- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
775-776

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

originel humor, väckt stor uppmärksamhet, såsom
redaktör af tidningen "The californian". 1864 blef
han sekreterare vid Förenta staternas myntverk i San
Fransisco, och 1868 började han utgifva månadsskriften
"The overland monthly", som hade en utomordentlig
framgång, och i hvilken han publicerade de första af
sina egendomligt spännande kaliforniska noveller,
som af Ch. Dickens mottogos med de lifligaste
förhoppningar. På våren 1871 lemnade han både
redaktionen af sistnämnda tidning och en professur
i literatur, som han beklädt vid högskolan i San
Fransisco, samt bosatte sig i New York, egnande
sig åt literär verksamhet. 1878 utnämndes han till
konsul i Krefeld, hvarifrån han sedan förflyttats
till Glasgow. Bland hans utgifna arbeten märkas:
Condensed novels (1867; "Koncentrerade romaner",
1875); Poems (1870); Luck of Roaring Camp and
other sketches
(s. å.) East and west poems (1871);
Poetical works (s. å.); Mrs Skagg’s husbands (1872);
Select poems (1874); Idyls of the foot hills (s. å.);
romanen Gabriel Conroy (1876, öfvers. på svenska
s. å.); Two men of Sandby Bar (1877, dramatiserad
af honom sjelf; uppförd i Stockholm under namnet
"Äfventyrarelif", 1877); Story of a mine (1878; "En
grufhistoria", 1879) m. fl. I svensk öfversättning
hafva utom de förut nämnda bl. a. utkommit 4 häften
"Skizzer och berättelser" (1874–80) och romanen
"Melissa" (1874). – H. är en humorist af ädlaste
slag, som i sina berättelser ur det kaliforniska
nybyggarelifvet förstår att afvinna de råaste
och tvetydigaste personer ett sant och lefvande
intresse. Alldeles beundransvärda äro hans teckningar
af barn, såväl de spädaste och oskyldigaste som de
rent af förvildade, och det mäktiga inflytande de
endast genom sin hjelplösa barndom utöfva på råa,
utanför det ordnade samhällslifvets lagar och seder
lefvande menniskor. Originel och poetisk i sina smärre
skrifter, är han mindre lycklig i romanen.

Hartekamp. Se Haarlem.

Hartelius, Truls Johan, gymnast, f. i Hemmingsdynge
socken i Malmöhus län d. 15 Febr. 1818, blef student
i Lund 1840, med. licentiat 1857 och med. doktor
1858. Redan 1852 hade H. genomgått teoretisk och
praktisk examen vid Gymnastiska centralinstitutet
i Stockholm och antogs s. å. till underlärare samt
blef 1864 t. f. och 1865 ord. öfverlärare inom den
medicinska afdelningen. 1862 förordnades han till
ledamot af den af K. M:t nedsatta komitén för
utarbetande af förslag till reglemente för
Gymnastiska centralinstitutet samt till ordnande af den
gymnastiska undervisningen i riket. H. har af trycket
utgifvit åtskilliga större och mindre arbeten, bland
hvilka må nämnas Linie- och estetisk gymnastik (1863),
som i viss mån legat till grund för senare författares
arbeten i samma ämne, Lärobok i menniskokroppens
speciella anatomi
(1867; 2:dra uppl. 1874), Lärobok
i sjukgymnastik
(1870), den första i sitt slag,
och Hemgymnastik (1879; öfvers. till engelska
och finska). Sedan 1874 utgifver han "Tidskrift i
gymnastik". Om den gymnastiska sjukbehandlingen har
H. inlagt stora förtjenster.

Hartenstein, stad och slott i konungariket Sachsen,
kretsen Zwickau, vid Mulde. Omkr. 3,000 innev. Staden
tillhör furstarna Schönburg-Hartenstein.

Hartford [-förd], hufvudstad i nord-amerikanska
staten Connecticut, vid venstra stranden af
floden Connecticut, på hvars andra sida ligger
förstaden East H. 42,553 innev. (1880). Staden är
säte för en rom.-katolsk biskop, har flere högre
undervisningsanstalter, bl. a. Trinity college
(grundadt 1823), ett teologiskt institut, en
"grammarschool" (grundad 1655), ett institut
för döfstumma (det äldsta i unionen, stiftadt
1816), en kinesisk skola (för omkr. 100 barn,
som underhållas af kinesiska regeringen) samt många
välgörenhetsinrättningar. H. drifver en liflig handel,
som förmedlas genom floden samt flere jernvägslinier,
och är ett af hufvudsätena för de amerikanska lif-
och brandförsäkringsbolagen (18 bolag 1879). Siden-,
bomulls- och yllemanufakturer, tillverkning af eggjern
etc.; mest bekant är Colts stora revolveriabrik. –
Staden anlades 1635 och blef 1785 statens hufvudstad.

Hartig. 1. Georg Ludwig H., tysk forstman, f. 1764,
hade tjenstgjort på flere ställen såsom forstmästare,
innan han 1811 såsom oberlandforstmeister och
statsråd öfvertog ledningen af det preussiska
forstväsendet, som, dittills försummadt, genom
honom erhöll en förträfflig organisation. Död
1837. De vigtigaste af H:s arbeten äro Anweisung
zur holzzucht für förster
(1791; 8:de uppl. 1818),
Anweisiwg zur taxation und beschreibung der forsten
(1795; 4:de uppl. 1819), Lehrbuch für förster 1808;
11:te uppl. 1877) och Lehrbuch für jäger (1811;
10:de uppl. 1877). Han utgaf 1806–08 "Journal
für das forst-, jagd- und fischereiwesen" samt
1816–20, 1822 och 1826 "Forst- und jagdarchiv von
und für Preussen". – 2. Theodor H., forstman och
naturforskare, den föregåendes son, f. 1805, var 1835–
38 e. o. professor i Berlin och blef 1838 forstrath
och professor i forstvetenskap i Braunschweig. Bland
hans skrifter märkas Vollständige naturgeschichte
der forstlichen kulturpflanzen Deutschlands

(1840–51), Jahresberichte über die fortschritte der
forstwissenschaft und der forstlichen naturkunde
1836–37
(1837–39), System und anleitung zum studium
der forstwirtschaftslehre
(1858) och Anatomie
und physiologie der holzpflanzen
(1878).

Har-timjan l. Harmynta, Calamintha acinos
(L.) Clairv., bot., en till nat. fam. Labiatae
Juss, kl. Didynamia L. hörande liten, lågväxt ört
med små, rödaktiga, läppformiga blommor i talrika
kransar, närmade till ett glest ax. Blomfodret
på undre sidan bukigt, böjdt uppåt. Allmän
på backar, klippor, torra ställen. Örten, fordom
officinel under namnet Herba acinos l. clinopodii
minoris,
nyttjades såsom ett aromatiskt medel.
O. T. S.

Hartington [-tön], Spencer Compton Cavendish,
marquis of, engelsk statsman, f. 1833, blef 1857
medlem af underhuset och gjorde sig bekant genom det
misstroendevotum, som underhuset på hans förslag 1859
uttalade mot lord Derbys

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:09 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free