Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hauk Erlendssön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dylikt, kan sålunda inslagstråden korsa större
delen af varpen; vid ett smalare parti, t. ex. en
qvist, en bladnerv, ett smycke, kan den räcka
öfver blott ett par varptrådar, hvarefter för det
bredvidliggande partiet upptages en ny spole,
med inslagstråd af annan färg. Afvigsidan af
väfven visar derför en mängd ojämnheter, knutar,
hängande trådar o. d. i hoptagningarna mellan hvarje
särskildt form- och färgparti. Ehuru tekniken sålunda,
teoretiskt taget, är, likasom den använda mekaniken,
synnerligen enkel, så blifva haute-lisse-väfnader
dock ganska dyrbara, enär arbetet med inslagstrådarnas
inplockande, till följd af det täta ombytet af färg,
d. v. s. inslagsspole, går ganska långsamt. Derjämte
erfordras mångårig öfning och vana för att få väfven
jämn, för att undvika förskjutningar af mönstret,
men framför allt för att åstadkomma fina och
harmoniska öfvergångar mellan nyanserna af samma
färg, något som nästan uteslutande måste bero af
arbetarens omdöme och endast i allmänhet kan antydas
på mönsterskissen. – Nära beslägtad med haute-lisse
är basse-lisse-väfnaden, som endast af ett tekniskt
bildadt öga kan skiljas från den förra, och som
förfärdigas i stol med liggande, d. v. s. i det
närmaste vågrät varp, der således de båda bommarna,
ungefär som i en vanlig väfstol, befinna sig i
nästan samma horisontalplan. Inslagstrådarna införas
på ungefär samma sätt som vid haute-lisse-väfnad,
mönstren pläga vara enahanda, äfven här är afvigsidan
vänd åt arbetaren; dock plägar detta väfnadssätt
användas hufvudsakligen för mindre saker, såsom
möbelbeklädnader, borddukar o. d. – Såsom ett
slags haute-lisse-väfnad kan man äfven anse de
sammetsliknande s. k. savonnerieväfnaderna (se
Savonnerie), så till vida som åtminstone de franska
utföras i stol med stående varp. Den gemensamma
benämningen för väggbonader, mattor o. d. af nu
antydda slag eller med broderade figurer och ornament
är tapisseri (se d. o.), på äldre svenska tapetseri.
Haute-lisse-väfnaden kan, på grund af den enkla
och ursprungliga tekniken, antagas vara af en
mycket hög ålder. Redan på 1100-talets slut öfvades
denna konstslöjd i Flandern; på 1200-talet synas
haute-lisse-väfnaderna hafva börjat att i Frankrike
undantränga de tidigare figurbroderierna på enfärgad
väf, de s. k. saracenska tapisserierna. Under den
senare delen af medeltiden blefvo de flandriska
städerna hufvudorter för tillverkningen, som
i synnerhet blomstrade i Arras. Arras-tapeter
(Eng. arras, Ital. arazzi) blef till följd deraf
den gemensamma benämningen på haute-lisse-väfnad i
allmänhet. Sedan Arras på 1400-talet kommit under de
franske konungarnas spira, uppblomstrade i stället
tapet-väfnadskonsten i Bruxelles, der den fortlefde
ända fram till den stora franska revolutionens
dagar. – De väfda tapeternas konstnärliga karakter
står hela tiden i det närmaste samband med den
allmänna konsthistoriska riktningen. Under medeltiden
och 1500-talets början bära figurer och ornering
ännu gotikens sirliga, naiva karakter, hvars raka,
något stela figurer synnerligen väl lämpa sig
för haute-lisse-väfveriets teknik; senare blandas
denna med starka inflytelser af renaissancen och
den italienska konsten. Under 1600-talets första
hälft är Rubens’ och hans skolas inverkan tydlig,
derefter vidtager den franska smakriktningens
herravälde. Flertalet af de väfda tapeter, som finnas
i svenska statens (Jeftas historia, Aeneas’ saga,
scener ur romerska historien, Månaderna m. fl.) och
enskildes (den förnämsta på Skokloster) ego,
härröra från flandriska verkstäder på 1600-talet,
hufvudsakligen dem i Bruxelles, hvilkas märke:
en liten röd sköld mellan två B (egentligen
en flinta mellan två eldstål, de burgundiske
hertigarnas tecken), ofta förekommer. Verldsberömda
äro de i Bruxelles på 1500-talet efter Rafaels
kartonger utförda tapeterna för Sixtinska kapellet i
Vatikanen. I Frankrike, der haute-lisse-väfnaden hade
blomstrat på 1200-talet, men sedermera aftynat, voro
flere verkstäder verksamma under 1500-talet, till en
del med understöd af konungarna. De centraliserades
1667 genom Colbert i den berömda ännu fortlefvande
statsinstitution, som kallas les Gobelins (se
Gobelintapeter). Fabriker funnos äfven å andra orter:
i Beauvais, i Reims, i Aubusson och Felletin. Under
skydd af konstälskande furstar upprättades
alltifrån 1400-talet haute-lisse-verkstäder i
flere italienska städer. En af dem, den påfliga i
Rom, var verksam ännu in på 1870-talet. I Spanien
existerade tapetväfveriet från medeltiden ända till
början af 1800-talet. För öfrigt gjordes försök med
upprättande af haute-lisse-verkstäder jämväl på andra
ställen i Europa: i Tyskland, i England, i Danmark,
i Konstantinopel och i Ryssland. – Äfven i Sverige
har haute-lisse-väfveriet varit öfvadt. Redan under
Gustaf Vasa, på 1550-talet, inkallades flandriske
väfvare, och åtskilligt "tapetseri" utfördes här under
de följande årtiondena. Tvänne k. husgerådskammaren
tillhöriga tapeter: "Noach, som sänder ut sina söner
till olika delar af verlden" samt "Sveno, svearnas
förste konung", äro efter "patroner" (mönster)
af den inkallade flandraren Dominicus ver Wilt
säkerligen utförda i Sverige. En tredje (likaledes
antagligen af svenskt ursprung), "Kristus uppenbarar
sig för sin moder", tillhör statens historiska
museum. Tillverkningen synes dock hafva snart nog
afstannat. På 1700-talet gjordes å nyo försök att
upplifva haute-lisse-fabrikationen. En prydlig tapet
med svenska riksvapnet, utförd efter ritning af Rehn,
tillhör k. husgerådskammaren och förvaras i statens
hist. museum; en annan, ett genrestycke, förvaras å
Ulriksdal och är utförd af målaren P. Hilleström,
som jämväl i haute-lisse-väfnad utfört det å
Gripsholm förvarade porträttet af öfverintendenten
Hårleman. Af svensk tillverkning äro sannolikt äfven
de väfda porträtt af konung Gustaf III, som finnas å
Drottningholm och Skokloster. – Men vid sidan af dessa
mera konstnärliga tillverkningar har från äldre tider
i Sverige och jämväl i Norge såsom husslöjd idkats
ett mera anspråkslöst haute-lisse-väfveri, användt
för väggbonader, sängtäcken, dynvar o. d., och hvars
alster i Skåne, der konsten ännu, ehuru sparsamt,
torde öfvas, betecknande nog kallas "flamsk",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
