Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hazebrouck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppsatsen Det svenska bibelöfversättningsarbetet,
hvilken icke blifvit utan inflytande på
bibelkommissionens senare verksamhet. 1868 tog
H. afsked från sin befattning vid seminariet och
egnade sig uteslutande åt literär verksamhet. Han
antogs 1869 till sekreterare vid det i Stockholm
samlade Nordiska rättstafningsmötet och sysselsattes
sedan ett par år af de språkliga frågor, hvilka genom
detta möte kallades till lif. Hans båda afhandlingar
Om svensk rättstafning (1870–71) innefatta dels den
fullständigaste undersökning vår literatur eger Om
rättstafningens grunder, dels en Redogörelse för
nordiska rättstafningsmötets förslag till ändringar
i det svenska stafningssättet, en grundligt motiverad
och historiskt belyst granskning af dittills brukliga
rättstafningsregler, hvilken icke undgick att väcka
stort uppseende, i synnerhet som förf. uppträdde i
skarp motsats till de åsigter, hvilka förfäktades
af samtidens förnämste svenske språkforskare,
Rydqvist. Från denna skrift leder, kan man säga, den
ännu pågående rättstafningsstriden hufvudsakligen
sitt upphof. Hösten 1872 beslöt H. att i hufvudstaden
skapa ett etnografiskt museum, afsedt att tillvarataga
de materiella lemningarna af de skandinaviska
stammarnas äldre odling, den som nu alltmer försvinner
för en nyare, mera verldsborgerlig och likformig. 1873
kunde han för allmänheten öppna denna samling, som
sedan dess vuxit till ett betydande omfång och njutit
mycken framgång. Denna storartade utveckling härleder
sig i främsta rummet från H:s ovanliga nit och kraft
samt hans förmåga att intressera alla samhällsklasser
för sin idé. Den skandinavisk-etnografiska samlingen,
hvilken sedan 1879 kallas Nordiska museet, omfattar
numera afdelningår för Sverige, Norge, Danmark,
Finland och Island samt innehåller ej blott ett
ofantligt stort antal föremål ur allmogelifvet,
utan en nästan lika stor samling af prof på de högre
ståndens odling under den nyare tiden. I den mån
H. funnit ledighet från den trägna sysselsättningen
med samlandet, ordnandet och öfriga löpande göromål,
har han sökt att genom publikationer göra en större
allmänhet bekant med museets innehåll och dess
betydelse för det etnografiska och kulturhistoriska
studiet. Minnen från Nordiska museet (1:sta häftet
utkom 1879) är ämnadt att meddela afbildningar
af de mer framstående föremålen jämte beskrifvande
text. Ett annat, än mer omfattande företag är Bidrag
till vår odlings häfder, af hvilket första bandet
och ett par häften af det andra hittills (Nov. 1882)
utkommit. Båda dessa arbeten äro författade af andra,
men hafva tillkommit genom H:s initiativ och utgifvas
af honom. -rn.
Hazor (Hebr., "gård, inhägnad"), namn på flere
forntida städer i Palestina. 1. Stad på Naftali
stams område (Josua 19: 36), förut kanaanitisk
konungastad, låg enligt Josefus n. om sjön
Merom. Salomo lät befästa den (1 Kon. bok. 9:15). Den
intogs af assyriske konungen Tiglath Pileser (2
Kon. bok. 15: 29). – 2. Stad på Benjamins stams område
(Neh. 11: 33), anses hafva legat vid det nuv. Tel Asur.
H dur, musikt., den durtonart, som har h till
grundton och företecknas med # för f, c, g, d och a.
A. L.
Head [hädd], Sir Francis Bond, engelsk statsman och
författare, f. 1793, deltog i slaget vid Waterloo
(1815) och blef 1835 guvernör i Öfre Canada,
hvarest han genom okloka mått och steg framkallade
revolutionära rörelser. Återkommen till England,
sökte han i Narrative of government in Canada (1839)
försvara sitt handlingssätt. 1867 blef han medlem af
privy council. Död 1875. Bland hans skrifter märkas:
Rough notes of a journey across the pampas (1826;
5:te uppl. 1850), Bubbles from the brunnen of Nassau
(1833; 7:de uppl. 1866) och A faggot of french sticks,
or Paris in 1851 (1852; ny uppl. 1855).
Headley [häddli], Joel Tyler, nord-amerikansk
historiker och etnolog, f. 1814, blef
efter slutade studier pastor i Stockbridge i
Massachussetts. 1842–43 företog han en resa i Europa
samt utgaf efter sin hemkomst Letters from Italy
(1845) och The Alps and the Rhine (s. å.; bägge
arbetena utgifna 1849 under den gemensamma titeln:
Travels in Italy, the Alps and the Rhine). Han har
dessutom bl. a. utgifvit: Napoleon and his marshals
(1846; 22:dra uppl. 1859), Washington and his generals
(1847), Life of Washington (1854) och The chaplains
and the clergy of the revolution (1861).
Heat [hit], Eng. (Sv. hets), kapplöpning. – Dead heat
[ded hit], kapplöpning,för hvilken pris utdelas
först sedan en häst segrat flere gånger, eller vid
hvilken de täflande hästarna samtidigt uppnå målet.
C. A. L.
Heathfield [hitfild]. Se Elliot, G. A.
Heavtognosi (af Grek. heavton, sig sjelf, och gnosis,
kunskap), sjelfkännedom.
Heavtontimorumenos, Grek. (af heavton, sig sjelf,
och timoreisthai, plåga), "sjelfplågaren", namn på
ett lustspel af deri grekiske skalden Menandros, af
hvilket en efterbildning med samma titel, af romaren
Terentius, bevarats till närvarande tid.
1. Hebbe, Vendela, född Åstrand, författarinna,
född i Jönköping d. 8 Sept. 1808, har utgifvit
romanerna Arabella (1841), Brudarne (1846),
Tvillingbrodren (1851) och Lycksökarne (s. å.;
öfvers. på tyska, 1852), hvarjämte hon skrifvit
åtskilliga noveller i tidningar och tidskrifter.
Hon har äfven författat några teaterstycken, af
hvilka tal- och sångspelet Dalkullan uppfördes
på Djurgårdsteatern (1858), samt utgifvit ett
häfte dikter (1845). Dessutom har hon verkställt
öfversättningar af flere romaner och teaterpjeser
från engelska, franska, tyska och danska språken.
Hon har varit gift med G. K. Hebbe (f. 1804; känd
som politisk författare under signaturen Junius).
2. Hebbe, Signe Amanda Georgina,
operasångerska, den föregåendes dotter,
föddes d. 30 Juli 1839 på Näsbyholm i
Jönköpings län och följde vid några års
ålder sin moder till Stockholm, der hon tidigt
mognade under inflytande af dennas literära umgänge.
Efter att hafva grundlagt sina musikstudier vid
Berlins konservatorium, begaf hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
