Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelsfördrag, polit. ekon., särskilda öfverenskommelser stater emellan med hänsyn till deras handelsförhållanden - Handelskammare, en samling köpmän och f. d. köpmän, utsedda för att åt ett lands styrelse och dess organ antingen på begäran eller af eget initiativ gifva råd i frågor rörande handel och näringar - Handelskemist, en person, som sysselsätter sig med att på derom af vederbörande köpmän, fabrikatner, m. fl. framställd begäran, kemiskt undersöka i handeln förekommande varor samt på grund af sina undersökningar deraf afgifva utlåtande eller intyg om varans beskaffenhet - Handelskollegium. Se Handels- och ekonomi-kollegium - Handelskompani, den form för den stora handeln, som särskildt för 1600- och 1700-talen var kännetecknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fartyg samt hafva samma seglationsrätt som dessa
(derifrån plägar likvisst undantagas den egentliga
inrikes seglationen på floder, kanaler och
insjöar). På sådant sätt hafva handelsfördragen fått
en vigtig betydelse för ett friare varubyte. Liksom
dessa fördrag kunna anses såsom första upphofvet och
grunden till folkrätten, så skola de helt säkert
derjämte också kraftigt medverka till en vidare
utveckling af de folkrättsliga förhållandena. I
detta hänseende behöfver man blott erinra sig de
olika förhållanden, som under krigstillstånd mellan
tvänne makter nu ega rum i fråga om undersåtarnas
privategendom, och dem, som fordom egde rum, då
genom utrustande af kaparefartyg och annorledes
den ena nationen sökte på allt upptänkligt sätt
skada den andra. – I afseende på varaktigheten af
fördragen pläga numera vanligen handels- såväl som
sjöfartsfördragen afslutas för någon bestämd tid, med
föreskrift om fortfarande bestånd, derest de ej inom
viss utsatt tid å någondera sidan blifvit uppsagda.
R. E. E-m.
Handelskammare (T. handelskammer, Fr. chambre
de commerce), en samling köpmän och f. d. köpmän,
utsedda för att åt ett lands styrelse och dess organ
antingen på begäran eller af eget initiativ gifva
råd i frågor rörande handel och näringar. I den
mån handelns utveckling framstod såsom ett af de
vigtigaste medlen för en nations välstånd, blef det
för de styrande angeläget att genom lagstiftning och
andra åtgärder söka befordra och uppmuntra densamma,
och dervid framställde sig snart nödvändigheten
att vid behandlingen af vigtigare frågor rörande
handeln inhemta upplysningar och råd af sakkunniga
personer. Denna nödvändighet blef dess större, ju mera
omfattande handelsförhållandena blefvo, och i samma
mån de sträckte sig till vidt skilda land. Detta
föranledde först i Frankrike inrättandet af
handelskamrar, hvilkas ledamöter utsagos af och bland
de handlande sjelfva. Den första handelskammaren lärer
hafva blifvit upprättad i Marseille 1612. Sedermera
inrättades sådana i Dunkerque och Paris år 1700, i
Lyon 1702, i Rouen och Toulouse 1703, i Montpellier
1704, i Bordeaux 1705, i Rochelle 1710, i Lille
1714 och i Bayonne 1726. Under nationalförsamlingen
undertrycktes handelskamrarna, men blefvo å nyo
upprättade under konsulatet genom beslut af d. 24
Dec. 1802, enligt hvilket 22 handelskamrar skulle
inrättas. Handelskamrarnas råd böra inhemtas
i frågor: om föreslagna förändringar rörande
handelslagstiftningen; om inrättandet af börser; om
anställande af vexelagenter eller mäklare; om taxor
och reglementen för kurtage o. d.; om inrättande
af handelsdomstolar inom deras verksamhetsområde;
om upprättande af lokala bankinrättningar och om
förslag till de allmänna arbeten i orten, hvilka hafva
afseende på handeln. Ledamöterna, till antalet 9–15,
utses bland köpmän, som äro minst 30 år gamla och
minst fem år idkat handelsrörelse. Tjenstetiden
är tre år, och en tredjedel af ledamöterna afgår
årligen. I Preussen inrättades handelskamrar 1848,
i Bajern 1850 och i
Sachsen 1862. De preussiska handelskamrarna hafva ej
blott att afgifva infordrade yttranden om frågor,
som röra handel och näringar, utan jämväl att årligen
till handelsministern aflemna en allmän berättelse
öfver handelns och industriens ståndpunkt inom deras
krets. De kunna när som hälst af egen tillskyndelse
meddela sina iakttagelser rörande handelns och
näringarnas ställning samt sina åsigter om deras behof
och sättet för deras tillgodoseende. I Sverige hafva
några egentliga handelskamrar icke kommit till stånd,
hvartill väl i någon mån orsaken torde kunna sökas i
den ställning inom representationen, som handelns
och näringarnas målsmän såsom ett särskildt stånd
(borgareståndet) intogo. I visst hänseende kunna
väl de genom 1846 års Handelsordning tillkomna
handelsföreningarna anses hafva haft till uppgift
att supplera handelskamrarna, och detta kan i ännu
högre grad anses vara förhållandet med de först
år 1867 i Stockholm och sedermera i öfriga större
städer inrättade handels- och sjöfartsnämnderna,
hvilkas befogenhet till icke oväsentlig del
är densamma som de franska handelskamrarnas.
R. E. E-m.
Handelskemist, en person, som sysselsätter sig med
att på derom af vederbörande köpmän, fabrikanter,
m. fl. framställd begäran, kemiskt undersöka i
handeln förekommande varor samt på grund af sina
undersökningar deraf afgifva utlåtande eller intyg
om varans beskaffenhet (om hon är förfalskad, för
helsan skadlig o. s. v.). En handelskemist bör icke
blott ega grundliga kunskaper inom kemien, särskildt
den analytiska, utan äfven vara hemma i allmän
och speciel varukännedom. Handelskemisterna kunna
antingen vara aflönade af staten eller af den kommun,
hvarest de äro bosatta, eller ock är deras verksamhet
af hufvudsakligen enskild natur, i hvilket fall
deras inkomster bero af mängden och beskaffenheten
af uppdrag. I Sverige, der särskilda handelskemister
finnas endast i några få större städer, förhåller
det sig ungefär på sistnämnda sätt. De svenske
handelskemisterna äro icke, såsom på flere ställen
utrikes är fallet, edsvurne ämbetsmän, och deras
utlåtanden hafva följaktligen icke mera rättsligt
vitsord än hvilken annan kemists som hälst. I
smärre städer och på landsbygden utföra vanligen
tjenstemännen vid de agrikulturkemiska stationerna
eller apotekarna handelskemiska undersökningar,
när sådana förekomma. S. J-n.
Handelskollegium. Se Handels- och ekonomi-kollegium.
Handelskompani, den form för den stora handeln,
som särskildt för 1600- och 1700-talen var
känntecknande. Första anledningarna till dess
uppkomst gåfvo de nya banor, som öppnades för
verldshandeln efter de stora geografiska upptäckterna
under 1400-talet, ty efter den tiden inträdde direkt
förbindelse med Indien (den var ej längre en förening
af karavanhandel och Medelhafskustfart), och Amerika
drogs in i nätet af handelsrörelsen. Politiska orsaker
medverkade ock. De af Hugo Grotius framställda
åsigterna om "mare liberum", d. v. s. "fritt haf"
för alla nationer, voro en nyhet, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
