- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
811-812

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hassenpflug ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stor förtjenst inlade han om reorganisationen
af militärskolan och om grundandet af École
polytechnique, vid hvilken han 1794 utnämndes till
professor i fysik. 1797–1814 var han professor vid
den nyinrättade bergsskolan. Död 1827. H. utgaf en
mängd arbeten, af såväl politiskt och militäriskt,
som vetenskapligt innehåll. Bland dessa sistnämnda må
framhållas Sidérotechnie, ou l’art de traiter les
minéraux de fer
(1812) och Dictionnaire physique (1816
–21, i förening med Cassini, Monge och Bertholon.)

Hassenpflug. 1. Hans Daniel Ludwig Friedrich
H., kurhessisk statsman, f. 1794. blef 1832
chef för justitieministeriet med titeln
geheimeråd samt några dagar senare äfven chef för
inrikesministeriet. Ultrakonservativ och reaktionär,
gjorde han till sin uppgift att "föra den liberala
strömningen tillbaka i lydnadens gamla bädd", men
väckte genom sin hänsynslöshet allmänt hat och blef
t. o. m. föremål för ett åtal för öfverträdelser af
författningen. Äfven med kurfursten stötte han sig och
måste 1837 lemna den hessiska statstjensten. 1838–39
stod han såsom verkligt geheimekonferensråd i spetsen
för Hohenzollern-Sigmaringens styrelse och 1839 såsom
civilguvernör för omorganisationen af Luxemburgs
förvaltning. 1841–44 var han obertribunalrath i
Berlin, 1844–46 medlem af preussiska statsrådet och
1846–50 president i öfverappellationsdomstolen i
Greifswald. På kurfursten Fredrik Vilhelms af Hessen
kallelse återvände H. 1850 till sitt fädernesland,
der han genast trädde i spetsen för styrelsen. Genom
sina författningsvidriga åtgärder framkallade
han oroligheter, till hvilkas undertryckande tyska
förbundsdagen på hans begäran sände förbundstrupper
till Hessen. Ett fullständigt militärvälde infördes,
1831 års författning afskaffades, och en ny
konstitution utfärdades 1852, till hvilken H. dock ej
kunde utverka ständernas bifall. 1855 måste han lemna
sin plats. Död 1862. – 2. Karl H., den föregåendes
son, bildhuggare, f. 1824, sedan 1868 professor vid
konstakademien i Kassel, biträdde sin lärare Schaller
vid modelleringen af Herderstoden i Weimar och har
i synnerhet inom idealskulpturens område skapat
utmärkta verk: Amor och Psyche, Eros och Anteros,
Ariadne
m. fl.

Hassing, Morten Mortensen, dansk läkare, född i
Hobro d. 27 Febr. 1813, blef student 1832, aflade
läkare-examen 1838, utnämndes 1849 till docent vid
Köpenhamns universitet och var 1855–62 öfverläkare
vid Almindeligt hospitals afdelning för syfilis och
hudsjukdomar. Död d. 27 Febr. 1863. H. var den förste,
hvilken i Danmark gjorde de syfilitiska sjukdomarna
till föremål för ett specialstudium. Genom sin
ovanliga organisatoriska förmåga utöfvade han
betydande inflytande på åtskilliga offentliga
företag. Bland hans skrifter må nämnas De syphilide
kali hydriojodico tractata
(1845) och De colica
scortorum
(1848). R. T-dt.

Hasskarl, Justus Karl, tysk botanist och resande,
f. 1811, innehade 1836–46 ledningen af botaniska
trädgården i Buitenzorg på ön Java och gjorde under
denna tid en mängd utflykter

till det inre af landet, var derefter en tid
sekreterare i handelskammaren i Düsseldorf och erhöll
1852 af holländska regeringen i uppdrag att från Peru
öfverföra kina-träd till Java. Trots många svårigheter
(bl. a. förbjödo Perus lagar utförsel af detta träd)
lyckades H. föra öfver till Java 40 kraftiga plantor
och en låda med frön, hvarigenom kina-odlingen på Java
grundlades. 1856 tvangs H. af helsoskäl att återvända
till Europa. Han har inlagt stora förtjenster om
kännedomen af Ostindiens flora. Utom en mängd smärre
afhandlingar har han utgifvit Catalogus plantarum in
horto Bogoriensi cultarum
(1843), Plantae javanicae
rariores
(1847), Filices javanicae (1856), Retzia
sive observationes botanicae de plantis horti
botanici Bogoriensis
(1856; 2:dra uppl. 1858–59),
Commelinaceae indicae (1870) m. m.

Hassler, H. L. von. Se Hasler.

Hasslöf, socken i Hallands län, Höks härad. Areal
3,832 har. 966 innev. (1880). H. Bildar jämte Våxtorp
ett alternerande regalt och till egaren af säteriet
Vallen patronelt pastorat af 2:dra kl., Göteborgs
stift, Laholms kontrakt.

Hasslösa, socken i Skaraborgs län, Kinnefjerdings
härad. Areal 2,171 har. 883 innev. (1880). Annex
till Säfvare, Skara stift, Domprosteriet.

Hast, Barthold Rudolf, finsk läkare, född i Vasa d. 9
April 1724, blef 1740 student i Åbo, men studerade
efter 1744 i Upsala, der han 1747 promoverades till
medicine doktor. S. å. blef han provinsialläkare
i Helsingfors och var 1749–83 provinsialläkare i
Vasa. Död d. 8 Okt. 1784. – Ända till 1774 var H. den
ende läkare i hela Österbotten och förvärfvade sig
såsom sådan utmärkt förtroende. Han förrättade ofta
svåra kirurgiska operationer och inlade stor omtanke
om att dämpa och förekomma kreaturssjukdomar. Genom
hans bemödanden inrättades 1760 ett apotek och 1766
ett lasarett i Vasa. Åt koppympningens införande
egnade H. synnerlig omsorg, och under åren 1768–84
ympades till följd af hans ansträngningar 15,848 barn
i Österbotten. R. T-dt.

Hasta, Lat., var hos romarna en lans af omkr. 2 à
3 m. längd (för de lättbeväpnade något kortare)
ursprungligen använd såsom stötvapen l. pik (se
fig.). Såsom belöning för utmärkelse i krig utdelades
en s. k. hasta pura, "ren lans", d. v. s. ett

illustration placeholder


lansskaft utan jern (cuspis) hvilket äfven omtalas
såsom begagnadt af gudar, konungar m. fl. till
spira. Hasta gällde såsom en sinnebild af
eganderätt och begagnades i denna egenskap vid
auktioner m. fl. handlingar af rättslig natur.
R. Tdh.

Hastati. Se Legio.

Hastenbeek, by i preussiska landdrosteiet Hannover,
s. ö. om Hameln. Vid H. vunno 74,000 fransmän under
marskalk d’Estrées en seger (d. 26 Juli 1757) öfver
36,000 braunschweigare, hessare och hannoveraner
under hertigen, af Cumberland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free