- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
623-624

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamilton ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beskattningsrätten mellan de nord-amerikanska
kolonierna och engelska parlamentet nådde sin höjd,
uppträdde H. i både ord och skrift mot parlamentets
öfvergrepp ("the omnipotence of the parliament"), och
inom kort betraktades den 17-årige ynglingen såsom den
moderata oppositionens ledare och "orakel". Samtidigt
dermed öfvade han sig i vapnens bruk och blef kapten
vid New Yorks första artillerikompani. I fäktningarna
vid Harlem Heights och New Brunswick fäste han
Washingtons uppmärksamhet vid sig, och snart uppstod
mellan dem ett förtroligt förhållande, som hade till
följd att H. i Jan. 1777 lemnade sitt befäl och blef
Washingtons privatsekreterare med öfverstelöjtnants
titel. Denna plats lemnade han 1781 på grund af ett
tillfälligt missförstånd mellan de båda vännerna,
hvarefter han under Juli-Okt. s. å. åter deltog i den
aktiva krigstjensten. Efter Yorktowns kapitulation
(d. 19 Okt, 1781) började han studera juridik
och blef 1783 advokat i New York. 1787 valdes
H. till medlem af det i Filadelfia sammanträdande
förbundskonventet och uppträdde der såsom ledare
för det nybildade "federalist"-partiet, hvars
fordran på en stark förbundsregering, i motsats
till de s. k. "republikanernas" under Jefferson
yrkande på större frihet för de särskilda
staterna, hufvudsakligen genom hans förtjenst
gjordes gällande i konventets förslag till ny
förbundsförfattning. Tillsammans med Madison och
Jay utgaf han öfver förslaget till ny konstitution
en serie uppsatser, hvilka skulle förbereda hennes
antagande, och hvilka sedan samlades under titeln
The federalist. Såsom ledamot af staten New Yorks
konstituerande konvent, 1788, genomdref han antagandet
af förslaget till Förenta staternas nu gällande
författning, ehuru förslaget under konventets första
sammanträden hade en stark majoritet emot sig. Då
Washington 1789 bildade sitt första kabinett, kallade
han H. till finansminister, och denne framlade 1790
för kongressen en fullständig plan till ordnandet
af Förenta staternas finanser. Hans förslag,
som bl. a. gick ut på statsskuldens fondering,
inrättandet af ett myntverk och en bank, antogs,
och inom jämförelsevis kort tid lyckades H. att skapa
en offentlig kredit och ett ordnadt finanssystem. I
Jan. 1795 nedlade han sitt ämbete och återtog sin
sakförareverksamhet i New York, tillbakavisande
anbudet att såsom "chief justice" ställas i spetsen
för Förenta staternas lagskipningsväsende. Då
unionsarmén till följd af Frankrikes våldsåtgärder
1798 reorganiserades, blef H. Washingtons närmaste
man med titel af generalinspektör och utsågs efter
Washingtons död (1799) till dennes efterträdare
såsom öfverbefälhafvare för armén. Sedan han lemnat
de krigiska värfven, råkade han i tvist med Förenta
staternas vicepresident, Aaron Burr, som dödligt
sårade honom i duell, d. 11 Juli 1804. H. afled dagen
derefter. Sorgen öfver hans död var allmän i hela
unionen, ty hans medborgare betraktade honom såsom en
af sina ädlaste. – H:s samlade skrifter utgåfvos 1851.

Hamilton [hämiltön], James, engelsk pedagog,
föddes omkr. 1769 i London, och var till

yrket egentligen köpman, Då han 1798 slog sig
ned i Hamburg, beslöt han lära sig tyska, dock
utan användning af grammatik. Det tillgick så,
att han efter läraren ord för ord öfversatte ur en
tysk bok. Efter tolf lektioner kände H. sig mäktig
att läsa hvilken tysk bok som hälst, fann metoden
ypperlig och fick, sedan han 1815 nödgats slå sig
ned såsom språklärare i New York, tillfälle att med
mycken framgång tillämpa den på andra. 1823 flyttade
H. öfver till England och meddelade efter sin metod
språkundervisning i detta lands större städer. Han dog
i Dublin 1831. Grundtanken i den s. k. hamiltonska
metoden är att lärjungen vid inhemtandet af ett
främmande språk genom strängt ordagrann (mellanradig)
öfversättning skall inlära ett större förråd af
ord och grammatiska former, innan han öfvergår till
grammatikens studium. Det främmande ordet återgifves
alltid i sin ursprungliga, ej deriverade betydelse
och på samma sätt i alla möjliga förbindelser. När
lärjungen vunnit en tillräcklig kännedom om orden
öfvas han i att återgifra öfversättningen på
originalspråket. H. har redogjort för sin metod
i arbetet The principles, practice and results of
the hamiltonian system for the last twelve years

(1829). Den hamiltonska metoden, som i pedagogiskt
afseende ingalunda vunnit något större erkännande
eller tillämpats vid den allmänna skolundervisningen,
var en insats i den reaktion, som gjordes mot det
förr gängse pedanteriet att låta lärjungen belasta
minnet med en hop grammatiska regler, innan han lärt
känna något af språket i dess konkreta form. Det
mest bekanta exemplet på den hamiltonska metodens
tillämpning i Sverige är en mellanradig öfversättning
af Caesars "De bello gallico". Jfr F. C. Nordströms
afhandling "De methodo instituendi hamiltoniana"
(1839).

Hamilton [hämiltön], James, skotsk predikant född i
Stratblanc i grefskapet Stirling 1814, tjenstgjorde
såsom prest först i Perthshire, sedermera i
Edinburgh och slutligen såsom föreståndare för
en talrik presbyteriansk församling i London, der
han vann stort rykte som predikant. Död 1867. Af
hans många mycket spridda uppbyggelseskrifter må
endast nämnas: Life in earnest ("Allvar i lifvet",
1852), The mount of olives (’"Oljoberget", 1855)
och The happy home ("Ett lyckligt hem", 1864). – 1854
grundlade H. månadsskriften "Excelsior", afsedd att
vara ett föreningsband mellan olika spiritualistiska
trosbekännelser.

Hamilton [hämiltön], Gail, pseudonym för den
nord-amerikanska författarinnan M. A. Dodge.

Hamiltonska metoden. Se Hamilton, James.

Hamingja kallades i nordens forntid ett slags
qvinliga skyddsänglar, som troddes ledsaga menniskan
och råda för hennes lycka. Ordet förekommer äfven
appellativt i betydelsen lycka. Hamingjorna stå i
sin verksamhet nära nornor, diser och följor, med
hvilka de ofta förvexlas; dock uppträda de ej gerna i
djurskepnad, såsom de sistnämnda. När en menniska dog,
öfvergick hamingjan till den aflidnes son eller dotter
eller någon annan kär frände, och hamingjan vardt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free