Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hassenpflug ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
herskare, att med Frankrikes bistånd drifva
engelsmännen ur landet. Faran var stor, men
H. förlorade ej ett ögonblick besinningen. Han
vände sig först mot fransmännen och förjagade dem
ur Ostindien (1779), medan hans underbefälhafvare
flere gånger slog mahratterna. Då sedermera
Haidar Ali 1780 grep till vapen, riktade H. alla
sina krafter mot honom, men inledde deremot med
mahratterna underhandlingar, hvilka förde till
1782 års fred. Sjelf led Haidar Ali flere nederlag,
bl. a. vid Porto Novo 1781, och hans son Tippo Saib
måste 1784 sluta fred med H. Det britiska väldet i
Ostindien var räddadt och för framtiden befäst. 1785
lemnade H. generalguvernörsplatsen och återvände till
England. Ryktet om hans utpressningar och våldsamheter
föregick honom och förmådde Burke att 1786 väcka åtal
mot honom inför öfverhuset. Den ryktbara rättegången
varade från 1788 till 1795 och slutade dermed att
H. frikändes från anklagelsen, men dömdes att betala
rättegångskostnaderna (öfver 60,000 p. st.). För denna
utgift höll ostindiska kompaniet honom skadeslös. De
följande åren lefde H. i tillbakadragenhet, blef
1814 kallad till medlem af "privy council" och
afled 1818. Han författade Narrative of the late
transaction at Benares (1782), Review of the state of
Bengal (1786), The present state of the East Indies
(1786) och Speech in the high court of justice in
Westminster hall (1791). V. K-r.
Hastings [hest-], Francis Rawdon, markis af H.,
engelsk statsman, f. 1754, deltog med utmärkelse
i kriget mot de nord-amerikanska kolonierna
(1775–83), fick 1783 titeln baron Rawdon, ärfde
1793 efter sin fader titeln earl of Moira samt
utnämndes 1806 till master general of the ordnance
(generalfälttygmästare) och 1812 till generalguvernör
i Ostindien. Genom ett krig 1814–16 tvang han
gorkhas i Nepal att afstå från ett större, omtvistadt
landområde och blef till belöning derför upphöjd till
markis af H. (1816). Pendharis och mahratterna slog
han (1817–18) och utvidgade det britiska väldet. 1823
lemnade H. Indien och utnämndes 1824 till guvernör
på Malta. Död 1826.
Hate, Nord. mytol., Hrodvitnes son, heter en af de
ulfvar, som förfölja och hota att uppsluka solen. –
I eddasången om Helge Hjärvardsson omnämnes
en H. såbom fader till jättekvinnan Hrimgerd.
Th. W.
Hatherley [heterli], William Page Wood,
baron, engelsk statsman och jurist, f. 1801, blef
1827 advokat och representerade 1847–52 Oxford
i underhuset, der han slöt sig till det liberala
partiet. 1849–51 var han vicekansler för Lancaster
och 1851–52 "sollicitor general" samt kallades 1852
till vicekansler. 1868–72 var han lordkansler i
Gladstones ministèr. 1868 upphöjdes han till baron
H. Död 1881. Han författade Continuity of scripture,
as declared by the testimony of our Lord and of the
evangelists and apostles (4:de uppl. 1870).
Hathor, mytol., fornegypternas personifikation
af den allt betvingande kärleken. Åt denna gudinna,
som ungefär motsvarade grekernas Afrodite och romarnas
Venus, voro flere tempel
helgade. I Dendera och Edfu qvarsta ännu de sköna
Hathors-templen tämligen väl bevarade. Man läser
der i hieroglyfinskriftenia, att H. var "drottning
öfver alla män och qvinnor". – Hvad de talrika
fornegyptiska gudarna beträffar, må man väl komma ihåg,
att de endast voro dels symboler för olika egenskaper
hos det högsta väsendet, som alltid för den bildade
egyptern stod bakom och öfver detta virrvarr af
lokala gudomligheter, hvilka den okunniga massan
af folket tillbad, och dels personifikationer af
naturföreteelser, såsom solens upp- och nedgång,
morgon- och aftonrodnad, dag och natt eller
ljus och mörker, himmel och jord o. s. v. Endast
derigenom är det möjligt att förstå de vidunderliga
s. k. myterna om de egyptiska gudarna, deras triader
och inbördes förhållanden, hvilka, då gudarna fattas
såsom representanter för naturföreteelser, alldeles
förlora det sken af osedlighet, som i myterna vidlåder
dem, då dessa tagas i bokstaflig mening. – Såsom
kärlekens makt kan man förstå, att H. kan sägas
vara moder till Horus, som annars är son af Isis
(morgonrodnaden), med hvilken H. sålunda i det fallet
sammanblandas. H. var en skyddande gudinna, såsom det
lyder i inskrifterna: "Hathor utbreder sina skyddande
vingar öfver den segerrike Horus", och i en annan form
af sägnen: "hon beskyddar Horus med sin kropp såsom
en gudomlig ko". H. afbildades med hufvud af en ko,
hvilket djur man antagit såsom en moderskärlekens
symbol. O. T. S.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
