- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
651-652

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamnordning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till olika delar af detsamma, anvisa tjenlig
ankarplats eller tilläggningsplats m. m. Hamnlots
tillhör ej lotsverket, utan antages i allmänhet af
hamnkaptenen. R. N.

Hamnordning, sjöv., för en sjöstad af vederbörande
myndighet fastställd författning till sjöfarandes
efterrättelse. Ehuru föreskrifterna för olika hamnar
äro ganska skiljaktiga, öfverensstämma de dock
väsentligen deruti att fartyg ej får ankra eller
förtöja på annan plats än den hamnbefälet anvisar,
att befälhafvare om fartygets ankomst och afsegling
skall göra anmälan å hamnkontoret, ej i hamnen
utkasta något, som kan förorsaka uppgrundning, icke
utan tillstånd lossa skott eller hafva eld och krut
ombord, anmäla om smittosam sjukdom finnes ombord
o. s. v. Hamnordningen, som vanligen är tryckt på
olika språk, tillställes befälhafvaren vid fartygets
ankomst. Jfr Hamnkapten, Hamnfogde och Hamnlots.
R. N.

Hamnpenningar. Se Hamnafgift.

Hamnservis. Se Hamnbetjening.

Hamnskär, holme bland Paternosterskären utanför
Marstrand. På holmen är uppförd en fyr, kallad Pater
noster ("fader vår").

Hamntaxa. Se Hamnafgift.

Hamntid, den tid, hvarmed i någon viss hamn floden
inträffar senare än månens meridianpassage. Jfr Ebb
och flod.

Hamnumgälder. Se Hamnafgift.

Hamnvakt, sjöv., den del af en skeppsbesättning,
som nattetid fördelas till vaktgöring i hamn, eller
då fartyget ligger till ankars. R. N.

Hamon [amång], Jean Louis, fransk målare, f. 1821,
var i sin ungdom bestämd för det presterliga ståndet,
men visade så stora anlag för målning, att han 1840
skickades till Paris för att helt och hållet få
följa sin böjelse. Der studerade han först under
Paul Delaroche och, då denne vistades i Rom, hos
Gleyre. I slutet af 1840-talet utställde han flere
arbeten, af hvilka Kristi graf nu finnes i museum i
Marseille, och utförde för porslinsfabriken i Sèvres
flere kompositioner å vaser, hvilka voro synliga
vid de första verldsutställningarna i London och
Paris. Det lätta dekorativa manér, som naturligen
sammanhängde med denna porslinsmålning, förblef
sedan en egenhet hos H., ty hans figurer äro alla
lätt och luftigt antydda endast såsom förbisväfvande
fantasiskuggor. Men 1852 lemnade han Sèvres och egnade
sig på nytt åt oljemåleriet, hvarvid han sällade sig
till den af Gérome grundlagda neogrekiska riktningen,
och i 1853 års salon utställde han sin bekanta idyll:
"Min syster är icke här". Likaså uppträdde han vid
1855 års verldsexposition med flere taflor i samma
anda, hvilka väckte mycket uppseende, och som för
öfrigt, ehuru de ville antyda grekiskt lif, dock
hade föga med den verkliga antiken att göra. Efter
en resa i östern 1856 fortsatte H. med mycken flit
att måla i samma stil. Han var i det hela en bland de
trognaste anhängarna af den neogrekiska riktningen,
hvilken han icke utbytte mot någon annan. Han afled
i södra Frankrike 1874. C. R. N.

Hampa, Cannabis, Tourn., bot., ett slägte hörande
till nat. fam. Cannabineae Endl.

(afsöndrad från Urticaceae l. Urticeae Juss.),
kl. Dioecia L. – Vanliga hampan, C. sativa, är en
ettårig ört, med upprätt, styf stjelk och motsatta
eller spiralställda, 5–9-fingradt delade blad;
hanblommorna i nästan enkla, glesa, hängelika,
vipplikt förenade ax; honblommorna parvis sittande
i öfre bladvecken, med slidlik, klufven kalk;
blommorna grönaktiga. Frukten består af en plattadt
äggrund nöt, med glatt, glänsande grått l. gröngrått
skal, som lätt delas i två hälfter, inneslutande en
hvit, oljerik, af två hjertblad och en liten brodd
bestående kärna, som är omgifven af en grönaktig
hinna. Frukten är officinel under namnet Fructus
cannabis,
"hampfrön", och nyttjas på grund af sin
halt af olja och fröhvita till en likaledes officinel
emulsion, emulsio cannabina, hvilken ofta nyttjas i
urinvägarnas sjukdomar. Den ur frukten pressade feta
oljan är gröngul, men blir med tiden brungul; den
nyttjas för tekniskt behof. "Hampfrön" är en vanlig
föda åt burfoglar. Om den narkotiska hampörtens
användning se Hasjisch. "Hampa" är föröfrigt det
allmänna kollektiva namnet för de långa, starka
och sega fibrer (bastceller), som genom särskilda
åtgärder ("rötning" och "bråkning") frigöras ur
hampörtens stjelkar och användas till gröfre tyger
samt företrädesvis till finare eller gröfre snören,
rep och kablar. Hampväxten härstammar från Persien och
Ostindien samt odlas nu i såväl kallare tempererade
som tropiska land. O. T. S.

Hampden [hämdön], John, engelsk patriot, kusin till
Cromvell, f. 1594, studerade i Oxford och invaldes
1621 till ledamot af underhuset samt var derefter
ända till sin död medlem af parlamentet. Han framstod
ingalunda såsom talare, men synes hafva utvecklat
mycken duglighet såsom komitéledamot. 1626 tog
han verksam del i uppsättandet af anklagelsen mot
konungagunstlingen Buckingham, men 1627 blef han
kastad i fängelse för sin vägran att betala en af
regeringen utskrifven skatt under form af tvångslån,
och tio år derefter förvärfvade han åt sitt namn dess
stora glans genom sitt motstånd mot betalningen af en
annan olaga skatt, de s. k. skeppspenningarna. Han
dömdes väl att betala och blef dessutom pliktfälld,
men folket eggades derigenom till motstånd
mot konungamaktens missbruk. H. framstår såsom
medelpunkten i engelska revolutionens tidigare
historia och undanskymmer de i sjelfva verket långt
inflytelserikare oppositionsmännen Eliot och Pym. I
det "långa parlamentet" (1640–53) utvecklade han en
outtröttlig verksamhet i komitéerna och följde för
öfrigt Pym såsom sin ledare. Han gjorde domarena
ansvariga för de misshandlingar, som hade utöfvats
till följd af vägran att betala skeppspenningarna; han
tillhörde den komité, som uppsatte anklagelseakten
mot earl Strafford; han var en af upphofsmännen
till den föreställning rörande rikets tillstånd,
som underhuset i Nov.
1641 afgaf, och hvars syftemål väl förnämligast
var att varna folket att sätta för mycken tillit
till konungens uppriktighet. H. var en af de fem
underhusledamöter, som konungen i Januari
1642 ville häkta i underhusets sessionsrum.
Efter brytningen med konungen insattes han i det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free