Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haltomys ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
korsform, 1751–62), med ett 143 m. högt torn, den
vackraste är Nikolaikyrkan, i ren gotisk stil,
fullbordad 1863 (tornet har en höjd af 144,2
m.). Bland öfriga offentliga byggnader märkas
börsen, byggd 1836–41, det nya skolhuset (bygdt
1837–40 på den forna domkyrkans plats), hvilket
inrymmer gymnasium och Johanneum (se nedan) jämte
stadsbiblioteket (230,000 bd och 5,000 handskrifter)
samt naturhistoriskt museum, och stadshuset, bygdt
af Karl XII:s minister Görtz och inköpt af staden
1722. Af anstalter för vetenskap och konst må
nämnas: det akademiska gymnasiet (grundadt 1610),
ursprungligen ett slags filosofisk fakultet, en
mellanlänk mellan Johanneum och universitet (det
omorganiserades 1873), och Johanneum, H:s äldsta
undervisningsanstalt, anlagd 1529 af Bugenhagen, nu
omfattande gymnasium och realskola, lärareseminarium,
slöjdskola, navigationsskola med observatorium,
läroanstalter för kirurgi, farmaci och byggnadskonst,
en botanisk och en zoologisk trädgård (den senare
en af de största i Europa, anlagd 1860–61), en
fornsakssamling, flere samlingar i "Kunsthalle"
samt det s. k. "Museum Godeffroy", en rik samling
naturalier från Söderhafvet, åstadkommen genom
köpmannen J. C. Godeffroy. Föreningar för vetenskap
och konst äro bl. a. konstföreningen, föreningen för
konst och vetenskap, antropologiska, geografiska,
patriotiska sällskapen, trädgårdsföreningen samt flere
sällskap för främjande af folkundervisningen. Antalet
milda stiftelser är mycket stort; här må nämnas
allmänna sjukhuset, ett dårhus (Friedrichsberg),
ett stort barnhus, ett hem för döfstumma och
ett för blinda, ett sjömanshem och den under
namnet "Das rauhe haus" i Horn utanför H. 1833
upprättade förbättringsanstalten. H. har en
mängd förlustelseställen, två stora teatrar
(Stadt- och Thaliateatrarna) samt 7–8 mindre
dylika. Teaterföreställningar infördes i H. på
1600-talet, och 1678 gafs den första operan. Under
F. L. Schröders och E. Lessings tid stod H:s teater
i stort anseende.
Ehuru H. framförallt är en handelsstad, är industrien
ingalunda obetydlig. 1875 sysselsatte den 26,735
personer. H. har stora sockerraffinaderier,
bränvinsbrännerier, cigarrfabriker, jerngjuterier
och maskinverkstäder m. m. samt i synnerhet
skeppsvarf. Med afseende på handelns storlek
intager H. fjerde rummet bland Europas städer (det
öfverträffas endast af London, Liverpool och Glasgow),
och handeln har under det senaste halfva seklet tagit
en förvånansvärd fart. 1836 egde staden 146 fartyg
om 25,722 tons, men 1880 496 fartyg om 245,709
tons, hvaraf 121 ångfartyg om 92,237 tons. 1881
inlupo 5,975 fartyg om 2,805,605 tons (deraf 96
svenska fartyg om 27,009 tons och 277 norska om
124,298 tons). Lifligaste samfärdseln eger rum med
Storbritannien, Nord-Amerikas förenta stater (den
transatlantiska trafiken har under de senaste åren
utvecklats jämförelsevis mest) och Skandinavien. Såsom
utvandringshamn står H. i Tyskland efter endast för
Bremen. 1880 befordrades derifrån 68,867 personer,
och summan af utvandrare, som 1832–
80 tagit sin väg deröfver, är 1,030,278. Flodfarten
på Elbe ofvanför staden är likaledes mycket stor. 1879
inlupo 7,385 flodfartyg och utgingo 7,388. S. å. egde
staden 2,788 flodfartyg, deraf 231 af jern. Införselns
värde steg 1881 till 2,018 mill. mark. För bedömande
af utförselns storlek saknas statistiska uppgifter,
sedan utförselafgifterna 1857 borttogos. Till handelns
befordrande finnas flere banker: ett riksbankens
hufvudkontor (som 1876 efterträdde den gamla, 1619
grundade Hamburgbanken), Nordtyska banken (1856),
Föreningsbanken (s. å.), Handelsbanken (1870)
m. fl. En vigtig gren af H:s affärsverksamhet
är sjöförsäkringsväsendet. Det första tyska
assekuranskompaniet bildades i H. 1765; nu finnas
20–30 sjöförsäkringsbolag, och försäkringssumman
uppgick 1877 till 2,017,5 mill. kr. – H. står
i jernvägsförbindelse med Berlin (sedan 1846),
Lybeck (sedan 1865), Altona (sedan 1867) och Venloo
(sedan 1872).
Historia. H. skall hafva blifvit grundlagdt af kejsar
Karl den store i början af 800-talet och gjordes
af Ludvig den fromme 831 till säte för en biskop
öfver de nordalbingiska landen. 834 upphöjdes det
nya biskopsdömet till ärkebiskopsdöme, men sedan
H. 845 blifvit förstördt af danska vikingar,
flyttades ärkebiskopssätet till Bremen (847)
och uppkallades med tiden efter denna stad. H:s
förste biskop och ärkebiskop var Nordens apostel
Ansgar, och de skandinaviska landen lydde under H:s,
sedermera Bremens ärkestift till 1104, då ärkebiskopen
i Lund blef primas för dessa lands kyrkor. (Om. H:s
ärkebiskopsstift jfr Ansgar sp. 830.) Omkr. 1110
kom staden under de holsteinske grefvarnas (af
huset Schauenburg) öfverhöghet, och från denna tid
utvecklade H. sig till en vigtig handelsstad. Under
kejsar Otto IV:s regering (1198–1218) blef det fri
riksstad. Genom handelsfördragen 1241 och 1255
med Lybeck lade H. grunden till hansan, och såsom
medlem af detta stora handelsförbund uppnådde det
en hög grad af blomstring. 1292 erhöll H. af de
holsteinske grefvarna full frihet att ordna sina
inre angelägenheter, och af friheten begagnade sig
staden till att 1410 upphäfva den dittills gällande
aristokratiska författningen genom att vid rådets sida
ställa ett sextiomannautskott af borgerskapet. Genom
den s. k. långa recessen af d. 16 Febr. 1529 infördes
reformationen. H. låg i ständiga strider med de
danske konungarna, hvilka såsom, hertigar af Holstein
gjorde anspråk på öfverhöghet. Först genom gottorpska
fördraget 1768 blef H:s oafhängighet erkänd, och
1770 erhöll H. säte och stämma på tyska riksdagen. H:s
handel, hvilken efter hanseförbundets upplösning vann
ökadt omfång, men under senare hälften af 1600-talet
kom på förfall, uppblomstrade åter under 1700-talet,
utbredde sig öfver hela Europa och antog under
nord-amerikanska frihetskriget (1775–83) karakter
af verldshandel. Under de franska revolutionskrigen
(1792–1814) drabbades H:s välstånd af hårda slag. I
synnerhet olycksbringande voro åren 1810, då staden
införlifvades med Frankrike, och 1813, då den slöt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
