- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
773-774

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verk Hermes, or a philosophical inquiry concerning
language and universal grammar
(1751) och
Philological inquiries (1781), betraktelser
öfver smaken både inom äldre och nyare tiders
literatur. En fullständig upplaga af hans arbeten
utgafs 1801 af hans son, lord Malmesbury.

Harrisburg, hufvudstad i nord-amerikanska staten Pennsylvania,
vid Pennsylvania-kanalen och östra stranden af
Susquehanna. 30,762 innev. (1880). H. är en af de
vackraste inlandsstäder i unionen, är säte för en
katolsk biskop, har inemot 30 kyrkor samt flere
"colleges" och andra undervisningsanstalter. Stora
jerngjuterier och stålmanufakturer. Medelpunkt för
en storartad jernexport. H. har sitt namn efter en
John Harris, ortens förste bebyggare (på 1720-talet),
blef stad 1785 och 1812 statens hufvudstad.

Harrison, [-sön], John, engelsk mekaniker, f. 1693,
idkade först timmermansyrket, men blef sedan
urmakare och gjorde såsom sådan högst betydande
uppfinningar. Sålunda konstruerade han 1726 den
första kompensationspendeln, hvarigenom pendelns
längd blef oberoende af vexlingar i värmegraden,
och tillverkade 1767 de första kronometrar för
bestämningen af longituden till sjös. För det senare
arbetet erhöll han ett af regeringen utfäst pris,
20,000 p. st. H. författade Principles of timekeeper
(1767) och Description concerning such mechanism
as will afford a nice or true mensuration of times

(1775). Död 1776.

Harrison [-sön], William Henry, president i
Nord-Amerikas förenta stater, född i Virginien 1773,
ingick 1792 såsom fänrik vid armén samt blef 1797
kommendant i fort Washington och derefter guvernör i
Indiana. Såsom kongressmedlem genomgref han bl. a. en
lag om försäljning i små lotter af Förenta staternas
jordbesittningar, och derigenom påskyndade han i
hög grad "Vesterns" uppblomstring. Såsom guvernör
i Indiana afslöt han med indianerna flere fördrag,
förvärfvade åt staten 220,000 qvkm. land och förde
mot indianerna och engelsmännen ett lyckligt krig,
hvilket han slutade med segern på Thames 1813. Året
derefter nedlade han sitt ämbete. 1818 återvaldes
han till kongressmedlem, och 1828 blef han sändebud
i Columbia, men rappellerades inom kort på Bolivars
begäran, hvarefter han för att försörja sig och
sin familj tog anställning som skrifvare vid en
domstol i Ohio. 1836 uppställdes han af whigpartiet
som kandidat vid presidentvalet, men besegrades af
Van Buren. H., som vid följande presidentval (1840)
erhöll pluralitet, fick blott en månad förvalta sitt
ämbete, ty han afled redan d. 4 April 1841.

Harrogate [-gät], stad i engelska grefskapet York,
West Riding. 9,482 innev. (1880). Det har flere jern-
och svafvelhaltiga källor och är norra Englands mest
besökta badort inne i landet (omkr. 10,000 kurgäster
årligen),

Harrow-on-the-Hill [-rå-), by i engelska grefskapet
Middlesex, 17 km. n. v. från London, med en af
Englands mest besökta läroanstalter, anlagd 1571,
men öppnad först 1611. En stor mängd af Englands
ryktbara män har der

grundlagt sin bildning, bl. a. Sheridan, Byron,
Peel och Palmerston.

Harsdorff, Kaspar Frederik, dansk arkitekt, född i
Köpenhamn d. 26 Maj 1735, var elev af konstakademien
från hennes stiftelse, 1754, erhöll 1756 hennes
stora guldmedalj och reste 1757 som akademiens
stipendiat till Paris för att utbilda sig under
den tidens berömda arkitekter, förnämligast Blondel
och Soufflot. Först 1762 reste han till Rom. Hans
studier af forntidens konst fingo ett afgörande
inflytande på hans konstnärsindividualitet. 1764
återvände han till Köpenhamn samt blef medlem af
konstakademien (1765) och professor (1766). Men
fäderneslandet hade endast få värdiga uppgifter
att erbjuda en så talangfull och djupt bildad
konstnär. Hans förnämsta arbete under lång tid var
Grafkapellet vid Roskilde domkyrka, hvilket likväl
fulländades först af hans lärjunge K. F. Hansen. För
öfrigt var det endast i lösandet af sådana mindre
uppgifter som Herkuleslogen i Rosenborgs have,
som han kunde visa hvilka rika anlag bodde inom
honom. Kristiansborgs brand 1794 och Köpenhamns 1795
öppnade för honom utsigt till en större och rikare
verksamhet. Men innan regeringen hunnit fatta beslut
om återuppförande af de större offentliga byggnader,
som ödelagts af elden, hade döden bortryckt H.,
i Maj 1799. Endast i några privatbyggnader och i
några icke använda utkast hade han fått tillfälle
att visa på hvilket enkelt och storslaget sätt
han förstod att lösa de uppgifter, som gåfvos
honom. Kolonnaderna mellan palatsen på Amalienborg
och den stora Erichsenska gården vid "Kongens Nytorv"
vittna bland andra byggnader om hans stora talang.
Ph. W.

Harspatt. Se Spatt.

Harsprånget (Lapska Njommelsaska), vattenfall i Lule
elf. Se Njommelsaska.

Harstad, socken i Östergötlands län, belägen till
större delen i Lysings och till en mindre del i
Göstrings härad. Arealen 2,432 har, deraf 1,438 har
i Lysings härad. Socknen är förenad med Väderstad
(i Göstrings härad) till en församling och en
kommun. Deras gemensamma kyrka kallas äfven Oskar
Fredriks kyrka. Väderstad med H., som 1880 hade 1,387
innev, (deraf 980 hörde till Göstrings och 407 till
Lysings härad), är ett konsistorielt pastorat af
1:sta kl., Linköpings stift, Göstrings kontrakt.

Harsyra. Se Oxalis.

Hart, Solomon Alexander, engelsk målare, f. 1806,
d. 1881, började med att måla miniatyrporträtt, men
öfvergick sedan till den historiska genren: Wolsey och
Buckingham
(1834), Richard Lejonhjerta och sultanen
Saladin
(1835) m. fl. H. blef 1857 professor och 1865
bibliotekarie vid den kungl. akademien i London.

Harte [hart], Francis Bret, nord-amerikansk skald och
novellförfattare, född i Albany (staten New York)
d. 25 Aug. 1839, begaf sig 1854 till Kalifornien,
der han arbetade som guldgräfvare, landtmätare,
skollärare och sättare samt, sedan han genom några
dikter, fulla af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free