Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hawick ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
haveri hafva egarna af föremål, som deraf träffats,
att vidkännas enskildt och hvar för sig. Hafva dock
kostnader, som icke kunna hänföras till gemensamt
haveri, blifvit gjorda å både fartyg och last,
skola de efter billighet fördelas å de föremål, till
hvilkas nytta de användts, hvilket kunde benämnas
"ett oegentligt gemensamt haveri". – Slitning af
fartygs redskap, skeppsumgälder i hamn och andra
vanliga utgifter på resa m. m. kallades förr litet
l. ordinärt haveri, men räknas i nyare lagstiftningar
ej mera till haveri, emedan sådana utgifter
rätteligen utgöra kostnader, som rederiet genom
befraktningsaftalet är pligtigt vidkännas, och hvilka
skola betäckas med frakten. – Genom sjöförsäkring
beredes skydd mot förluster till följd af haveri, och
meddelas af försäkringsgifvaren ersättning derför
efter lagens föreskrifter och särskilda vilkor,
som vid försäkringens ingående aftalas (jfr Dispache).
Den svenska privata sjörätten är utförligt framställd
dels af C. F. Hambro, "Den privata sjörätten enligt
svensk lagstiftning" (2:dra uppl. 1881), dels af
J. N. Dahlström, "Den svenska privata sjörätten"
(1882). Bland teoretiska framställningar af sjörätten
i de öfriga skandinaviska landen må nämnas norrmännen
G. F. Hallager, "Den norske söret" (3:dje uppl. 1881),
och F. P. Brandt, "Om söforsikring, et tilläg til
söretten" (1876), samt dansken F. T. J. Gram, "Den
private söret efter dansk lovgivning" (1851). Samtliga
dessa verk redogöra fullständigt för läran om haveri.
W. d’A-é.
Hawick [håick], stad i skotska grefskapet Roxburgh,
vid Teviot, en biflod till Tweed. Omkr. 15,000
innev. Tillverkning af ylleväfnåder (till ett värde
af omkr. 36 mill. kr.), strumpor, filtar, sjalar
och handskar.
Havila, enligt den mosaiska skapelseurkunden,
det land, som omkringflöts af Pison, en af de fyra
floder, i hvilka den i Eden upprinnande strömmen
delade sig (1 Moseb. 2: 11, 12). I detta land fanns
rent guld samt bdellion och en ädelsten, hvilkens namn
(Hebr. sjoham) i allmänhet återgifves med onyx. Flere
bibeltolkare hafva ansett, att detta land var Indien;
andra förlägga det till södra Arabien (jfr 1 Moseb. 10
och 25 kap.).
Hawke [håk], Edward, baron, engelsk amiral, f. 1705,
blef 1733 "commander" och 1747 konteramiral. Han
lyckades d. 14 Okt. s. å. nära ön Aix bemäktiga sig
sex franska linieskepp, som utgjorde en del af
konvojen åt en till Vestindien bestämd handelsflotta. 1748
blef han viceamiral och 1755 amiral samt efterträdde
1756 amiral Byng i befälet öfver Medelhafsflottan, men
kom för sent för att kunna bispringa Minorca. Såsom
befälhafvare för kanalflottan angrep han d. 20
Nov. 1759 den franska flottan der amiral Conflans
på höjden af Quiberon, och trots storm, klippor och
sandreflar förföljde han henne nära inpå kusten samt
förstörde eller tog mer än hälften af fartygen. För
denna lysande seger erhöll han en tacksägelseadress
af underhuset och en pension af 1,500 pund. 1765 blef
han förste lord af amiralitetet och upphöjdes 1776
till peer. Död 1781. A. B. B.
Hawkins [håkins]. 1. Sir John H., engelsk sjöfarande,
född 1532, eger den tvetydiga äran att hafva varit
den förste engelsman, som med negrer, stulna på
Guineakusten, dref slafhandel på Vestindien (1562,
1564 och, i sällskap med Drake, 1567). 1572 blef
H. ledamot af underhuset och 1573 skattmästare samt
kontrollör för flottan. Såsom viceamiral kämpade
han med sådan utmärkelse mot den stora "armadan"
1588, att han af drottningen blef slagen till
riddare. 1594 företog han med Drake en expedition till
syd-amerikanska farvatten, hufvudsakligen i syfte att
befria sin son Richard, som fallit i spaniorernas
våld, samt afled under denna på höjden af Portorico
1595. Tillsammans med Drake grundade han 1588 "The
chest at Chatham", en föregångare till det hem för
gamla sjömän, som varit förlagdt vid Greenwich. –
2. Sir Richard H., engelsk sjöfarande, den föregåendes
son, f. 1560, tjenade en tid under sin faders befäl
och slogs vid flere tillfällen mot spaniorerna. 1593
utrustade han på egen bekostnad en eskader af tre
fartyg för att hemsöka spa-niorerna på Sy d-Amerikas
kuster. Han seglade längs Chiles och Perus kuster,
plundrande och bortsnappande fartyg. I en förtviflad
strid i viken vid Catamez blef hans skepp taget
och han sjelf fången samt förd till Spanien, men
snart frigifven. Efter hemkomsten utnämndes han till
medlem af "privy council". Död 1622. Han utgaf The
observations of Sir R. H. knight, in his voyage
into the South Sea
(1622). A. B. B.
Hawkins [håkins], John, engelsk musikhistoriker,
f. 1719, d. 1789, studerade juridik och blef advolvat,
men fördjupade sig tillika i musikhistoriska
studier, hvilka han nedlade i sitt berömda arbete
General history of the science and practice of music
(1776), en frukt af sexton års arbete. Detta verk, i
början tillbakasatt för Burneys samtidigt utkommande
musikhistoria, upplefde 1875 en ny upplaga. H. var,
ehuru en bland stiftarna af "Madrigal society" (1741),
egentligen ingen musiker, utan måste anlita biträde af
fackmän, såsom Boyce, Cooke m. fl.; men hans förtjenst
är det flitiga och noggranna samlandet af citat,
hvarigenom hans arbete blifvit en rik materialkälla.
A. L.
Havre, Le [lö avör], ursprungl. Havre de Gâce, stad
och, näst Marseille, den vigtigaste sjöhandelsplatsen
i Frankrike, belägen i depart. Seine-inférieure, på en
slätt vid norra stranden af Seine-mynningen. 105,867
innev. (1881). Staden försvaras af flere fästen;
de gamla befästningarna nedrefvos 1856 och hafva
förvandlats till bulevarder. Staden har ett
tribunal af första instans, en handelskammare
och en handelsdomstol, en hydrografisk skola och
en marin-arsenal. Hamnen, som anses vara ett
af de utmärktaste verk i vattenbyggnadskonst,
består af åtta särskilda bassänger och skall
ytterligare utvidgas samt är befäst såsom krigshamn
och flottstation, under Cherbourgs prefektur. Det
gynsamma läget vid mynningen af den stora vattenvägen
till och från Paris samt den förträffliga hamnen
(utom Cherbourg den enda vid hela vestkusten, som är
fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
