- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
675-676

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelskompani, den form för den stora handeln, som särskildt för 1600- och 1700-talen var kännetecknande - Handelskris, polit. ekon., en plötslig förlamning af affärs- och näringslifvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enskilda företagsamheten genom samlade kapital ernått
kraft och medel att verksamt uppträda i täflan på
verldsmarknaden, var handelskompaniernas sista timme
slagen. De upphörde då att vara en god affär och
fingo i många fall vara glada att kunna åt staten
öfverlemna utredandet af de trassliga affärerna. Redan
år 1769 kunde en fransk författare, Morellet, uppräkna
55 stycken monopoliserade handelskompanier för utrikes
handel, hvilka störtat. I franska Ostindiska kompaniet
gingo 30 mill. livres förlorade; holländska Ostindiska
kompaniet dignade 1795 under en skuldbörda af 112
mill. floriner, och t. o. m. det engelska Ostindiska
kompaniet, som i politiskt hänseende spelat en så
lysande rol, var såsom handelsföretag misslyckadt
samt måste slutligen regelbundet genom lån anskaffa
medlen till de årliga utdelningarna. J. H.

Handelskris, polit. ekon., en plötslig förlamning
af affärs- och näringslifvet. Dess vanliga symtom
äro prisfall på och hämmad afsättning af varor,
inskränkning af krediten, konkurser, en mängd
nedlagda affärer, ringa affärslust, låg arbetslön
och arbetsbrist o. s. v. Ibland inskränka sig dylika
förlamningar till en enda näringsgren eller ett
färre antal sådana; i andra fall åter sträcka de sig
samtidigt till flere eller utbreda sig successivt
från den ena till den andra. I båda dessa fall kan
handelskrisen antingen vara begränsad till en ort
eller ett land eller ock sprida sig från det ena
landet till det andra, så att den ibland slutligen
öfvergår till en verldskris. Jämte dessa olikheter
i omfattning och utbredning förete handelskriserna
olikheter dels i den häftighet och styrka, med
hvilka de utbryta, dels i den tidslängd, hvarunder
de fortvara. – Dylika plötsliga förlamningar äro
egendomliga för det moderna näringslifvet, och
detta ej blott i den meningen, att de öfver hufvud
taget först uppkomma der dettas former utvecklat
sig, utan ock så, att de tilltaga i omfattning,
utbredning och styrka i samma mån som näringslifvet
utvecklar sig i modern riktning. Riktigheten af
denna iakttagelse framgår äfven af en ytlig blick
på krisernas historia. Nämnda förhållande får också
lätt sin förklaring, om man undersöker orsakerna
till handelskriser. Den omedelbara orsaken till
hvarje kris är en sådan rubbning af förhållandet
mellan varuproduktionen (i vidsträckt bemärkelse) och
varuafsättningen, att ej blott varuprisen i betydlig
grad sjunka, utan ock stora massor af produkter sakna
afsättning eller ej kunna afyttras till något så när
skäliga pris. I de näringsgrenar, i hvilka en dylik
rubbning inträffar, går en del affärer under, och de
i dem nedlagda kapitalen förloras; de öfriga inskränka
sin produktion eller underlåta åtminstone att utvidga
den. Derigenom minskas efterfrågan efter de produkter,
som förstnämnda näringsgrenar använda såsom råämnen
och hjelpmedel, hvilket leder till att priset på dessa
sjunka och deras afsättning hämmas. Derjämte minskas
naturligtvis äfven efterfrågan efter arbetare i alla
dessa yrken; arbetsbrist uppstår, och arbetslönen
sjunker. Då på detta sätt inom flere näringsgrenar
inkomsterna betydligt reducerats, måste konsumtionen
ej blott

af lyxartiklar, utan äfven af verkliga
nödvändighetsvaror inskränkas. Den derigenom minskade
efterfrågan efter ytterligare en klass af varor
nedtrycker dessas pris och hämmar deras afsättning
o. s. v. Dylika rubbningar äro tydligen ej möjliga,
så länge hvar och en hufvudsakligen producerar för
sina egna behof. Först sedan arbetsfördelning blifvit
formen för näringslifvet, kan det komma i fråga, att
stora massor producerade varor blifva onyttiga till
följd af bristande afsättning. Och i samma mån som
denna arbetsfördelning utbreder sig och blir allt
mer komplicerad samt dess nödvändiga komplement,
krediten, utvecklad, måste sådana rubbningar ej
blott kunna uppstå lättare, utan äfven sprida sig
från näringsgren till näringsgren och från land
till land. Derför äro också kriserna både af större
intensitet och extensitet i de stora kulturlanden
än t. ex. i Sverige. – De omständigheter, som kunna
framkalla sådana rubbningar mellan produktion och
afsättning, att handelskriser uppstå, äro många
och olikartade. Den vigtigaste gruppen af dylika
omständigheter bildas af de orsaker, som framkalla
öfverdrifven produktion eller import af ett eller
flere slags varor. Till denna grupp höra först
och främst öppnandet af ny marknad för vissa varor,
större krigs utbrott och afslutande, missväxt o. d. De
föranleda närmast en prisstegring på ett eller flere
slags varor (vid krigets utbrott stegras behofvet
af och priset på krigsförnödenheter, under det att
behofvet af och priset på andra varor sjunka; efter
fredsslutet inträffar motsatsen). Dessa prisstegringar
framkalla i sin ordning ökad produktion eller import
af de produkter, hvilkas pris stigit; medelbart ökas
äfven produktionen eller importen af de produkter, som
erfordras för de förras produktion. Men denna stegring
af produktionen eller importen håller sig sällan
inom de gränser, som de gynsamma konjunkturerna
föreskrifva. De producenter eller importörer, som
vilja tillgodogöra sig dessa konjunkturer, räkna ut,
att storleken af den vinst de komma att skörda är
beroende af dels den skyndsamhet hvarmed, dels den
utsträckning hvari de lyckas utvidga sin produktion
eller import. Men de sakna deremot vilja eller förmåga
eller bådadera att grunda sina beräkningar på en
ens närmelsevis riktig uppskattning af de gynsamma
konjunkturernas betydelse och varaktighet, och hvar
och en förbiser, att ej blott han ensam, utan äfven
en massa andra producenter öka sin produktion eller
import för att tillgodogöra sig de höga prisen. Redan
dessa omständigheter vore ofta tillräckliga för
att åstadkomma en för stor produktion eller import
af vissa varor. Dertill kommer dock vidare, att
hvarje betydligare prisstegring är särdeles egnad att
framkalla mer eller mindre vilda spekulationer. En
massa personer göra uppköp af de ifrågavarande varorna
för att, sedan återigen prisstegring inträffat,
sälja med vinst. Genom dessa spekulationer ökas
tydligen ytterligare efterfrågan och dermed prisen,
och denna stegring är i sin ordning en sporre till
ökade spekulationsköp o. s. v. Dessa spekulationsköp
rikta sig visserligen först

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free