några knappt
märkbart. Kronbladen äro fyra och snart bortfallande;
stundom saknas kronblad. Ståndarna äro vanligen 8
(sällan 4 eller 1). Stiftet är ett eller, oftare,
icke utveckladt. Frukten är fyrrummig, slutligen
skiljande sig i 4 enfröiga karpeller, eller ock en
enfröig nöt. Hit höra inom svenska floran slägtena
Myriophyllum Pont. och Hippuris L. O. T. S.
Hals. 1. Anat. (Lat. collum l. cervix), den
smala rundade kroppsdel, hvilken som en brygga förbinder
hufvud och bål; den kroppens stjelk, hvilken uppbär
hufvudet. Den stödes i sitt inre af de excentriskt
(bakåt) öfver hvarandra radade 7 halskotorna. Den
öfriga massan utgöres till största delen af muskler,
hvilka förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
