- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
767-768

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harmonisk serie ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fullkomligaste art af harpa står i cess dur, med omfång
kontra-cess – fess4. Genom första nedtryckningen
af de sju pedalerna blifva de sju b-tonerna i alla
oktaver höjda, så att stämningen blir c dur; genom en
ytterligare pedalrörelse förvandlas stämningen till
ciss dur. På detta sätt möjliggöras alla halftoner
med största lätthet, hvarjämte fingersättningen
blir alldeles lika för alla tonarter; snabbare
kromatiska gångar äro dock ännu i dag på harpan
omöjliga. – Särskilda äldre och nyare arter af
harpan äro: dubbelharpan, med upprätt stående
resonansbotten, försedd med två rader strängar, och
spetsharpan, likadan, men mindre, så att den vid
spelningen ställdes på ett bord. – Harpa är mest i
bruk i Frankrike och England. Virtuoser på harpa
äro Bochsa, Godefroid, Oberthür, Parish Alvars;
i Sverige Pratté och Sjödén. – 2. En aflång ram,
hvaruti med lika mellanrum äro fästa långsgående fina
jernstänger, och som begagnas för att skilja stybb
ur träkol. Harpan uppställes i lutande ställning, och
kolen kastas deremot med en skofvel, hvarvid stybbet
genomgår gallret, under det de grofva kolen nedfalla
framför harpan. Äfven för sortering af sand och grus
begagnas detta slags harpa. – Vid kolsortering kan
emellertid ej förhindras, att en hel del finare
kol medfölja stybbet genom harpans galler. För
att tillvarataga dessa finare kol använder man
vid masugnarne kolharpor med dubbla bottnar. Uti
den aflånga träramen till dessa harpor äro insatta
tvänne bottnar af metalltrådsnät, den öfre med
gröfre maskor af omkring 9 qvcm. storlek och den
undre med omkring 1 qvcm. maskor. Ramen är upphängd
i en ställning, så att den kan vickas upp och ned
omkring en axel, som genomgår dess midtlinie. Då
harpan sålunda vickas uppåt och nedåt, komma de
på den öfre bottnen inkastade kolen i rörelse,
hvarvid de finare kolen falla genom och stanna på
det undre gallret, under det stybben genomgår äfven
denna botten och faller ned på marken under harpan.
1. A. L. 2. C. A. D.

Harpa Georgii, astr. Se Georgsharpan.

Harpagon [arpagång], Fr., (af Lat. harpago,
änterhake; roflysten menniska), hufvudpersonen i
Molières komedi "L’avare" ("Den girige"); girigbuk.

Harpagos. Se Cyrus d. ä.

Harpalos, en macedonier, Alexander den stores
skattmästare, var under dennes indiska fälttåg
förordnad till ståthållare i Babylon och vårdare af
de der hopade omätliga skatterna. H. förskingrade
oerhörda summor på en vansinnig lyx och yppighet,
och vid underrättelsen om konungens återkomst flydde
han med stora skatter och 6,000 man legotrupper till
Grekland, der han sökte skydd hos athenarna. Till en
början afvisad, förskaffade han sig genom mutor många
inflytelserika vänner, och i den ryktbara process, som
sedermera anställdes med anledning deraf, blef äfven
Demosthenes, ehuru oskyldig, invecklad. H. fängslades
på Antipaters begäran, men lyckades undkomma
och flydde till Kreta, der han mördades.
A. M. A..

Harper, Johannes (Hans), målare, föddes i Stockholm
i Aug. 1688. Efter att hafva tillbragt sina läroår
hos M. Mijtens och D. Krafft reste han jämte Ismael
Mengs till Köpenhamn, der de lärde oljemålning
hos B. Coiffre. År 1709 foro de till Lybeck,
der de också tillsammans öfvade sig i miniatyr-
och emaljmålning under Paul Heineckes ledning. Tre
år senare kom H. till Berlin, der han 1716 antogs
till hofkabinettsmålare och sedan porträtterade i
såväl olja som miniatyr. Under Fredrik den stores
tid utförde han äfven plafondmålningar i Potsdam
och Charlottenburg. Han afled i Potsdam 1746. –
H:s son, Adolph Friedrich H., blef först elev af sin
fader och besökte sedan Frankrike och Italien, der
han idkade landskapsstudier under Wilson. Han fick
sedan anställning som hofmålare, galleridirektör
och professor i skön konst vid Karlsskolan i
Stuttgart. 1798 bosatte han sig åter i Berlin, der
han afled 1806. -rn.

Harper’s Ferry, stad i nord-amerikanska staten
West-Virginia, vid föreningen af floderna
Schenandoah och Potomac. Omkr. 2,000 innev. Der
var före sydstaternas uppror unionens gevärsfabrik
och tyghus, hvilka uppbrändes af de konfedererade i
Juni 1861. Såsom en strategiskt vigtig punkt spelade
orten under kriget flere gånger en betydelsefull
rol. Särskildt blef den bekant genom John Browns
angrepp på densamma d. 16 Okt. 1859.

Harpestreng, Henrik, kanik i Roskilde, Erik
Plogpennings läkare, d. 1244, uppgifves vara
författare till en "Läge- og urtebog" på danska,
hvilken finnes bevarad i en handskrift från början
af 1300-talet, och hvilken är ett af Danmarks äldsta
språkminnesmärken. Arbetet utgöres af två böcker
växt- och en bok stenbeskrifning samt en kokbok, men
innehåller endast spridda, ej på något sätt ordnade
läkareråd. I fall detsamma verkligen förskrifter sig
från H. – hvilket är ovisst –, torde det dock endast
vara en förkortad öfversättning af en af honom på
latin författad bok. H:s "lägebog" utgafs 1823 af
K. Molbech.

Harpignies [arpinji], Henri, fransk landskapsmålare,
f. 1819, studerade i Paris under Achard, reste
derefter uti Italien och uppträdde 1853 första
gången med en utsigt från Capri och ett motiv från
Valenciennes. Sedan har han flitigt framträdt med
bilder, omvexlande från Italien och från Frankrikes
landsbygd, såsom Fontainebleau, Bourbonnais,
Nivernais och Auvergne, och af dessa finnas trenne
i Luxembourg, nämligen Afton på romerska campagnan
(1866), Aumances dal (1875) och Saut du loup, motiv
från Allier. H. är dessutom en utmärkt aqvarellist
och har utbildat ett rätt stort antal lärjungar.
C. R. N.

Harplinge, socken i Hallands län,
Halmstads härad. Arealen 6,128 har. 2,706
innev. (1880). H. bildar med Steninge ett regalt
pastorat af 1:sta kl., Göteborgs stift, Halmstads
kontrakt.

Harpojs, sjöv., en blandning af kokt linolja samt
talg och vax, med hvilken man plägar insmörja omålade
master och rundhult för att skydda dem mot luftens
inverkan. I äldre tider, då man icke förhydde fartyg
med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free