Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hansen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1864–Nov. 1865 var H. för tredje gången krigsminister
samt genomförde med mycken kraft och opartiskhet
den reduktion af hären, som genom hertigdömenas
afträdande blifvit nödvändig. Död d. 22 Juni 1873.
E. Ebg.
Hansen, Maurits Christoffer, norsk skald, och
skollärare, född i Modums socken i Buskeruds amt
d. 5 Juli 1794, blef student 1814 och egnade sig åt
filologiska studier, men aflade aldrig någon akademisk
examen. 1816 blef han lärare i norska och franska
vid krigsskolan, samt flyttade 1820 till Trondhjem,
hvarest han fick anställning som lärare vid stadens
borgare- och realskola och från 1825 tillika var
adjunkt vid katedralskolan. 1826 blef han öfverlärare
vid Kongsbergs "middelskole" och dog d. 16 Mars 1842,
bruten af öfveransträngning och näringsbekymmer. Som
skolman utgaf H. ett stort antal grammatikaliska
och lexikaliska läroböcker, latinska klassiker och
handböcker i historia; men sin största betydelse
hade han som skald och spirituel novellist, ehuru han
var starkt påverkad af Lafontaine, Motte-Fouqué och
Tieck. Hans skildringar af den norske bondens karakter
och dagliga lif äro, enligt den nyare kritikens dom,
behäftade med väsentliga brister. Lyckligare var han
i sina teckningar af det norska småstadslifvet. Bland
hans många arbeten må nämnas: Digtninger (1816),
Ottar af Bretagne (1819), Theodors dagbog (1820–21),
Keadan eller Klosterruinerne (1825), Tone (1843)
och Polykarps supplerede manuskript (1844). Hans
samlade noveller utgåfvos 1855–58, i 8 bd, af
hans vän skalden C. N. Schwach. För närvarande
(1882) förberedes ett urval af H:s skrifter.
O. A. Ö.
Hansen, Pete Andreas, dansk astronom, föddes d. 2
Dec. 1795 i Tondern i Slesvig och egnade sig först åt
urmakeriyrket. 1819 kom han i beröring med professor
H. K. Schumacher i Köpenhamn, hvilken insåg hans
begåfning för matematiska och astronomiska studier
samt af Fredrik VI utverkade tillstånd för honom
att deltaga i den då pågående gradmätningen. Sedan
deltog han i Schumachers arbeten och ådrog sig dervid
i sådan grad fackmännens uppmärksamhet, att han 1825
blef kallad till direktör för observatoriet i Gotha,
hvilken plats han beklädde till sin död, d. 28 Mars
1874. H. vann i synnerhet ryktbarhet genom mångfaldiga
och utmärkta arbeten på den teoretiska astronomiens
område. Han höjde väl icke i principielt hänseende
denna vetenskap öfver den ståndpunkt, dit den blifvit
förd af Lagrange och Laplace ; men genom sinnrikt
uttänkta metoder förbättrade han väsentligen de
räkneföreskrifter, genom hvilka himlakropparnas
s. k. störingar numeriskt beräknas. Genom flere
omsorgsfulla och omfångsrika tillämpningar af sina
metoder bevisade han deras brukbarket. En frukt
af dessa äro de i gemenskap med K. F. R. Olufsen
utgifna Tables du soleil (1854), Tables de la lune
(1857), för hvilka ett pris af 1,000 pund sterling
(omkr. 18,000 kr.) tillerkändes honom af engelska
regeringen, samt Tafeln der Egeria (1867), de första
i sitt slag. Ett omfångsrikt arbete rörande teorien
för Jupiter och Saturnus
blef aldrig fullbordadt, ehuru det påbörjades
redan före 1830. En del deraf, Untersuchungen
über die gegenseitigen störungen des Jupiters
und Saturns, utkom 1831 och prisbelönades
af Berlin-akademien. Äfven på andra
områden offentliggjorde H. många värdefulla
arbeten. Särskildt framstående äro de afhandlingar
inom den högre geodesien, Geodätische untersuchungen
(1865 och 1869), Von der methode der kleinsten
quadrate und ihrer anwendung auf geodäsie (1868)
m. fl., som han utgaf under de tio sista åren af
sitt lif. H. G.
Hansen. 1. Hans Peter H., dansk affärsman och
politiker, föddes d. 6 April 1797 i Köpenhamn, hvarest
han från 1822 idkade affärsverksamhet. 1846 blef
han direktör för Nationalbanken och 1848 medlem af
"Grosserersocietetets" komité. Från 1856 var han
den egentlige ledaren af nationalbankens styrelse
och visade en framstående duglighet under den stora
handelskrisen 1857. År 1832 blef han en af Köpenhamns
"32 mänd" (den tidens "byråd", stadsfullmäktige)
och 1840 "borgerrepresentant" (stadsfullmäktig)
samt var 1841–46 rådman, från sistnämnda år till
sin död å nyo borgerrepresentant och 1853–58
borgerrepresentanternes "formand" (ordförande). I
denna egenskap utöfvade han ett vigtigt inflytande
på stadens kommunala förhållanden. Äfven politiska
förtroendeuppdrag erhöll H. upprepade gånger. 1835–46
var han ständerdeputerad, 1848–49 medlem af den
grundlagstiftande riksförsamlingen samt 1850–53 af
landstinget, och i alla dessa församlingar var han en
af det nationalliberala partiets ledare. Derjämte var
han en af stiftarna af "det skandinaviske selskab"
(1843), "den slesvigske hielpeforening" (1844,
med syftemål att understödja nordslesvigarnas
nationella sträfvanden) och den mot ministèren
Örsted oppositionella "Förening til at värne om
grundloven" (1854). 1856 blef H. etatsråd. Död
d. 15 Sept. 1861. – 2. Andreas Nikolaj H., dansk
affärsman, den föregåendes broder, föddes i Köpenhamn
d. 14 Sept. 1798, fick vid unga år anställning
hos handelshuset Hambro samt blef 1822 chef för
en filial af detsamma, i Kristiania, hvarest han
dref en betydande spanmålshandel, och 1824 delegare
i firman. 1836 grundlade H. ett eget handelshus,
som öfvertog huset Hambros affärer, då detta 1840
flyttade till London. Han förvärfvade en betydlig
förmögenhet och utöfvade stort inflytande inom den
köpenhamnska handelsverlden. 1829 blef han nämligen
medlem af "Grosserersocietetets" komité samt 1856
dess "formand" (ordförande) och dermed köpmanskårens
egentlige ledare. 1842–48 var han ständerdeputerad,
men af böjde sedermera val till riksdagen. 1852
blef han etatsråd. Död d. 12 Dec. 1873.
E. Ebg.
1. Hansen, Hans Christian, dansk arkitekt, föddes
d. 20 April 1803, studerade dels vid Köpenhamns
konstakademi, dels under Hetsch, erhöll 1829 den
stora guldmedaljen och reste 1831 såsom stipendiat
öfver Italien och Sicilien till Grekland. I
Athen ingick han i statens tjenst och uppförde
bl. a. Universitetsbyggnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
