Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konservativa ministèr. I Mars 1863 utnämndes
han till amiralitetslord och i Apr. s. å. till
understatssekreterare i krigsministeriet. Vid
rekonstruktionen af Russells ministèr (Febr. 1866)
blef H. krigsminister, men måste, i likhet med sina
ämbetsbröder, i Juli s. å. lemna sin plats. 1868–71
var han generalpostmästare och 1871–74 minister för
Irland. 1875 efterträdde H. Gladstone såsom ledare af
det liberala partiet i underhuset och utmärkte sig i
denna egenskap för takt och hofsamhet. 1880 inträdde
han i Gladstones kabinett såsom minister för Indien.
Hartkorn, (D. "hård säd"), den enhet, som ligger till
grund för jordbeskattningen i Danmark. Då efter 1660
nya skatter skulle påläggas, genomgick man de gamla
jordeböckerna öfver böndernas utskylder och beräknade
dessa i tunnor af det i trakten vanligaste sädesslaget
(råg eller korn, s. k. "haardt korn"), hvarfter
bonden saedes stå för så många tunnor "hartkorn", som
motsvarade beloppet af alla hans utskylder. I 1688 års
jordebok, enligt hvilken gammelskatten (se d. o.) ännu
utgöres, och i den nya jordeboken af 1844, enligt
hvilken alla andra utskylder, äfven till kommunen
och amtet, beräknas, äro jordegendomarna taxerade
till vissa tunnor "hartkorn" i förhållande till
jordmånens bördighet. På ön Bornholm, hvars jordebok
blef färdig först 1848, motsvara tre tunnor hartkorn
(bornholmskt hartkorn) endast något mer än två tunnor
i det öfriga landet. Vid beräkning af utskylder
för skogarna gäller en särskild taxeringsgrund,
skovskylds-hartkorn, enligt hvilken två tunnor
"skovskylds-hartkorn" icke utgöra större skatt än 1
tunna ager- og engs-hartkorn. Hela Danmarks hartkorn
är omkr. 390,000 tunnor. Af den bästa jorden gå 6
danska tnld (3,3 har) på en tunna hartkorn, men af
den sämsta hedjorden omkr. 3,000 tnld. I medeltal gå
på öarna 11 tnld och i Nörrejylland 26 1/2 tnld på en
tunna hartkorn. E. Ebg.
Hartlepool [hartölpul], stad i engelska grefskapet
Durham, på en halfö n. om Tees utlopp i Nordsjön,
utgör tillsammans med den något sydligare belägna
köpingen West H. en "parliamentary borough", som 1871
hade 38,203 innev. H. har en lätt tillgänglig, af en
lång damm skyddad hamn, stora dockor med skeppsvarf,
mycket besökta hafsbad samt flere jernverk, gjuterier
och maskinverkstäder.
Hartley [hartli], David, engelsk läkare och psykolog,
f. 1705, d. 1757, studerade först teologi, men
kunde icke förmå sig att underteckna de trettionio
artiklarna och egnade sig derför åt medicinen. Han
blef praktiserande läkare först i Newark och sedan
i London. Vid 25 års ålder började han sysselsätta
sig med psykologiska studier, hvilkas resultat han
1749 framlade i sitt berömda, med utmärkt klarhet
affattade verk Observations on man: his frame, his
duty and his expectations (1749), hvaraf tredje delen
utgafs af Priestley under titeln Theory of the human
mind (1775). I dessa arbeten härledde H. all andlig
verksamhet från associationen af föreställningar,
hvilka han åter sökte förklara genom vibrationer i
nerverna och en eterisk hjernvätska. Ungefär samtidigt
med H:s
arbete utkommo i Frankrike tvänne i samma riktning
gående skrifter, nämligen Condillacs "Essay sur
l’origine des connoissances humaines" (1746) och
Ch. de Bonnets "Essay analytique sur les facultés de
l’ame" (1759).
Hartman, Karl Gustaf, medaljör, född i Stockholm i
Maj 1666, hade inträdt på ämbetsmannabanan, då han
fick lust att egna sig åt gravyren och blef lärjunge
hos Karlsteen. Han lär dock ej dragit så mycket gagn
af dennes undervisning, emedan han, som det heter,
var "fallen för ro och sällskap". H. uppträdde
först 1697 som pitscherstickare (sigillgravör),
i hvilken egenskap han arbetade åt Hedvig Eleonora;
sedan fick han anställning vid holstein-gottorpska
myntet, men återkom till Stockholm 1702. Vid denna
tid begynte han gravera medaljer, af hvilka några
äro förtjenstfulla, medan andra förefalla tämligen
underhaltiga. Det senare är i synnerhet fallet med en
stor medalj öfver Öfvergången af Düna 1701, på hvilken
H. framställt Karl XII halft en face. Hans arbeten
af detta slag blefvo för öfrigt ej särdeles många,
utan han sysselsatte sig mest med sigillgravyr och
stämpelskärning för charta sigillata. Han afled i
Stockholm d. 27 Apr. 1738. – H:s son, Engel H.,
medaljör, född 1696 i Stockholm, utförde några få
arbeten, bland hvilka medaljerna öfver Konung Fredriks
återkomst 1731 och Tronföljarevalet 1743 torde vara
de bästa. Han var, liksom fadern, stämpelmästare
vid charta-sigillata-kontoret och idkade dessutom
en med k. privilegium försedd knappfabrik, af
hvilken anledning han på 1760-talet råkade i tvist
med gördelmakare-ämbetet i Stockholm. Han afled
derstädes 1769. -rn.
Hartman Gabriel Israel, filosofisk skriftställare,
föddes d. 28 Jan. 1776 i Lemlands socken på Åland,
blef student i Åbo 1793, filos. magister 1798,
docent i teoretisk filosofi 1802, amanuens vid
universitetsbiblioteket i Åbo 1805 och bibliotekarie
derstädes 1807. Död d. 1 Mars 1809. H. var sysselsatt
med flerfaldiga praktiska värf (bl. a. förestod
han en privat undervisningsanstalt för gossar),
men fann dock tid öfrig för en icke obetydande
skriftställare-verksamhet. Han utgaf Lärobok uti
allmänna geografien (1806; 19:de uppl. 1879; 7:de
och följ. uppl. försedda med ett af B. E. Hildebrand
förf. sammandrag af gamla tidens geografi), redigerade
tidtals "Åbo tidningar" och offentliggjorde ett antal
dikter, bl. a. en lärodikt, Den tredje odlingen,
såsom festpoem vid magisterpromotionen i Åbo
1805. Främst egnade han sig dock åt filosofiska
studier, hvilkas frukter han framlade i trenne
disputationer: Meditationes de natura, origine et
veritate axiomatum (1801), De differentia notionum
instrumentalium et realium (1804) och De tribus
gradibus persuasionis, äfvensom i ett större arbete:
Kunskapslära (1807–08). H. framstår i dessa arbeten
såsom en originel forskare. Hans system är en ur
det empiriskt gifna genom analys kritiskt härledd
realism. Allt kommer, enligt hans mening, derpå an
att medvetandet, eller, rättare, dess subjekt, jaget,
fattas såsom en reel verklighet, d. ä. såsom ett ting,
ett väsende,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
