- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
635-636

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sjelf nedskurit liket. Detta väckte stor anstöt
bland det okunniga folket och förorsakade hans
anklagelse först infor konsistorium och derefter inför
häradsrätten, der han dömdes tjensten förlustig,
derför att han fallit bödeln i ämbetet och förnedrat
sitt presterliga kall. Han återfick väl af kunglig
nåd heder och ära, men hans bemödanden att återfå
någon presterlig tjenst voro fruktlösa. Under sina
sista år bodde han i en gränd å Norrmalm, hvilken
efter honom fick namn af "Mäster Samuels gränd". Han
dog i Stockholm 1665.

Hammarkind. 1. Härad i Östergötlands län, Hammarkinds,
Stegeborgs och Skärkinds domsaga. Areal 101,804
har. 19,243 innev. (1880). Häradet bildar med Skärkind
ett fögderi och omfattar två tingslag: Hammarkinds
härads tingslag och Stegeborgs skärgårds tingslag,
samt följande socknar och sockendelar: Skinberga,
Ringarum med största delen af Valdemarsviks köping,
Mogata, Börrum, Gryt, Skällvik och S:t Anna, större
delarna af Vestra Husby och Drothem och en mindre del
af Yxnerum. – 2. Kontrakti Linköpings stift. 21,079
innev. (1880). Det omfattar följande pastorat:
Söderköping med Skinberga, Mogata med Börrum, Skällvik
med S:t Anna kapell, Gryt, Ringarum, Drothem och
Vestra Husby.

Hammarlag, samtliga de smeder, som arbeta vid en
stångjernshammare. Vid vallonsmidet (se Härdsmide),
der smältning och räckning försiggå vid olika
härdar, utgöres hammarlaget af smältaremästare,
mästersven och smältaredrängar vid smältarehärden
samt mästerräckare, räckaredrängar och gujarer,
eller koldrängar, vid räckarehärden. Vid tysk- och
franchecomté-smidena utgöras räckarlagen af mästare,
mästersvenner och kolpojkar, hvilka ombesörja både
räckningen och smältningen. Vid lancashire-smidet åter
utföres smältningen af mästare med deras drängar,
hvaremot vid vällugnen, der räckningen försiggår,
utom räckare äfven måste finnas en vällare,
som sköter jernet i ugnen. Vid stångjernsvalsverk
har benämningen räckare blifvit utbytt mot valsare.
C. A. D.

Hammarland, socken på Åland, af Ålands härad och
domsaga. Areal, jämte Eckerö, som förut var kapell
under H., 220,9 qvkm. 1,669 innev. (1880). Utgör
ett imperielt pastorat af 2:dra kl., Åbo ärkestift,
Ålands prosteri. O. I.

Hammarlunda, socken i Malmöhus län, Frosta
härad. Arealen 2,444 har. 1,370 innev, (1880). Annex
till Harlösa, Lunds stift, Frosta kontrakt.

Hammarlöf, socken i Malmöhus län, Skytts
härad. Arealen 1,053 har. 758 innev. (1880). H. bildar
med Vemmerlöf ett regalt pastorat af 1:sta kl.,
Lunds stift, Skytts kontrakt.

Hammarskatt, kamer., afgift till staten, lagd på
smidestillverkningen. Hammarverken taxerades på
1600-talet för viss årlig tillverkning. År 1695
skedde ny uppskattning af tillverkningen och
bestämdes hammarskattens belopp till 1 proc. af
tillverkningen. 1803 fördubblades den för nya härdar,
men 1846 återgick man till 1 proc.; 1857 nedsattes
hammarskatten med

hälften, och 1860 upphäfdes densamma helt och hållet.
Kbg.

Hammarskifte. Se Egoskifte.

Hammarskiöld–Risellschöldska stipendiefonden, en af
lagmannen Kristian Kristofer Risellschölds enka,
Vendela Hammarskiöld, stiftad fond på 40,000 kronor,
ur hvilken stipendier, till sammanlagdt årligt belopp
af 1500–1700 kr., utdelas till officerare, som begagna
undervisningen vid krigshögskolan samt vid artilleri-
och ingeniör-högskolan. De första stadgarna för
stipendiefonden utgåfvos d. 25 Nov. 1851. De nu
gällande stadgarna äro af d. 23 Maj 1879. Fonden
förvaltas af en direktion af fyra personer, hvilka
förordnas af K. M:t på förslag af inspektören för
militärläroverken. C. O. N.

Hammarskjöld, svensk adlig ätt, härstammar från
krigaren Per Mikaelsson (se H. 1), som 1610 adlades
med namnet H.

1. Hammarskjöld, Per Mikaelsson, krigare,
utnämndes 1611 till ståthållare på Borgholm och
öfverbefälhafvare på Öland samt lyckades tvänne gånger
omintetgöra danskarnas försök att bemäktiga sig
ön (Febr. 1612), men måste i Juni 1612, sedan
fienden nedskjutit befästningarna, uppgifva slottet
och ön. 1621 blef H. ståthållare på Kalmar slott
och 1622 öfverste på Borgholm och Öland, men lemnade
s. å. sistnämnda befattning. Död d. 12 April 1646.

2. Hammarskjöld, Lorenzo (egentl. Lars. Han
skref sig sjelf Hammarsköld), literatur- och
konsthistoriker, kritiker, den föregåendes
ättling i 5:te led, föddes på Tuna gård
i Tuna socken, Kalmar län, d. 7 April
1785. 1801 blef han student i Upsala
och 1805 filos. kand. samt disputerade 1806
för graden. Redan dessförinnan hade han begynt en
författarebana, som både genom sin omfattning och
sin inre halt skulle blifva af verklig betydenhet för
den svenska literaturen. Hans första offentliggjorda
uppsats om den nyare tyska literaturen, införd i
"Linköpingsbladet" 1804, bebådade den nya riktning,
som snart skulle göra sitt intåg i Sveriges vitterhet,
i det nämligen Tieck och Novalis, nyromantikernas
målsmän, der närmare omtalas. 1803 hade bland
några studenter, mest östgötar, uppstått ett sällskap,
"Vitterhetens vänner" (V. V.) hvars verksamhet i
hufvudsaklig mån främjades af H. Utom honom
voro V. G. Lagus, Rääf, Livijn, Hallström
(sedermera biskop) m. fl. deltagare i detsamma.
Mest utpräglade voro redan då Livijn och H.,
hvilkas bekantskap begynt vid denna tid och ledde
till en ungdomlig brefvexling (1803–10), som helt
nyligen blifvit offentliggjord af R. Hjärne i "Dagen
före drabbningen" (1882). Till följd af ett för
litet antal betyg måste H. afstå från att promoveras
1806 och begaf sig i stället till Stockholm, der
han på hösten s. å. inskrefs som e. o. amanuens
i k. biblioteket. Det var nu han med full
kraft egnade sig åt vitterheten och kritiken.
Tätt på hvarandra följde hans Öfversättningar
och imitationer efter äldre och nyare skalder

(1806), Försök öfver konsten att öfversätta poemer,
efter Horatius (1807), Försök till en kritik öfver
Fr. Schiller
(1808) och dessutom i den periodiska
pressen åtskilliga uppsatser af blandadt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free