- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
751-752

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blott på det med raser och luftstreck vexlande
begreppet om anständighet. Liksom ingen anständig
europeisk qvinna utan giltig anledning blottar den
minsta del af sin fot i mäns närvaro, medan armar
och barm vid högtidligare tillfållen exponeras,
så utsträcker den österländska qvinnan denna
föreställning om skylandets anständighet äfven
till ansigte och händer. Och harems oskärande med
nyfikna blickar öfver trädgårdsmuren, der de dock
icke finna någonting märkvärdigare än obeslöjade
ansigten, dömer orientalen på samma sätt, som vi
skulle göra med dylika blickar öfver väggen till
ett badhus för fruntimmer. Då de muhammedanska
qvinnornas bildning är den minsta möjliga – ej
alltid kunna de läsa och högst sällan skrifva –,
måste det afstängda haremslifvet bära prägel af stor
enformighet. Vården om barn och hushåll, sömnad och
broderi, hvari äfven de högre klassernas qvinnor
flitigt deltaga, är den ständiga sysselsättningen,
och förströelserna bestå egentligen blott i besök
af och hos väninnor och slägtingar. Dessa visiter
kunna deremot återkomma så ofta och räcka så länge
som hälst – en hustru kan till och med taga med sig
minderåriga barn och tjenarinnor till veckolånga
besök hos moder, svärmoder eller gifta systrar –,
och vid sådana tillfållen bjudas, som vid männens
besök sinsemellan, tobak (nargile eller cigaretter),
kaffe och konfityrer i oafbruten följd. Vill husets
herre vid sådana tillfällen träda in i sitt harem,
måste han låta anmäla sig för att gifva de besökande
damerna tid att beslöja sig. Dans och musik af egna
slafvinnor eller lejda danserskor och sångerskor
förekomma blott vid högtidligare tillfållen, och
äfven då endast inom rikare familjer. H. A.

Haren. Se Hardjuren.

Hare-ris. Se Cytisus.

Hare’s spiral [härs]. Se Deflagrator.

Harestad, socken i Göteborgs och Bohus län,
Inlands södra härad. Arealen 2,066 har. 850
innev. (1880). Annex till Torsby, Göteborgs stift,
Elfsyssels södra kontrakt.

Harf, landtbr., kallas ett af de äldsta
åkerbruksredskapen. Den förekommer numera under många
olika förbättrade former. De äldsta och
enklaste harfvarna utgjordes af träramar, i hvilka
flere träpinnar antingen voro fastkilade – såsom hos
den vanliga tyska harfven – eller sutto lösa, såsom
hos den småländska trälänksharfven. Träpinneharfvar,
i synnerhet den med lösa pinnar, lämpa sig endast
för de mycket lösa och lätta jordmånerna, hvaremot
jernpinneharfvar, med för olika ändamål olika formade
pinnar eller tenar, erfordras för bearbetning af
styfvare jord. Harfven begagnas för att omröra,
sönderdela och luckra jorden, för att upprycka
och förstöra ogräsplantor, för att jämna jorden
före sådd af säd och andra växtfrön samt för att
mylla utsädet. För uppnående af dessa olika ändamål
finnas flere slags harfvar, sins emellan olika i
förhållande till jernens eller pinnarnas olika form
och ställning, såsom vanliga åker- och slätharfvar,
till hvilka höra romboidal- och sicksacksharfvarna;
knif- och rullharfvar, med hvassa, dels raka, dels
krökta pinnar

(krokharfvar); djupharfvar, med långa, framåt böjda, ofta
nedtill något utplattade pinnar att på djupet luckra
matjorden samt upprycka gröfre ogräsplantor (grubbers,
cultivatorer, exstirpatorer;
till denna grupp höra
de vanliga s. k. klös- och gåsfotsharfvarna);
drillharfvar, med hvilka man af i drillar eller
ryggar upplagda fält luckrar och rensar jorden dels
emellan drillryggarna, dels på drillryggarnas sidor;
myllharfvar l. myllkammar, försedda med små billar och
öron eller vändskifvor, medelst hvilka sädens myllning
kan verkställas, samt kedjeharfvar, med hvilka
klöfver- och gräsfrön myllas, gödsel sprides och
qvickrot, som med årder eller exstirpator upplossats,
hoprullas, så att den med lätthet kan bortföras från
de fält, hvilka man vill rensa från detta svåra ogräs.
J. A.

Harfields pumpspel [-filds]. Se Bråspel.

Harfleur [arflör], sjöstad i franska
depart. Seine-Inférieure, vid kustfloden Lézardes
utlopp i Seine-mynningen. Omkr. 2,000 innev. Den
fordom vigtiga hamnen är igengrundad, fästningsverken
äro slopade, och staden är blott en skugga af hvad
den var under medeltiden. Den kallades då Herosfloth,
Harofluet
och Hareflot samt var Frankrikes förnämsta
krigs- och handelshamn. Den intogs 1415 af Henrik V
i England; men när 1435 hela Normandie reste sig,
öppnades stadens portar för insurgenterna och
engelsmännen förjagades. 1445–49 tillhörde staden
ännu en gång engelsmännen.

Harfvefeldt, Erik, matematiker, född i Attmars socken
(Medelpad) d. 25 Febr. 1785, blef student i Upsala
1809, filosofie magister 1815, och professor vid
Artilleriläroverket å Marieberg 1818 samt dog, efter
längre tids otjenstbarhet, d. 18 Jan. 1834. H. utgaf
en Elementarcours i mathematiken (del. I–IV,
1824; ny uppl. af del. II, 1857), hvars tre första
delar omfatta den rena matematiken; den fjerde
delen behandlar mekaniken. Tredje delen innehåller
bl. a. den första utförligare framställning på
svenska af differential- och integralkalkylen. För
öfrigt öfversatte H. två arbeten af Legendre
("Geometriens elementer", 1825, samt "Plan och
spherisk trigoriometrie", 1826). G. E.

Harg, Isl. hörgr, ett af stenar uppfördt altare,
på hvilket nordboarna förrättade sina offer. Hargar
voro uppresta dels i templen eller hofven, dels ute
på upphöjda platser.

Harg. 1. Socken i Stockholms län,
Frösåkers härad. Arealen 19,413 har. 2,277
innev. (1880). H. utgör ett till egaren af Hargs
bruk patronelt pastorat af 3:dje kl., Upsala stift,
Olands och Frösåkers kontrakt. – 2. Vestra H.,
socken i Östergötlands län, Vifolka härad. Arealen
11,848 har. 2,032 innev. (1880). Konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift, Vifolka
och Valkebo kontrakt. – 3. Östra H., socken i
Östergötlands län, Åkerbo härad. Arealen 6,312
har. 821 innev. (1880). Konsistorielt pastorat af
3:dje kl., Linköpings stift, Domprosteriet.

Harg, gods och Jernbruk i Hargs socken, Frösåkers
härad, Stockholms län. Godset består af Hargs Jernbruk
jämte qvarn, såg, tegelbruk och kalkugn samt Hilleviks
masugn i Gefleborgs län


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:23:27 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free